En stor skillnad på (vissa) senare terminer är att PM kan ge max fyra poäng istället för som på T1 16 (?) poäng. Men det beror som sagt på vilken termin, på T5 fick vi t.ex. 15 poäng som maximal poäng. Viktigt att ta i beaktande är att skrivandet, och då främst det juridiska skrivandet, utvecklas från termin till termin. Detta gör, enligt min mening, att det inte direkt är "svårare" att erhålla höga poäng på en PM på senare terminer.
Men det verkar vara ostridigt att det är svårare att få höga betyg på senare terminer än T1. Eller ja, svårare och svårare. Det är ju ändå 20-25 % som får AB per kurs, så supersvårt är det inte, men det är en stor dipp från 34,3 % som det var nu på T1.
Du sitter inte på tentan som .pdf? Vore skoj att se vad det var för frågor. Men grattis till en avslutad termin på juristprogrammet! Är du lagd åt samma håll som jag kan jag lova att T2 är betydligt roligare än T1, då man kliver in på mer "äkta" juridik som man kommer i kontakt med i vardagslivet.
Det gick utmärkt för mig, men jag hade helt ärligt varit "nöjd" även med ett B - bara jag sluppit omtenta. Jag har i princip HATAT varenda sekund av den konstitutionella rätten och hoppas jag aldrig någonsin behöver fördjupa mig så mycket i den igen som man gör på T1. Så jag ser verkligen fram emot att vända T1 ryggen - och det kan bara bli roligare framöver! ;P
Sitter inte på tentan i pdf men i pappersformat. Var tvungen ta med den hem för att bevara fråga 2 för framtiden. En helt (i mitt tycke) skev fråga, jag ifrågasatte om de var påtända när de skrev den. Det är fö den jag måste fått massvis med argumentationspoäng på - för det är knappast några faktapoäng jag fått med tanke på att jag hade ett eller två lagrum, missade ett helt självklart lagrum och istället förde en tidvis ganska ironisk argumentation över 3 sidor *host*
Kan skriva av den dock, tentan. Återkommer om en stund.
Tentamen T1 UU VT 13. Ev stavfel osv är mina, har skrivit av den.
Fråga 1, max 12 poäng
Efter ett antal olyckor med en viss sorts maskiner, sk glamptorques, antogs ett nytt EU-direktiv som handlar om montering, underhåll och inspektion av dessa industruella maskiner. Direktivets tillämpningsområde omfattar all användning av maskinerna i fråga, av både privata och allmänna aktörer. En bestämmelse i detta direktiv förpliktar bla medlemsstaterna att straffbelägga all användning av dessa maskiner i de fall som montering och underhåll inte uppfyller vissa tekniska krav. Direktivet anger att brott mot dessa regler kan medföra straffavgift för de ansvariga. Om det skulle visa sig att brottet är allvarlig, kan detta straffas med fängelsestraff för de ansvariga.
Man har även infört ett krav på att allt reklammaterial och alla tekniska utvärderingar från oberoende testningsinstitut rörande glamptorques i förväg ska godkännas av en statlig myndighet. Förklaringen till detta krav är att det har uppstått problem med oseriösa tillverkare av glamptorques. Dessa anger att maskinerna uppfyller alla tekniska specifikationer, trots att de inte gör det under vissa extrema köldförhållanden.
Nu har det gått ett år sedan direktivet antogs i laga ordning och du blir uppringd av en tjänsteman på departementet som arbetar med implementeringen av direktivet i svensk rätt. Han undrar om lagstiftning verkligen behövs på detta område. Glamptorques är ju minst sagt ovanliga i Sverige och inga olyckor med dem har någonsin hänt i vårt land. Sverige har också, sedan lång tid tillbaka en myndighet som ansvarar för inspektion av potentiellt farliga maskiner.
Bistå tjänstemannen med en allsidig konstitutionellrättslig utredning av ovanstående scenario?
Fråga 2, max 12 poäng
På turistbyrån i Östersund följer man med oro den pågående klimatdebatten. KOmmersen i Jämtland kretsar i stor utsträckning kring turistande skidåkare och turistbyrån tänker med fasa på vad som skulle hända med bygden om snön slutade falla. En kriskommitte tillsätts med uppgiften att tänka efter före. Komitten vill säkra en långsiktig turistnäring och bestämmer sig för att marknadsföra Storsjöodjuret. Som ett led i detta beslutar sig turistbyrån för att sända en propå till länsstyrelsen om att omedelbart fridlysa detta värnlösa och för Jämtland unika djur.
