Samlingstråd - Frågor om lagar och avtal på arbetsmarknaden

Hej!

Jag har en fråga som jag inte kan hitta svar på..

Jag är provanställd och i mitt kontrakt står det, "Om anställningen sägs upp innan provanställningens utgång, ska en varseltid på 2 veckor gälla".

Innebär detta att jag som arbetstagare också har en uppsägningstid på 2 veckor eller är det endast arbetsgivaren som detta gäller för?

Det finns inget kollektivavtal.

Skulle vara super med ett snabbt svar!
Tack!

Om företaget inte har kollektivavtal gäller LAS och i LAS är det bara arbetsgivaren som behöver varsla. Du kan gå på dagen.

Företaget jag arbetar på har precis blivit anslutet till kollektivavtal (transport). Vi kommer att införa månadslön istället för timlön. Vilka är de positiva sidorna med att ha en fast månadslön istället för timlönen? Jag har en 100 procenttig tjänst och har alltid varit garanterad mina timmar.

Är man berättigad lön under röda dagar mitt i veckan, med förutsättning om man har en 100 procenttig tjänst?
Om man jobbar mer än 8h/dag hur räknas den övertiden?

(Ja, jag har skummat i kollektivavtalet men inte fått en så klar bild)

Tack på förhand

Enkelt uttryckt, vid månadslön får du alltid samma lön ovsett hur många ordinarie arbetstimmar det finns i månaden. Lönen blir alltså förutsägbar. Vid timlön kan lönen variera per månad beroende på antal timmar i månaden.

Du har alltid rätt till lön på helgdagar eller "röda dagar" under förutsättning att din arbetstid är förlagd på dessa dagar. Eventuell ob-ersättning regleras av kollektivavtalet. I det fall du inte har ordinarie arbetstid på en helgdag bör du kontrollera med facket om vad som gäller enligt kollektivavtalet.

Övertidsersättning utgår vid arbete utöver 40 tim/v. Kollektivavtalet brukar dock normalt medge en genomsnittsberäkning av arbetstiden, dvs att du ena veckan arbetar 38 tim, och nästa vecka 42 tim. I den situationen utgår inte övertidsersättning. Kontrollera med facket om vad som gäller för dig.

Om man varit timanställd på heltid för ett par år sedan och har överhoppningsbartid på ett par år, räknas timlönen upp då ? Normalt sett utan den överhoppningsbara tiden skulle timlönen ökat, tar a-kassan hänsyn till det?

Har alltså inte varit arbetssökande utan haft överhoppningsbar tid av andra skäl?

Prova här -> https://www.flashback.org/t176160

Wildhorses, har två frågor till dig

1. Du skrev i en annan tråd att en del fackförbund har (eller försöker, jag minns ej exakt) skriva in 47§ i Lag om arbetslöshetsförsäkring i kollektivavtal, alltså att arbetsgivare är skyldig att lämna arbetsgivarintyg vid anställningens upphörande. Har du några exempel på kollektivavtal där det finns inskrivet, vore intressant att kika på?

Vad säger du i övrigt om den paragrafen - kan det öht få några följder om en arbetsgivare nekar? Kan man ej få något arbetsgivarintyg, ska ju a-kassan istället begära in lönespec (står bland annat här: http://www.iaf.se/Lag-ratt/IAFs-regelsamlingar/Forsakringsbestammelser/Avsnitt-13/ ). På somliga företag slarvas det ju rätt ordentligt med lönespecar. Vad bör arbetstagaren göra då?

Är f.ö. medveten om att ovanstående väl inte kan sägas vara frågor som faller inom arbetsrättens område på samma sätt som exempelvis LAS, MBL och kollektivavtal, men du verka insatt, därför jag frågar.

2. Jag är intresserad av att läsa igenom olika kollektivavtal, för att lära mig mer om vad som präglar avtal inom olika branscher och få mer allmänkunskap om utformningen. Varför finns kollektivavtal i så liten utsträckning att ta del av på Internet? Eller är jag bara dålig på att leta eller har bristfällig kunskap om var de finns att ta del av? Kan du tipsa om var man kan läsa och förkovra sig i innehållet i olika kollektivavtal, utan att behöva inlogning på fackförbunds hemsida eller liknande.

