Daddys, Slutstriden har börjat....

Jag tror Daddy paradoxalt nog är beroende av de som säger mot honom. Jag känner på mig att han snart kommer sluta med att moderera bort oliktänkande som säger mot honom i kommentarerna. Han behöver dem nämligen. Utan de som säger mot blir hans blogg ett tämligt dött och sorgligt ställe på nätet utan nämnvärd aktivitet.

Han kan ju inte sitta och skriva kommentar på kommentar till sin egen blogg hela tiden för att det ska finnas något där. Han är nog lite trött i fingrarna efter dom senaste dagarnas censur!

Det ryktas att Daddy och ett par personer till ska starta ett parti och man får väl önska dom lycka till med att ta sig in i riksdagen...

http://mikael.netroots.se/nytt-jamstalldhetsparti-pa-gang/

Och här är väl deras hemsida. Jag antar att man låtit Daddy skriva då det trots att bara en sida finns återfinns stavfel.

http://www.jämställdhetspartiet.se/

Ser att du vill uttrycka ett hat, vilket flickans mamma ( en person du skiter i) i Bjästa fasar över. Ett nytt monster du hyllar. Alla faderlösa barn kan förenas i ett namn, Natrix är det.

Jag läste ett dokument med ett förhör av hans tvååriga dotter angående incestmisstankar, som finns på daddys blogg. Det har tidigare kommenterats med att de ställde ledande frågor. Jag är böjd att hålla med om den kritiken. Men samtidigt tycker jag dottern säger så mycket att det är svårt att bortförklara genom att hänvisa till ledande frågor. Nu har ju inte jag någon professionell erfarenhet av den här typen av frågor, så lita inte fullt på min bedömning. Rent allmänt, det finns mycket man kan fråga sig.

"Bortomrimligttvivel.blogspot", driven av "Sanningen om Daddy", verkar vara ännu en av Överlevarnas DOS-imitationer. Suck alltså för denna bitterfittiga offerkofta som fortfarande går och ruvar på hämd för "uthängningen" av redan självpublicerade uppgifter om Marina Engan och "avslöjandet" av nicket Sanna Ax på bloggen "Den Obehagliga Sanningen" (DOS). Att den patetiska stolle som omväxlande kallar sig "Sanningen om Daddy" och "Sanningen om Monica Antonsson" på sina två skitsnacksbloggar skulle dyka upp som diskussionsämne i den här tråden också med sitt kärringgnäll var naturligtvis helt väntat.

Det är nästan bud på att börja blogga under parollen "Sanningen om Suspicio", "Sanningen om Marina Engan" och "Sanningen om Maja Lundgrens bloggkrogsanhängare" nu, om inte DOS kommer igång igen alltså, om inte annat så för att åtminstone hålla reda på de olika bloggar som startas upp på löpande band av "Rättsväsendet friar, vi fäller"-anhanget, de som förut fanns länkade på MAs blogg under rubriken "Läskiga listan" och som till vardags sysslar med uthängning och förtal av den här typen (länk funnen hos Medborgarperspektiv där det skrivits en hel del om deras förtalskampanjer: se t.ex http://medborgarperspektiv.blogspot.com/2010/03/annu-fler-fortalskampanjer-pa-natet.html). Rättshaveristerna har nu tydligen siktat in sig på att försöka trumma upp ett drev mot de bloggare som avslöjat deras övertramp och som dragit fram deras rättshaveristiska och skitiga peddo-by-proxy agenda i ljuset. "Sanningen om Ingrid Carlqvist" lär följa inom kort.

@ Micro113: När det gäller Daddys engagemang för Bjästas omyndiga våldtäktsman så håller jag med dig om att Daddy är helt ute och cyklar. I artikeln på Newsmill framförde han berättigad kritik av Uppdrag Gransknings hårdvinkling och gjorde korrekta iakttagelser om t.ex bristen på engagmang från försvarsadvokaten osv, men när han på sin blogg försöker bortförklara bevisningen i målet, t. ex skadorna på den första våldtagna flickan, så sitter hans argumentation väldigt löst.

Bjästakillen ifråga ändrar sig t.ex i det tredje förhöret, det där han tar tillbaks sitt erkännande av våldtäkten, till att säga att flickan istället gick med på att ha sex, att hon själv drog av sina byxor sista biten när de två "for ner på golvet", och att hon därefter förhöll sig helt passiv och stum medan han utförde de olika sexhandlingar på henne, dvs när han försökte jucka sig in i hennes torra sköte från olika vinklar. Han verkar därmed alltså också mena att hon efter att passivt ha legat på rygg passivt lät sig vändas på magen på toagolvet för att penetreras bakifrån och sedan stumt och passivt lät sig vändas på rygg igen så att han kunde avsluta det hela med att sätta sig på hennes mellangärde (tydligen med sin kroppstyngd på knäna som han placerat ovanför hennes armbågar) så att han kunde runka av sig i hennes ansikte. Hennes skador från denna njutbara love tryst, enligt rättsintyget:

"Det finns svullnad och blåmärken på armar och vid armbågar. På höger arms framsida på yttersidan, finns en svullenhet 6 x 5 cm, som är ömmande och blåskimrande. Ett mycket större område på 10x7 cm, som är svullet upp till 2 cm i höjd, finns på vänster armbåge. På baksidan av höger armbåge finns tre blåmarken, 1x1 cm stora och på baksidan av vänster armbåge finns ett blåmärke 7x1 cm stort och ett 4x3 cm stort. På mitten av vänster underarm på baksidan, finns ett blåmärke som är 3x1 cm stort, väldigt ömmande. På höger ben, på framsidan på yttre sidan av låret ett 1x1 cm stort blåmärke, ett stort blåmärke på knäet 6x5 cm och under knäet 1x1 cm stort blåmärke. På vänster knä ett 2x2 cm stort blåmärke. Blåmärkena är väldigt ömmande. Mest svullenhet på höger knä och vänster armbåge."

