Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Tyckte precis att du skrev att i fallet med styckade Rajala så var blodförlusten stor precis som i fallet Catrine da Costa, händelseförloppet i Vällingby gick väl ut på att Rajala blev först sövd med eter för att sedan bli strypt och till sist få halsen avskuren ?

Det finns faktiskt ingenting som säger att inte CdC kan ha blivit strypt eller kvävd först för att sedan få halsen avskuren precis som i fallet med Rajala.....

Angående fyndplatserna - om man har bil - varför bränner man inte iväg långt från Sthlm och gräver ner säckarna?

Man får en känsla av att gärningsmannen vill att de skall bli hittade - förstår ej varför man slänger dem i Solna med mycket folk i rörelse. Om det nu inte är så att gärningsmannen inte hade nån bil?

Förstår din undran, vi har ett antal möjligheter här att ta i beaktande, om inte GM hade tillgång till någon bil så kan vi nog helt utesluta Vincent och flyttfirman Billiga Andersson (till Eremonas stora förtret) för jag tror knappast att detta företag var i avsaknad av bilar, å andra sidan så kan GM ha varit säker på att hen inte lämnat några avgörande spår efter sig och inte minst, GM kan möjligtvis även ha varit säker på att dödsorsaken var omöjlig att fastställa för rättsläkare, GM kan också ha haft vetskap om hur en brottsplatsundersökning går till och därigenom nyttjat sina kunskaper för att icke kunna bindas till dumpningsplatserna.

Dock, med viss överhängande sannolikhet har GM använt bil vid dumpningarna, nåt annat känns inte möjligt med tanke på upptäcktsrisken om GM nu bar säckarna för hand, avståndet mellan fyndplatserna tyder på en bilburen dumpning trots allt för det är en bra bit mellan dessa, 1,7 km ca fågelvägen men betydligt längre i verkligheten.

Öööhh... Hur kommer det sig att det inte varit känt sedan tidigare? Eller fick han sin dödsruna som lästes i tysthet? För att styckaren förmodligen var en 90%-are. Det mesta görs faktiskt bra, men det är i de små detaljerna det skiter sig.

Hade styckaren dumpat delarna helnakna i någon svårtillgänglig skog så hade det blivit benbitar på nolltid. Benbitar som kan ligga där orörda i 30-40 år. Styckaren hade även kunnat göra en ett improviserat krematorium med hjälp av en sådan där soptunna som är som ett galler. Och så vidare...

Visste jag inte bättre så skulle jag misstänka att det var en snut som hade styckat och dumpat i trygg förvissning om att utredningen skulle schabblas bort.

Det fanns kanske ingen tid att resa nån längre sträcka, möjligheten finns faktiskt att GM kan ha varit upptagen med en massa annat under pingsthelgen och tiden var knapp ?
Just därför blev likdelarna dumpade i närheten av platsen där själva styckningen ägde rum, kanske något av en panikåtgärd eller liknande ?


Eller så var styckaren och dumparen en person som visste hur polisen arbetade vid undersökningar av brottsplatser ?
Kanske visste GM att polisen ofta begick misstag och chansen fanns alltså att dom skulle göra det igen ?
Tror inte för en sekund att gärningsmannen var polis, däremot så kan kanske vissa andra yrkesgrupper i utkanten av poliskåren komma på tal ?

Pingsthelgen 1984 var 9-11 Juni.

Plotta nu in da Costas dödsdatum i den och få det hela att stämma med förruttnelsen. Typ en hel- eller halvkriminell som vet att polisen är inkompetent? Ja, det borde ju vara de första som vet det.
Typ hel- och halvkriminella som snutarna har mer kontakt med än sin svärmor?

Nej just det, hur svårt kan det vara?
Nu glömde du nog bort dig liiiiite grann.

Japp, pingsten -84 varade under tre så väldigt intressanta dagar, dödsdatumet var med viss sannolikhet den 11 juni och det går inte att utesluta att likdelarna kan ha kylförvarats på okänd plats en och en halv vecka cirka efter styckningen, kanske ända fram till den 20-21/6 -84 då en första dumpning sker och hamnar på platsen där hundägaren sedan upptäcker säckarna för första gången.

En dumpning kan möjligtvis också ha skett redan vid slutet av pingsthelgen och då avses den 11 eller den 12 juni, vi har redan gått igenom det där med vädret tidigare och inget verkar veta besked heller om den kyliga sommaren kan ha fördröjt förruttnelseprocessen ?

Att dumpningsplatserna låg så nära den troliga platsen för styckningen kan fortfarande förklaras med tidsbrist hos styckaren, GM kan ha haft ett ordinarie arbete att sköta om dagarna plus familj eller liknande och det fanns kanske ingen tid att åka en längre sträcka för då hade de närstående undrat över resan och den här teorin fungerar oavsett tidpunkt för dumpningen av likdelarna.