Tack på förhand från en en vetgirig kanin

Jag hoppas att det är ok om jag kastar in ett svar.

I Byggnads olika avtal, som fö kan läsas här utan inloggning, finns kollektivavtalade skrivningar om arbetsgivarintyg.
Liknande skrivningar finns i deras övriga avtal.

Vitsen att skriva in det i kollektivavtalet är att det är enklare för facket att driva ärendet och ev utverka skadestånd mot kollektivavtalsbrott än vad det är mot lagbrott. Annars blir det precis som du säger, något som väldigt många slarviga AG kommer undan med. A-kassan kan utfärda AG-intyg på lönespecar och i värsta fall även på kontoutdrag, men A-kassan driver inte rättsprocess mot AG om det. De som är fackligt organisserade kan få hjälp av ett ombud att driva in AG-intyget. Jag har även varit med om att fackombudet intygar att AG vägrar lämna intyg och att kassan fått gå på de uppgifter som gått att få fram i övrigt.

Hej
Givetvis går det bra att någon annan svarar. Wildhorse får gärna bidra med ytterligare info utifrån mina följdfrågor nedan.


Jag ska kika på dem och se hur de ser ut. Skicka gärna tips på var jag hittar fler.


Jo det är ju just det jag menar, att det är därför dom vill ha in det i kollektivavtalet. Men om det inte finns i kollektivavtalet, eller om arbetsplatsen saknar kollektivavtal...? Det jag undrar över, och som gör mig förbryllad, är varför det finns angivet i lagen om arbetslöshetsförsäkring att arbetsgivaren är skyldig att lämna intyg, men om arbetsgivaren vägrar, ska a-kassan istället begära lönespecar. Dessutom ska ju a-kassan efter att viss tid besera beslut på den dokumentation dom har lyckats få in. Vad är vitsen med en paragraf som saknar sanktionsmöjligheter? Att problematiken uppstår som en följd av hur vi organiserat relationerna på arbetsmarknaden förstår jag, men eftersom det är en viktig fråga för de som blir arbetslösa (det är med andra ord rätt många som varje år berörs) förstår jag inte varför lagstiftningen lämnar en sådan blotta...det är inte en fråga som faller inom arbetsrätten, men att driva det till vanlig domstol funkar inte heller eftersom det tar alldeles för lång tid...och, om man betänker hur många anställningar som slutar i en inte helt hjärtvänlig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare, så blir ju alltihop väldigt märkligt. Så ja, det jag undrar är väl egentligen varför lagstiftningen ser ut om den gör, med detta moment 22. Är det uteslutande ett resultat av det märkliga sätt som vi valt att organisera försäkringssystemen på, där arbetslöshetsförsäkringen blir nån sorts "halvstatlig" modell, i kläm på grund av att relationerna på arbetsmarknaden ligger helt utanför statens domäner, samtidigt som a-kassorna får myndighetsliknande funktioner, och både finansieringen och administrationen av försäkringarna till stor del hamnar hos staten?

Förresten, stort tack för ditt svar

Det är en besvärlig omständighet för många när arbetsgivaren struntar i att utfärda ett arbetsgivarintyg, eftersom a-kassan inte betalar ut ersättning. Arbetsgivaren är visserligen skyldig att utfärda ett arbetsgivarintyg enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring, men mycket lite hindrar honom från att bryta mot lagen då han i realiteten inte riskerar påföljder. Facket kan nämligen inte sanktionera brott mot lagen utan det är förbehållet Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen - IAF.

Av den orsaken börjar det bli vanligare att facken tvingar på arbetsgivarna motsvarande regler i kollektivavtalen istället. Syftet är givetvis att kunna hjälpa medlemmarna genom att sanktionera brott mot kollektivavtalet i det fall arbetsgivaren inte utfärdar ett arbetsgivarintyg.

Kollektivavtalen är normalt inte öppet tillgängliga på internet då avtalen ägs exklusivt av facken och arbetsgivarorganisationerna gemensamt. Avtalen är inte publika handlingar i likhet med vilket annat köpeavtal som helst. Facken brukar dock göra avtalen tillgängliga för sina medlemmar, men frågan kan ställas varför inte arbetsgivarorganisationerna publicerar avtalen publikt.

