Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag skrev fel, skulle så "utomnordisk", inte "utomeuropeisk". Rent slarv. Och jag har bett om rättelse.

Det stämmer, och jag skrev om detta i en replik till Hynek Pallas här: http://adamcwejman.blogspot.se/2013/04/hynek-pallas-om-strukturell-rasism.html där jag faktiskt tar upp frågan om utomnordisk/utomeuropeisk invandring. Jag skrev helt enkelt fel.

Det låter extremt konspiratoriskt? Varför skulle faktumet att min farfar var jude leda till att jag medvetet skriver "utomeuropeisk" och inte "utomnordisk" när jag både här och på Twitter skrivit att det helt enkelt var slarv. Är regeln att den mest långsökta förklaringen är den mest rimliga eller att den enklaste är det?

Det är väl snarare tvärt om. Skillnaden mellan att vara svensk och invandrare växer. Man ska inte missbedöma Qaizars artikel: den är ett symptom på att svenskheten inte är uppnårlig för flertalet invandrare, inklusive han själv. Att media-etablissemanget stödjer hans enfaldiga försök får väl också betraktas som symptomatiskt i och med att deras inriktning helt saknar folklig förankring. Tidningsdöden närmar sig och sjukdomsinsikten är noll. Genom att ta större avstånd från folket och skälla ut det tror man sig bli populärare.

Precis som Tobias Hubinette, så har Qaizar gett sig ut på en väg för att upptäcka sig själv. De är inte svenska och kommer inte att bli svenska. Qaizars artiklar utfyller ett syfte för mediaetablissemanget och den politiska debatten. Idag ska man racka ner på Sverige och det svenska. Och visst är det så att skillnaden mellan att vara svensk och invandrare växer - Så blir det alltid i mångkulturella samhällen som utsätts för extrema demografiska förändringar.

Anledningen till att man misstror judar är att ju att ni har en kultur där lögnen används regelbundet för er agenda. Inte speciellt konstigt. Det finns givetvis en liten liten möjlighet att zigenarkvinnan verkligen hade tänkt att betala parfymen som var gömd under kjolen och som hon la där för att kunna svara i telefon, men de flesta normala människor fattar att hon bara kör en nödlögn när hon blev påkommen. Samma sak med er judar. Era lögner är så vanliga så att man måste förutsätta att en felaktig uppgift (som fyller en funktion i er agenda) är en lögn även om det en enda gång råkar vara ett misstag. Det enda som kan ändra de här sakerna är att zigenarna i stort slutar stjäla så mycket och att judar i stort slutar ljuga så mycket. Där har ni som representerar dessa grupper en jätteuppgift att ta er an för att förändra era kulturer och i förlängningen andras syn på era kulturer.

Fast om hans farfar var den sista heljudiska personen i hans familj, så kan inte denne person vara judisk.Som mest kan han mena att hans pappa har judiskt påbrå, men att påstå att han är judisk är snarare ett sök efter identitet från denne Cwejman.

Jag har inte följt ditt skriftställeri och vet inget alls om hur mycket du identifierar dig som jude, vad du tycker om judiskhet osv. Jag har alltså ingen fördom om att just du deltar (eller inte deltar) i någon etnisk agenda - men har en principiell fråga som du kan besvara om du vill/törs.

Är det inte väldigt dåligt när människor som Peter Wolodarski, Göran Rosenberg eller Kurdo Baksi "problematiserar" svenskheten, utan att i samma andetag göra likaledes med sin egen etnicitet?

Till skillnad från vissa svenska debattörer så är de ju akut medvetna om vad etnicitet är och värderar uppenbarligen sin egen tillhörighet. Någon töntig svenne-krönikör på Aftonbladet kan ju leva i någon sorts föreställning om ett universellt världsmedborgarskap där utplånandet av etniciteternas egenheter faktiskt är ÖNSKVÄRT, vilket dessa herrar definitivt inte ger intryck av att tycka.

De vet alltså att det finns en fundamental skillnad mellan MEDBORGARSKAP och ETNICITET. Och att den svenska etniciteten är lika lätt/svår att förklara eller definiera som deras egen är - varken mer eller mindre.

Om Kurdo Baksi säger att han är "lika svensk som Jimmie Åkesson" så vet jag att han vet att han därmed förnekar svensk etnicitet genom att vilja reducera "svenskheten" till medborgarskapet. Som kurdisk nationalist vet han att förnekandet av etnicitet är ett steg på vägen mot det "kulturella folkmord" som turkarna försökte begå mot kurderna genom att kalla dem bergsturkar.