Daddy skriver att om brodern och kompisarna fått vittna om flickans karaktär så "skulle pojken aldrig ha fällts". Vad i helvete? Skulle karaktärsvittnen mot flickan tillföra något i skuldfrågan? Skulle deras vittnesmål t.ex styrka att flickan är en lögnaktig, lösaktig och masochistiskt lagd fjortonårig förförerska som gillar att bli så våldsamt behandlad under sex att hon får stora, smärtsamt ömmande hematom på armarna och kroppen? Att överhuvudtage komma på att argumentera att det skulle kunna vara ett frivilligt eller njutbart scenario för en åttondeklassare att ligga utan byxor platt på magen på ett skitigt toagolv på sin skola under en rast, för torr för att penetreras och full med blåmärken efteråt, är rent ut sagt löjeväckande. Jag tycker att Daddy verkar vara helt och hållet ute i kvicksanden och slirar i det här fallet och han borde definitivt ha nöjt sig på med att kritisera UG, advokatens insats och annat som han nämnde i sin Newsmillartikel, för att inte skada sitt eget anseende och trovärdigheten i hans bloggande alltså.

Flickan var fyra år - inte två år - vid förhöret.

Detta är ur förhöret, som dessutom är omskrivet och utlagt av Joakim själv. Förhörsledaren ställer helt normala frågor för att följa upp den information denne har -- h*n lägger inte scenarier i munnen på barnet, men försöker fördjupa informationen.

Joakim har ingenstans förnekat det som framkommer under förhöret - utan hakar bara upp sig på förhörsledarens sätt att ställa frågorna.

Jag anser nog att detta kräver sin förklaring. Vore det mitt barn så kom inte Joakim i närheten av henne igen - oavsett om det fanns en kontaktperson med i bilden eller inte, och vore jag Robins mamma så skulle jag ställa till ett helvete för att få slut på den kontakten.

De här uppgifterna från en fyraåring som inte bör ha vare anatomisk eller sexuell kunskap negligerar man inte -- oavsett om man är för pappor eller mammor, eller som mig för barnens rätt i skilsmässor.

Starten - samma lång tid - syftar till den första hemlisen som barnet har med pappan. Den låter för övrigt spontan inte vara barnets, utan en inövad mening som barnet upprepar.

De fetade är förhörsledaren.


*Fortsätter i nästa inlägg på grund av utrymmesskäl

Fortsättning förhör


Om man följer det här förhöret så ser man att det är flickan som anger leken, inte förhörsledaren, det är flickan som berättar vad som händer och hur det går till.
Förhörsledaren ber om fördjupning - precis som förhörsledaren skall göra.
Enligt min åsikt är detta en synnerligen kompetent förhörsledare när det gäller förhör av barn, och inte en förhörsledare som saboterar utsagan med egna åsikter.

Det är dessutom kunskaper som en fyraåring inte skall ha, och som inte låter intränade på något vis.

När det gäller Joakim så undrar jag varför man sover naken med ett barn om man vid ETT tillfälle vaknat av att detta barn leker med ens könsorgan -- vore inte det naturliga vara både att man vid det tillfället faktiskt hindrar barnet när man upptäcker vad som sker - flickan vittnar om att pappa är vaken -- och att man vidtar åtgärder för att detta ALDRIG upprepas.

Borde det dessutom inte ligga i Joakims intresse att förklara det här förhöret, istället för att peka ut förhörsledaren som en del i en konspiration?

Då uttryckte jag mig klumpigt. Jag vill inte uttrycka ett hat. Jag ville förmedla ironi. Jag finner det djupt ironiskt att just han infört censur på sin blogg. Ska genast sluta med det.

Förakt är vad jag just nu anser att den här mannen är värd. Vid en närmare genomgång av hans blogg står det för mig alltmer klart att han måste stoppas. Att förtala barn på det sätt han gör är oförsvarligt.

Det jag tänkte mig som ledande frågor, är att det är förhörsledaren som drar upp snoppar och snopplekar. Men det är ju uppenbart att dottern sedan berättar detaljerat på egen hand utan att ledande frågor skulle mana fram alla detaljerna.

Håller helt med. Han borde rimligen förstå att förhöret ser konstigt ut. Frågan är om han kan förstå hur andra uppfattar det förhöret. Han har ju lagt ut det själv. Märklig typ i alla fall, som först kämpar för fäders rätt till sina barn, och sedan ställer sig på samma sida som en av de förmodligen mest olämpliga mödrarna i Sverige.

Sådana här uttalanden anser Daddy är relevant och objektiv information om att domstolen begått allvarliga fel:


Han skriver också:



Även om jag tror det är lite för besvärligt för dom flesta ungdomar att läsa på Daddys blogg så är det spridning av lögner och rent förtal av barn han aldrig träffat eller talat med. Jag skäms att en vuxen man ägnar sin tid åt detta. Fy fan så lågt!

http://daddys.blogg.se/

Sover du aldrig, lilla du? Jag sover lite, men inte så lite som du!

Jag blir så illa till mods när han skriver uttalanden om flickans "karaktär". Hur uttalad "karaktär" har man som 14-åring? I detta fall nämns den som den skulle vara i negativt syfte. De allra flesta 14-åringar som jag kommer dagligen i kontakt med är fortfarande barn! Och de allra flesta 14-åringar är inte sexuellt aktiva. Heller då inte sexuellt erfarna. Hur ska då flickan i detta fall hunnit utveckla en särskild karaktär som skulle vara skäl att ta upp i en rättegång.
Ingen får glömma, inte ens Daddy att fortfarande är det barn vi diskuterar.