Ja jag vill minnas att jag i min fråga anger ganska precis det du skrivit i ditt svar

Två frågor dock:
1. Du skriver att IAF kan sanktionera brott mot ALF. Jag är ej helt på det klara med vad du menar, så utveckla gärna resonemanget.
2. Har du några exempel på kollektivavtal som finns tillgängliga på nätet att tipsa om?

Jag skulle vilja ha lite tips och råd gällande min frus anställning via ett bemanningsföretag och möjligheterna att ta sig loss från uthyrningsavtalet.

Bakgrund: Hösten 2010 var min fru arbetslös efter att ha tagit examen på en högskoleutbildning och fick via arbetsförmedlingen kontakt med ett bemanningsföretag som skulle agera jobbcoach åt henne. Samtidigt tog hon en strökurs på högskolan, då hon samtidigt kunde behålla sitt deltidsjobb på skolans bibliotek.

I december 2010 fick hon ett jobb som skulle vara ca 3-5 dagar hos en av bemanningsföretagets kunder. Jag väljer nedan att kalla kundföretaget för KF. Hon skrev på ett avtal kring detta där hon bl a förband sig att det rörde sig om en s k "studentanställning" och att hon var tvungen att vara student för att ta den typen av jobb. Därför sökte hon in på nya kurser våren 2011 och kunde på så vis vara tillgänglig när KF hade behov att ta in personal. Detta skedde ganska sporadiskt under det följande halvåret men från september 2011 var min fru nästintill på heltid hos KF, men fortfarande under detta studentavtal. När vi kontaktade bemanningsfirman så sa de att det inte gick att ändra ett sådant avtal eftersom det var lite speciellt. När hon frågade hos KF om en permanent anställning där fick hon till svar att det skulle bli för dyrt att lösa henne från det kontrakt som fanns med bemanningsföretaget. En hög rekryteringsavgi ftavskräckte dem från att erbjuda en riktig anställning.

Detta har fortlöpt och min fru är ännu kvar hos KF, fortfarande på heltid och fortfarande som uthyrd av ett bemanningsföretag. Om hon är sjuk får hon ingen ersättning, om hon tar VAB får hon 220 kr per dag från f-kassan. Om KF känner för det så kan de göra henne arbetslös över en natt. Detta är givetvis ingen trygg livsstil för oss och det är ganska jobbigt. Min fru har sökt massor av andra jobb men det är tuffa tider, som de flesta vet. Sedan trivs hon väldigt bra på sin arbetsplats och gör ett uppskattat jobb. Men varje gång hon pratat med chefen så har han nämnt att det är för dyrt att anställa henne.

Nu till min stora fråga: Det finns en ny lag gällande de som är anställda hos bemanningsföretag. Där står bl a:

Jag undrar nu om det verkligen anses rimligt att bemanningsföretaget begär en större summa av KF för att "köpa loss" min frus anställning? Deras rätt till "skälig" ersättning i detta fall kan inte vara särskilt stor. De har dragit in stora pengar under mer än två års tid samtidigt som KF gett henne arbetslivserfarenhet och intern utbildning för relevant kunskap i arbetet. KF lär ju också ha betalt kraftigt mycket mer för min frus tjänster än för en vanlig anställd eftersom bemanningsföretagens verksamhet knappast är av välgörande art. Från allra första början fick dessutom bemanningsföretaget troligen en summa pengar för att agera jobbcoach åt en arbetssökande å arbetsförmedlingens vägnar.

"Ett bemanningsföretag får inte genom villkor i avtal eller på något annat sätt hindra en arbetstagare att ta anställning hos ett kundföretag som han eller hon utför eller utfört arbete för."

Om inte skyhöga överlåtelsesummor är hinder för en anställning så vet jag inte vad.

Dessutom börjar jag tycka att bemanningsföreategt beter sig märkligt och det känns nästan som att de vet om att min fru egentligen är fri att bryta sig ur deras avtal. Sent i höstas fick hon nämligen en kraftig löneökning (ca 35%) och numera har de slutat tjata om att hon måste komma in med intyg om att hon studerar, så hon lär ju knappast vara "studentanställd" längre.

Om någon skulle kunna redogöra för vilka möjligheter vi har att kräva att in fru skrivs fri från sitt avtal med bemanningsföretaget och kan ta anställning på företaget hon jobbar hos, så vore vi väldigt tacksamma.

Tack på förhand