På länsstyrelsen mottas initiativet med intresse. Myndigheter ansvarar inte bara för naturvården inom länet utan arbetar även för att stimulera den regionala utvecklingen. En omfattande beredning av ärendet inleds därför, där bland annat remissyttranden inhämtas från Jämtlands länsmuseum och föreningen Storsjöodjuret. Båda remissinstanserna förenas i utgångspunkten att Storsjöodjuret existerar, om inte annat i människors sinnevärld, vilket kan bekräftas av ett stort antal trovärdiga personers observationer. Denna utredning av skyddsbehovet anser länsstyrelsen är tillräcklig och beslutar att fridlysa Storsjöodjuret. Fridlysningen innebär bland annat att det är förbjudet att inom Storsjöområdet döda, skada eller fånga levande djur av arten STorsjöodjuret, i vilket även inbegrips att ta bort eller skada djurets ägg, rom eller bon.
En av sommarstugeägarna vid Storsjöns strand, M.C., blir minst sagt upprörd över länsstyrelsens till synes ogrundade påbud om hur han som markägare får och inte får förfara på sina ägor. M.C. ansöker därför om dispens från förbudet att samla in ägg från Storsjöodjuret. Länsstyrelsen avslår ansökan med motiveringen att det skulle strida mot intentionerna med fridlysningen att medge en sådan dispens. M.C. överklagar ärendet till miljödomstolen och undrar om länsstyrelsen verkligen kan föreskriva om skydd för "fantasifoster" på dylikt sätt. Det är här som du kommer in i bilden. Du arbetar som notarie i miljödomstolen och har fått i uppgift att föredra ärendet. Du förväntas analysera scenariot ur ett konstitutionellrättsligt perspektiv och föreslå hur domstolen bör agera i ärendet.
Förutom konstitutionella regler har du att beakta följande fiktiva bestämmelser:
Lagen om skydd av arter.
1 § Föreskrifter om förbud att inom landet eller del av landet döda, skada, fånga vilt levande djur eller ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande djurart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring.
Förordningen om skydd av arter
1 § Länsstyrelsen får för länet eller delar av länet meddela föreskrifter om förbud enligt 1 § lagen om skydd av arter. I särskilda fall får länsstyrelsen medge undantag från förbudet, om det inte finns något tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt av undantaget.
Bortse från processrättsliga regler.
Fråga 3, max 10 poäng
Under kursen har ni studerat skyddet för grundläggande rättigheter på såväl svensk som europeisk nivå. I de olika rättsakterna anges att rättigheter får begränsas och under vilka förutsättningar detta får ske.
a) Beskriv de olika metoder som finns i respektive regelsystem (RF, EKMR och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna) att reglera begränsningarna på.
b) Analysera likheter och skillnader mellan de olika metoderna och ange även i vad mån något av systemen främjar ett starkt rättighetsskydd i fråga om hur begränsningar regleras?
Betygsfördelning T1 UU (PM3 + tentaresultat sammanslaget). Vet inte om de som inte fullgjort obligatorium osv är medräknade, snott siffrorna rakt av från resultatpubliceringen:
AB 34,3%
Ba 27,2%
B 29,6%
U 8,9%
Tillägg förresten. På själva tentan var maxpoängen 34. Av de som gdk publicering på studentportalen så är högsta resultat någon fått på själva tentan 29 poäng.
PM-poängmässigt är max 16, ingen av de som gdk publicering hade det, däremot hade ca tio st 15 poäng.
är det någon gammal juriststudent här som gick ut med BA på samtliga terminer och om ni i sådana fall skulle kunna berätta vad ni arbetar med idag?
Tack på förhand!
Såna hänger givetvis inte på flashback, här är det AB rätt igenom.
Jag känner dock i vart fall två stycken såna personer som snittade BA nånstans, de jobbar båda kvar på samma advokatbyrå de började på direkt efter studierna. Tror båda är advokater nu, fyra år efter examen.
