Juristprogrammet

Jag ljög lite - jag hatade inte varenda sekund. Jag hade hur kul som helst under det rättegångsspel vi hade. Innan kände jag väl helt ärligt lite "är det verkligen det här jag skickat min pension åt helvete för, sänkt min inkomst till 'ingenting', hoppat av löneutvecklingen och kommer ha en halv miljon i studieskuld för?". Jag var ju fullt medveten om att allt inte kommer vara roligt - jag ser inte fram emot skatterätt t ex (men det kanske visar sig jag tycker det är superkul), men just att det kändes mer som statsrätt än juridik, och även att det maler samma jävla sak om och om igen liksom på T1. Men rättegångsspelet där mitt i terminen, där insåg jag att 'joho då, jag är på helt rätt ställe'. Och att det bara är att tugga i sig det tråkiga.

Jag vill, än - jag kanske ändrar mig, vem vet - bli åklagare. Så jag ser ju verkligen fram emot straffärtt och processrätt.

Tack för tipset, och är ju egentligen självklart - men ändå värt att nämna och påminna om igen. Det är ju mycket lättare att lägga tid på det intressanta. Jag ha lagt en ganska försvarlig tid på att försöka hitta rättsfall som anknyter till vad vi läst. Det blir så himla mycket roligare då och informationen just fastnar enklare än torr kurslitteratur. (Jag har såklart läst den med, nästan all kurslitt i alla fall *s*).

Det är absolut inget fel på Bulls "Regeringsformen, en kommentar", men jag vet inte hur många gånger jag somnade innan jag kom igenom den...

Så jag siktade på förarbeten och rättsfall i första hand, och sen gick det lättare att läsa Bull när man kunde sätta ihop det med informationen från förarbeten och rättsfall. Nu fungerar säkerligen inte den metoden på T2 och framåt - då antar jag kallt man behöver sitta mer på heltid och plugga och inte har tid att segla ut och i kringelkrokar läsa in det man ska lära sig? (Jag har lagt pinsamt lite tid på T1 - erkännes. Låångt från 8 h/dag)

Efter ett antal olyckor med en viss sorts maskiner, sk glamptorques, antogs ett nytt EU-direktiv som handlar om montering, underhåll och inspektion av dessa industruella maskiner. Direktivets tillämpningsområde omfattar all användning av maskinerna i fråga, av både privata och allmänna aktörer. En bestämmelse i detta direktiv förpliktar bla medlemsstaterna att straffbelägga all användning av dessa maskiner i de fall som montering och underhåll inte uppfyller vissa tekniska krav. Direktivet anger att brott mot dessa regler kan medföra straffavgift för de ansvariga. Om det skulle visa sig att brottet är allvarlig, kan detta straffas med fängelsestraff för de ansvariga.

Man har även infört ett krav på att allt reklammaterial och alla tekniska utvärderingar från oberoende testningsinstitut rörande glamptorques i förväg ska godkännas av en statlig myndighet. Förklaringen till detta krav är att det har uppstått problem med oseriösa tillverkare av glamptorques. Dessa anger att maskinerna uppfyller alla tekniska specifikationer, trots att de inte gör det under vissa extrema köldförhållanden.

Nu har det gått ett år sedan direktivet antogs i laga ordning och du blir uppringd av en tjänsteman på departementet som arbetar med implementeringen av direktivet i svensk rätt. Han undrar om lagstiftning verkligen behövs på detta område. Glamptorques är ju minst sagt ovanliga i Sverige och inga olyckor med dem har någonsin hänt i vårt land. Sverige har också, sedan lång tid tillbaka en myndighet som ansvarar för inspektion av potentiellt farliga maskiner.

Bistå tjänstemannen med en allsidig konstitutionellrättslig utredning av ovanstående scenario?

På turistbyrån i Östersund följer man med oro den pågående klimatdebatten. KOmmersen i Jämtland kretsar i stor utsträckning kring turistande skidåkare och turistbyrån tänker med fasa på vad som skulle hända med bygden om snön slutade falla. En kriskommitte tillsätts med uppgiften att tänka efter före. Komitten vill säkra en långsiktig turistnäring och bestämmer sig för att marknadsföra Storsjöodjuret. Som ett led i detta beslutar sig turistbyrån för att sända en propå till länsstyrelsen om att omedelbart fridlysa detta värnlösa och för Jämtland unika djur.

På länsstyrelsen mottas initiativet med intresse. Myndigheter ansvarar inte bara för naturvården inom länet utan arbetar även för att stimulera den regionala utvecklingen. En omfattande beredning av ärendet inleds därför, där bland annat remissyttranden inhämtas från Jämtlands länsmuseum och föreningen Storsjöodjuret. Båda remissinstanserna förenas i utgångspunkten att Storsjöodjuret existerar, om inte annat i människors sinnevärld, vilket kan bekräftas av ett stort antal trovärdiga personers observationer. Denna utredning av skyddsbehovet anser länsstyrelsen är tillräcklig och beslutar att fridlysa Storsjöodjuret. Fridlysningen innebär bland annat att det är förbjudet att inom Storsjöområdet döda, skada eller fånga levande djur av arten STorsjöodjuret, i vilket även inbegrips att ta bort eller skada djurets ägg, rom eller bon.

En av sommarstugeägarna vid Storsjöns strand, M.C., blir minst sagt upprörd över länsstyrelsens till synes ogrundade påbud om hur han som markägare får och inte får förfara på sina ägor. M.C. ansöker därför om dispens från förbudet att samla in ägg från Storsjöodjuret. Länsstyrelsen avslår ansökan med motiveringen att det skulle strida mot intentionerna med fridlysningen att medge en sådan dispens. M.C. överklagar ärendet till miljödomstolen och undrar om länsstyrelsen verkligen kan föreskriva om skydd för "fantasifoster" på dylikt sätt. Det är här som du kommer in i bilden. Du arbetar som notarie i miljödomstolen och har fått i uppgift att föredra ärendet. Du förväntas analysera scenariot ur ett konstitutionellrättsligt perspektiv och föreslå hur domstolen bör agera i ärendet.

Förutom konstitutionella regler har du att beakta följande fiktiva bestämmelser:

Lagen om skydd av arter.
1 § Föreskrifter om förbud att inom landet eller del av landet döda, skada, fånga vilt levande djur eller ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande djurart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring.

Förordningen om skydd av arter
1 § Länsstyrelsen får för länet eller delar av länet meddela föreskrifter om förbud enligt 1 § lagen om skydd av arter. I särskilda fall får länsstyrelsen medge undantag från förbudet, om det inte finns något tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt av undantaget.

Bortse från processrättsliga regler.

Under kursen har ni studerat skyddet för grundläggande rättigheter på såväl svensk som europeisk nivå. I de olika rättsakterna anges att rättigheter får begränsas och under vilka förutsättningar detta får ske.

a) Beskriv de olika metoder som finns i respektive regelsystem (RF, EKMR och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna) att reglera begränsningarna på.

b) Analysera likheter och skillnader mellan de olika metoderna och ange även i vad mån något av systemen främjar ett starkt rättighetsskydd i fråga om hur begränsningar regleras?