Bostadsbubbla i Sverige?

Haha, ok.

Men det alltså det dyraste på "marknaden" (förutom lyx).

Det går att hyra till rimligt pris. T ex en normal 1:a på 40m2 har hyra 4000, som inlägget handlade om.

Du är inte ensam om att göra förluster på BR. Men det är få som vill "erkänna" det. Alla ska ju vara "vinnare" i boprisracet...

Det är helt klart ett delikat problem hur man ska utforma ett amorteringskrav. Den bör kanske slå mer där bostadspriserna är extremt höga men samtidigt måste man tillåta en prisdifferentiering mellan städer. Att på något sätt koppla det till storleken på lånet låter väl sunt.

Vidare bör amorteringskravet rimligen vara kopplat till ränteläget, så att man blir tvungen att amortera mer när räntan är låg. Man kan tänka sig att amorteringskravet utgår från medelräntan det senaste decenniet eller liknande.

Slutligen kan man tänka sig en koppling till hur mycket av bostaden som är belånad - att amorteringskravet enbart ska gälla de som har belånat bostaden x procent eller att man måste amortera i högre takt om bostaden är högt belånad. Detta för att just försöka undvika allvarliga konsekvenser vid en prisnedgång på bostäder.

Sen är det naturligtvis en politisk fråga hur mycket staten ska gå in och styra hur folk väljer att hantera sina lån. Personligen har jag inga problem med detta i princip men man bör vara mycket försiktig när man går in och försöker styra marknaden på det här sättet.

Frågan är också om man kan införa dessa krav retroaktivt på lån som redan är tagna, eller om det enbart kommer att gälla nya lån. En amorteringstakt på 50 år som föreslogs ovan kommer nog att krascha bostadsmarknaden totalt vilket troligtvis inte ligger i regeringens intresse. Det innebär alltså en ökad månadskostnad på 3300 för en bostad som är belånad med 2 miljoner (givet att denna inte amortera idag). Det innebär alltså en väldigt kraftig förändring av spelreglerna på marknaden vilket rimligtvis inte kan införas över en natt.

Alla som vill hyra en etta för 4000 kan inte göra det i Stockholm, även om det säkert går att gräva fram ett exempel på någon som lyckats med det.

Du kanske har svårt att tro det här: Väldigt många.

De flesta vill trots allt inte bo mitt i smeten. Möjligen om man får bo ostört, högt upp, utan insyn, och utsikt över en grönområde/park. Men det är få förunnat i smeten. Utanför smeten däremot, är det ganska vanligt.

Jo, det är ju sant, på samma sätt slår ju högre räntor hårdare ju större lån man har, så i viss mån finns ju redan en differentiering.

Jag tror egentligen jag mer vänder mig mot själva principen i att öka bördan i ett läge när det trots allt är rätt stor risk för vacklande konjunktur igen. Problemet är ju egentligen att det går som en linje genom landet, i Stockholm och en del andra regioner finns det ju säkert ett reellt problem med skenande bopriser och där behövs det kanske kylning. I andra delar av landet ser jag inte alls att samma problem finns och då upplever jag det snarare som att man kyler ekonomin i onödan.

Märkligt. På andrahand.se finns flera ettor för 3000+, möblerade dessutom. Finns även med läge "centralt" som ju brukar kosta mer. Så man kan säkert hitta små ettor för 2000+ i billiga områden.

Kolla själv! Eller vet du något som inte vi vet?

Nej, jag håller nog fast vid att det finns en andrahandsmarknad med ganska låga hyror, även i Stockholm (lugn nu, inte lyx eller "bästa" läge). Skillnaden i Sverige är besittningsrätten, det är därför man "står i kö", för att få kontrakt med besittningsrätt, inte för att man är bostadslös.

Det första folk frågar är oftast något i stil med: "Hur mycket i vinst gick du?" eller bara konstaterar med ett flin att "Så nu är kontot på banken fett". När jag säger att jag faktiskt gjorde förlust så blir det oftatst bara tyst och samtalsämnet ändras fort. Även innan jag sålde min lägenhet så har jag ofta påpekat att bostadspriser faktiskt kan gå ner också. "Ja men i långa loppet går det upp" är väl det normala svaret. Vad händer om man inte kan vänta tills det går upp och hur länge ska man egentligen vänta? 1år? 5år? 20år?

Själv är jag ändå nöjd med priset som jag fick. Då jag förstås kollade hur det gick för liknande lägenheter i närheten så kunde jag inte hoppas på så mycket mer. Så priserna i det området ligger under vad de låg för 3 år sedan. Den största skillnaden jag märkte nu var att för 3år sedan så blev det nästan alltid budgivningar efter visning till skillnad mot nu. Det såldes flera lägenheter för ett ganska lågt pris som jag tror skulle gått flera hundra tusen mer för 3 år sedan. Det här var små lägenheter i attraktiva området Gamla Råsunda i Solna. Men lägenheterna som var i toppklass gick fortfarande för bra priser.

Om man inte klarar av att amortera sitt hus på 50 år (som är löjligt länge) så har man nog förköpt sig rätt kraftigt

Just nu är trenden att färre tror på högre bostadspriser. Men fortfarande tror fler på uppgång än nedgång. Förmodligen beror det på alla negativa artiklar i tidningarna den senaste tiden om bostäder (amorteringskrav m.m.). Hur mycket krävs det för att denna trend ska bli permanent? Jag tror att om den här trenden fortsätter ett tag till så kan det vara det som får den allmänna uppfattningen att bostadspriserna alltid går upp att till slut ändras. Men det sitter väldigt djupt rotat i Sverige så det blir inte lätt.

Men om såna här artiklar fortsätter att pumpas ut i skvallerpressen så tror jag ändå att det är möjligt:
Alex Schulman sålde bostadsrätten i panik http://di.se/Default.aspx?sr=6&tr=281967&rlt=1&pid=222201__Arti clePageProvider&epslanguage=sv

Edit: kul avslutning på artikeln förresten: Alex Schulman är nu på jakt efter en hyresrätt.
Lycka till!!

Å andra sidan är inte värdet i att amortera självklart. Om vi tittar på de senaste 50 åren och bara tittar på KPI så har det ökat med strax över 1 100%. Det innebär att 3 000 000 idag motsvarade ungefär 270 000 kr 1959. Frågan är då, är det ett stort problem att sitta med en skuld på 270 000 kr idag?

Detta är ju givet antagandet att man tänkt sig att man ska kunna amortera av hela sitt hus under sin livstid, vilket absolut inte är en självklarhet i dagens situation.