Tillägg förresten. På själva tentan var maxpoängen 34. Av de som gdk publicering på studentportalen så är högsta resultat någon fått på själva tentan 29 poäng.
PM-poängmässigt är max 16, ingen av de som gdk publicering hade det, däremot hade ca tio st 15 poäng.
Intressant, på T1 HT-12 var det en som fick alla rätt på sitt PM någon som missade en poäng på tentan.
Intressant, på T1 HT-12 var det en som fick alla rätt på sitt PM någon som missade en poäng på tentan.
Ja tyckte det var lite intressant när jag insåg det. För känns som det är högt med AB även med T1-mått mätt, samtidigt så saknas "spetsresultat" på tentan t ex. (Om det inte finns sådana bakom de som ej gdk publicering då).
Så kanske inte är så snällt rättat eller liknande, utan helt enkelt många som var tillräckligt bra på kombinationen PM och tenta? Men en i sig svår tenta?
Om jag inte missat någon är högsta totalpoängen 43, av 50 möjliga. Såg en sådan vid snabb genomläsning listan.
Så verkar saknas riktiga toppresultat överlag. Nu spelar det ju i sig ingen roll med vilken poäng man skaffade sig sitt AB, men jag hade nog trott att det skulle finnas de som verkligen satte det och var 1 - 2 poäng från max rakt av?
__________________
Senast redigerad av Vial 2013-07-02 kl. 22:08.
Var tvungen ta med den hem för att bevara fråga 2 för framtiden. En helt (i mitt tycke) skev fråga, jag ifrågasatte om de var påtända när de skrev den.
Inte helt skev fråga med tanke på att de uppenbarligen inspirerats av det faktum att storsjöodjuret en gång i tiden var fridlyst. Skevt är att göra en skadeståndsrättslig bedömning med anledning av en sexakt inne i en bod.
__________________
Senast redigerad av namgreb 2013-07-02 kl. 22:12.
Både T2 (11-12 %), T3 (16 %) för VT12-klassen låg under 20 %. Senaste T3, hörde jag, så kuggade förövrigt drygt 28 %!!! vilket är absurt och då var det tydligen enbart 3-4 stycken som uttryckligen blankat. T3 är väl väggen på UU men 1/3 U låter ju galet.
Så åtminstone av vad jag hört så verkar Uppsala vara rejält hårda med betygen.
Det kanske helt enkelt beror på att den årskullen suger då?
Min uppfattning är att UU förvisso är hårdare än vissa andra med betyg men inte hårdast (det bör vara GU med rätt bred marginal). Det är en kvalitetssäkrad utbildning och många arbetsgivare har uttryckt sig positivt om detta. Vissa arbetsgivare har också uttryckt sig med skepsis vad gäller toppbetyg från vissa andra skolor, jag har dock ingen uppfattning om huruvida detta har återspeglat sig i anställningarna ännu. Förmodligen inte, men det kan vara intressant att notera.
Inte helt skev fråga med tanke på att de uppenbarligen inspirerats av det faktum att storsjöodjuret en gång i tiden var fridlyst. Skevt är att göra en skadeståndsrättslig bedömning med anledning av en sexakt inne i en bod.
Nej, inte helt skev. Men skev nog.. Den där frågan på en T1-tenta, i konstitutionell rätt. Det är skevt. Fast de hade säkert jätteroligt när de skrev den. Och den testar ju för all del verkligen hur väl studenterna lärt sig att identifiera det relevanta juridiska problemet. Fast det kanske sexakten i boden gjorde med? ;P
Jag förstår verkligen inte din logik. 1.55 är väl 1.55 och inget annat eller avrundar SU HP-resultatet till två värdesiffror?
Jag svarade på vad någon annan skrivit, någon annan skrev att 1,55 i princip motsvarar 1,6 med gamla systemet. Det frågades hur det menades med 'i princip' och jag svarade det du citerar.
Det handlar alltså om nya vs gamla poängsystemet på HP. Förr avrundades resultat uppåt till jämna heltal, nu är det med två decimaler.
Om man av någon anledning vill se hur ett tvådecimalsresultat står sig i konkurrensen och utgår från historik från när det bara var en decimal, får man göra just "i princip"-jämförelser.