Om Peter Wolodarski resonerar kring en "ny definition av svenskhet" så vet jag att han har samma insikt om skillnaden mellan svensk etnicitet och det svenska medborgarskap. Han gör alltså skillnad på SIN judiskhet och MIN svenskhet genom att bara problematisera/relativisera den ena etniciteten. Liksom Göran Rosenberg gör skillnad mellan svensk och judisk etnicitet genom att få en fåraktig Jimmie Åkesson att hålla med om att "det nog inte finns så många etniska svenskar längre, samtidigt som han självklart anser att det finns judar, utan att dessa behöver förklaras eller försvaras i termer av "renhet".

Håller du med om att det finns ett särskilt ansvar för debattörer av annan etnicitet att vara tydliga med att det finns en värdefull svensk etnicitet om de ska ge sig på att ha funderingar på vad "svenskhet" är? Det enda icke-rasistiska alternativet är ju att de också ifrågasätter/tar avstånd från sin egen särart i samma stund som de propagerar för en ny sorts svensk/världsmedborgare?

Väldigt dåligt kan man kalla det. Man kan också kalla det för ren lögn och bedrägeri med syfte att lura okritiska läsare. Lyckligtvis minskar tidningsläsandet i raketfart, och som konstaterats tidigare, debattinlägg och ledarkolumner läses endast av en minoritet av de som köper tidningen (denna information verkar ha svårt att nå in i huvudet på vissa Flashbackare).


Just precis så. Inga svenskar går på den dubbla bokföringen där det svenska ska nedvärderas och det främmande uppvärderas; att överhuvudtaget försöka köra den blåsningen tyder på usel fingertoppskänsla, vilket är symptomatiskt för den krympande PK-bastionen. Istället har svenskheten stärkts, och invandrarna framstår som allt mer ointresserade (eller uppgivna) inför möjligheten att ta sig in innanför den genuint svenska gärsgården. Mångkultur kan man kalla detta för, dvs parallella etniska sfärer med mycket begränsad kontakt. "Chinatown" som finns i många stora städer är det klassiska exemplet. Fungerar utmärkt i väntan på Repatrieringsmannen.

"Forget it, Jake. It's Chinatown"

- F.G

Dagens nationaldagsfirande har gett upphov till en flod av antinationalistiska artiklar i svensk mainstreammedia.
Den enda förmildrande omständigheten i den svenska nationalismen är svenskarnas beredvillighet att ta emot och införliva utifrån kommande kulturelement, samt att vi på senare tid har slagit världsrekord i invandring från kulturer som ligger långt ifrån den svenska.

Fram tonar bilden av ett kvinnligt Sverige, vars uppgift är att vara en odlingsplats och som söker befruktning från snart sagt varje håll som helst. För Svea har inte varit en dygdig flicka som hållit på sig och sin kultur. Nej, hon har införlivat utländska maträtter, utländska språk och utländsk religion i sitt eget liv, sin egen kultur. Därmed är hennes oskuld förlorad, hennes heder är fallen och hon är dömd att framöver underkasta sig utländska herrars behov. En fallen heder går inte att återupprätta.

På det viset tar utländska hedersbegrepp över synen på Sverige och svenskhet. Sverige har haft oturen att inte ha en manlighet som försvarat sin heder. Alltså är Sverige fritt villebråd, en byhora, som Mobergs Ulrika i Västergöhl. Hon kunde återupprätta sin heder endast genom att lämna sitt land bakom sig och söka sig ett nytt liv. Är det det som återstår för Sverige, att finna sig själv och sin självkänsla i en ny kontext?

Mycket bra inlägg. Etnicitetsdebatten i Sverige har varit ett skämt sedan länge, och svensken är så disciplinerad att lägga sig ner och blotta strupen att denne inte ens reagerar längre när utländska element inte bara kräver rätt till den svenska medborgarskapet och landet utan ser det som självklart att samtidigt svärta ner den svenska etniciteten (utan att själva behöva uppoffra något, tex genom att behöva frånsäga sig sin egen etnicitet, precis som du beskriver). Att utländska debattörer utnyttjar denna svaghet hos svenskarna (dvs politiker, kulturetablissemang etc) själva är ju tyvärr kanske inte att förvåna sig över då de har gott stöd bland andra svenska quislingar. Att synen på den svenska etniciteten skulle förändras på ett genuint sätt är knappast troligt. Tvärtom, alla kampanjer för att förneka den svenska etniciteten kommer naturligtvis att slå tillbaka mot dess upphovsmän och ett växande SD. Vad tänker man med egentligen, dessa kampanjmakare? Vad är det man vill provocera fram?

Det är ju exakt det näthatarna i mainstream-media försöker uppnå.