Eller en person från antingen rättsväsendet eller det medicinska yrkesområdet, den sistnämnda kategorin brukar väl också dyka upp när det görs likfynd och på brottsplatser ?

Om man har tidsbrist och förvarar delarna i en kylförvaring - så är det väl inte tidsbrist? Hen kan väl i så fall planera att dumpa kroppen när det passar? För mig verkar det som att man vill att kroppen skall hittas - som lök på laxen

Nej det finns ingen runa över honom i Retriever Research (Mediearkivet), så det verkar inte ha publicerats någon sådan. Man kan undra vad det beror på.

Ur Dagens Nyheters porträtt den 9 mars 1991 ("Chefsåklagaren som diggar jazz"):

Om sitt privatliv yppar han intet mer än att han faktiskt har en son på 27 år.
Han tycker om att promenera allena i stan och gör ingenting särskilt.
– Jag är en tråkig figur, säger han med ett småleende.

AH gifte sig 1963 med en annan infödd stockholmare. Hösten 1980 bodde de tillsammans med den då 16-årige sonen i Nacka, tio år senare var de separerade: AH två trappor upp på Hornsgatan 90 och hustrun i Bromma (källor: "Sveriges befolkning 1980"/"Sveriges befolkning 1990"). AH gick i pension i början av 1997 (källa). I databasen "Sveriges dödbok" uppges att makan vid sitt frånfälle i Råsunda 2007 varit frånskild sedan 1994-02-28. Båda ex-makarna Helin begravdes i en minneslund på den ort i Boråstrakten där sonen bor idag.

Jag åsyftade tid för dumpning, dvs långt bort eller iallafall en bra bit från Stockholm, inte en eventuell förvaring på okänd plats.

Vi kan kanske utgå ifrån att GM hade arbetstider som alla andra människor och fasta rutiner men även kanske familj om så bara en sambo/flickvän, husdjur plus åtaganden på fritiden, att klämma in en dumpning av likdelar låt oss säga 25-30 mil från Stockholm i urskogen tar minst 4-5 timmar fram och tillbaka och någon tid till detta fanns kanske inte ?

Om likdelarna eventuellt nu blev kylförvarade så var det kanske inte något som kunde fortgå hur länge som helst och det är här dumpningen av likdelarna kommer in, tidsbristen och situationen i stort blev kanske ohållbar och något måste göras och då blev det som det blev, dvs en dumpning nära den förmodade platsen för styckningen.

Allt ovanstående är givetvis bara en teori som så många andra teorier men ändå fullt tänkbar.

Din teori däremot om att GM ville att kroppen eller kroppsdelarna skulle hittas måste självklart också beaktas, det var ingen slarver som dumpade säckarna på respektive fyndplats utan mer av en pedant, säckarna var ordentligt ihopknutna och det användes dessutom dubbla säckar på FP2 eftersom likdelarna vägde mer än på FP1, sen har vi handduken (om den hör till fallet) som var prydligt ihopvikt, GM verkar ha varit en person som var mån om ordning och reda trots att det gällde dumpning av likdelar.

Nej, så enkelt är det ju inte. Gärningsmannen kan kylförvara likdelar och lida av tidsbrist.
Det finns massor av faktorer som kan hindra honom i hanteringen, och vissa yttre åtaganden kanske måste skötas (bla för att gärningsmannens image ska förbli normal).

Här är några förslag på hinder: sviktande hälsa, sjukhusvistelse, kroppsskada, permission från psykavdelning, familj, förvärvsarbete, anhållande/häktning, pågående missbruk, kriminella aktiviteter, ambivalens/rädsla (gärningsmannen kanske tänkte skita i alltihop men återvände och slutförde).

Din avslutande teroi är mkt svag.

Om vi tittar på genomsnittliga likstyckare så ser vi direkt att de är mkt klumpiga, och att likdelar dumpas i tätorten och hamnar direkt på marken är inte ovanligt - och jag har faktiskt inte hittat en enda svensk likstyckare som velat att likdelarna ska hittas.

Likstyckare som går igång på exponering (synliga likdelar, staging osv) är extremt få till antalet, och vore din teori korrekt så borde man ha sökt en seriemördare (eller någon som finns i samma djupt störda zon).

Och en sådan morbid person hör avgjort hemma på den nedre delen av samhällsstegen.

Personer som går igång på att exponera likdelar har oftast sådana personliga brister att de inte blir läkare, advokater, forskare, författare, ingenjörer osv.

Dessa personer dysfunktionalitet är inte svår att se, om man anstränger sig.

Om gärningsmannen ville att likdelarna skulle upptäckas så var han garanterat inte läkare