Det gick utmärkt för mig, men jag hade helt ärligt varit "nöjd" även med ett B - bara jag sluppit omtenta. Jag har i princip HATAT varenda sekund av den konstitutionella rätten och hoppas jag aldrig någonsin behöver fördjupa mig så mycket i den igen som man gör på T1. Så jag ser verkligen fram emot att vända T1 ryggen - och det kan bara bli roligare framöver! ;P
Jo, jag är inte heller en stor anhängare av den konstitutionella rätten, eller T1 heller för den delen. Visst, det var en intressant termin, men det kändes mer som statsvetenskap med tillägget att man även var tvungen att nämna paragrafer och backa upp sitt resonemang med juridiskt stöd. Men misströsta inte, T2 kommer att vara helt annorlunda. Både intressant OCH rolig!
Man fastnar ju för vissa ämnen mer än andra. Själv tycker jag att avtalsrätt (T2), sakrätt (T3), processrätt (T4) samt associations- och skatterätt (T5) har varit det roligaste hittills och det är inom dessa ämnena, främst då associationsrätt, jag vill läsa mer av under fördjupningskurserna. Ämnen som familjerätt tilltalade mig inte alls. Andra ämnen som t.ex. straffrätt var förvisso intressanta, men ingenting jag skulle vilja arbeta med förutom när jag kommer att sitta ting efter examen. Kände ingen glöd under studierna av dessa ämnen.
Nu är detta oerhört individuellt, men utifrån mina erfarenheter skulle jag kunna försöka att ge ett tips. Även om det är ett ämne som man avskyr så måste man verkligen sitta ned och studera. Det är nästan så att ämnena man tycker är roliga och intressanta inte kräver lika mycket tid, medan ämnena man inte tycker lika mycket om kräver mer tid. Vissa ämnen kan jag med stort nöje sitta och småläsa om på fritiden, typ något avgörande från Aktiemarknadsnämnden, artiklar från SvJT och JT osv. Dessa ämnen får man en djupare förståelse för även om man inte sitter och nöter åtta timmar per dag. Men andra ämnen som familjerätt (som faktiskt är väldigt simpelt) tog längre tid att fastna, då det var så oerhört tråkigt.
Speciellt gäller nog detta på tentaplugget. Man har ju en feeling för hur bra man kan ett ämne, och får då disponera tiden efter denna känsla. För mig har alla tentor gått väldigt bra, så för mig fungerar denna metod och synsätt. Men alla är vi ju olika!
Citat:
Ursprungligen postat av Vial
Tentamen T1 UU VT 13. Ev stavfel osv är mina, har skrivit av den.
Fråga 1, max 12 poäng
Efter ett antal olyckor med en viss sorts maskiner, sk glamptorques, antogs ett nytt EU-direktiv som handlar om montering, underhåll och inspektion av dessa industruella maskiner. Direktivets tillämpningsområde omfattar all användning av maskinerna i fråga, av både privata och allmänna aktörer. En bestämmelse i detta direktiv förpliktar bla medlemsstaterna att straffbelägga all användning av dessa maskiner i de fall som montering och underhåll inte uppfyller vissa tekniska krav. Direktivet anger att brott mot dessa regler kan medföra straffavgift för de ansvariga. Om det skulle visa sig att brottet är allvarlig, kan detta straffas med fängelsestraff för de ansvariga.
Man har även infört ett krav på att allt reklammaterial och alla tekniska utvärderingar från oberoende testningsinstitut rörande glamptorques i förväg ska godkännas av en statlig myndighet. Förklaringen till detta krav är att det har uppstått problem med oseriösa tillverkare av glamptorques. Dessa anger att maskinerna uppfyller alla tekniska specifikationer, trots att de inte gör det under vissa extrema köldförhållanden.
Nu har det gått ett år sedan direktivet antogs i laga ordning och du blir uppringd av en tjänsteman på departementet som arbetar med implementeringen av direktivet i svensk rätt. Han undrar om lagstiftning verkligen behövs på detta område. Glamptorques är ju minst sagt ovanliga i Sverige och inga olyckor med dem har någonsin hänt i vårt land. Sverige har också, sedan lång tid tillbaka en myndighet som ansvarar för inspektion av potentiellt farliga maskiner.
Bistå tjänstemannen med en allsidig konstitutionellrättslig utredning av ovanstående scenario?
Fråga 2, max 12 poäng
På turistbyrån i Östersund följer man med oro den pågående klimatdebatten. KOmmersen i Jämtland kretsar i stor utsträckning kring turistande skidåkare och turistbyrån tänker med fasa på vad som skulle hända med bygden om snön slutade falla. En kriskommitte tillsätts med uppgiften att tänka efter före. Komitten vill säkra en långsiktig turistnäring och bestämmer sig för att marknadsföra Storsjöodjuret. Som ett led i detta beslutar sig turistbyrån för att sända en propå till länsstyrelsen om att omedelbart fridlysa detta värnlösa och för Jämtland unika djur.
På länsstyrelsen mottas initiativet med intresse. Myndigheter ansvarar inte bara för naturvården inom länet utan arbetar även för att stimulera den regionala utvecklingen. En omfattande beredning av ärendet inleds därför, där bland annat remissyttranden inhämtas från Jämtlands länsmuseum och föreningen Storsjöodjuret. Båda remissinstanserna förenas i utgångspunkten att Storsjöodjuret existerar, om inte annat i människors sinnevärld, vilket kan bekräftas av ett stort antal trovärdiga personers observationer. Denna utredning av skyddsbehovet anser länsstyrelsen är tillräcklig och beslutar att fridlysa Storsjöodjuret. Fridlysningen innebär bland annat att det är förbjudet att inom Storsjöområdet döda, skada eller fånga levande djur av arten STorsjöodjuret, i vilket även inbegrips att ta bort eller skada djurets ägg, rom eller bon.
En av sommarstugeägarna vid Storsjöns strand, M.C., blir minst sagt upprörd över länsstyrelsens till synes ogrundade påbud om hur han som markägare får och inte får förfara på sina ägor. M.C. ansöker därför om dispens från förbudet att samla in ägg från Storsjöodjuret. Länsstyrelsen avslår ansökan med motiveringen att det skulle strida mot intentionerna med fridlysningen att medge en sådan dispens. M.C. överklagar ärendet till miljödomstolen och undrar om länsstyrelsen verkligen kan föreskriva om skydd för "fantasifoster" på dylikt sätt. Det är här som du kommer in i bilden. Du arbetar som notarie i miljödomstolen och har fått i uppgift att föredra ärendet. Du förväntas analysera scenariot ur ett konstitutionellrättsligt perspektiv och föreslå hur domstolen bör agera i ärendet.
Förutom konstitutionella regler har du att beakta följande fiktiva bestämmelser:
Lagen om skydd av arter.
1 § Föreskrifter om förbud att inom landet eller del av landet döda, skada, fånga vilt levande djur eller ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande djurart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring.
Förordningen om skydd av arter
1 § Länsstyrelsen får för länet eller delar av länet meddela föreskrifter om förbud enligt 1 § lagen om skydd av arter. I särskilda fall får länsstyrelsen medge undantag från förbudet, om det inte finns något tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt av undantaget.
Bortse från processrättsliga regler.
Fråga 3, max 10 poäng
Under kursen har ni studerat skyddet för grundläggande rättigheter på såväl svensk som europeisk nivå. I de olika rättsakterna anges att rättigheter får begränsas och under vilka förutsättningar detta får ske.
a) Beskriv de olika metoder som finns i respektive regelsystem (RF, EKMR och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna) att reglera begränsningarna på.
b) Analysera likheter och skillnader mellan de olika metoderna och ange även i vad mån något av systemen främjar ett starkt rättighetsskydd i fråga om hur begränsningar regleras?
Tack! Det är alltid roligt att se vad det är för frågor efter att man har sett statistiken från tentan.
Ok - men varför göra denna jämförelse då antagningsprocessen förra höstterminen även använde sig av två decimaler när det kom till HP-resultat? (Även om det inte var du som ställde frågan så förstår jag inte nödvändigheten av frågan överhuvudtaget). Ska sluta gnälla nu.
Fast det stämmer inte! Våren 2013 var första gången man använde sig av två decimaler i urvalsprocessen.
Är du lagd åt samma håll som jag kan jag lova att T2 är betydligt roligare än T1, då man kliver in på mer "äkta" juridik som man kommer i kontakt med i vardagslivet.
