På min text:
"Resonemanget bygger på att ateism/agnosticism skulle representera en tro som alla andra, medan den i själva verket innebär motsatsen dvs. icke-tro. Religionen, har uppstått ur en föreställningsvärld, för vilken tro och förhoppningar bygger på inlärda/accepterade dogmer, som andra utformat i tusentals år gamla, religiösa texter. Religiösa dogmer kan därför i hög grad sägas utgöra påståenden, som inte utgår från konkreta fakta utan just bottnar i tro. Därför bör rimligen endast den troende anses dogmatisk."
svarar du:
Citat:
Ursprungligen postat av melvein
Ditt resonemang grundar sig på föreställningen att vetenskapen kan ge oss svar på alla existentiella frågor
Någon sådant har aldrig föresvävat mig - hur kommer du till den slutsatsen efter mitt inlägg? Vetenskapen kan enbart ge viss kunskap runt konkreta, mätbara fenomen.
De vetenskapliga metoder med vilka man kan komma mysticismen närmast, ligger i att kartlägga var i hjärnan aktivitet uppstår, när den stimuleras, endera utifrån (konkreta yttre fenomen) eller genom tankeverksamhet utan yttre stimulans eller med artificiell stimulans (med hjälp av elektroder som stimulerar visa områden i hjärnan). Med statistiska metoder kan man f.ö. visa olikheter mellan personer som är anlagda åt det håll som resulterar i religiositet, resp. motsatsen (i varje fall vad gäller tron på en universums skapare).
Citat:
I själva verket är de existentiella frågorna till sin natur sådana att mänskligt konstruerad vetenskap omöjligen kan besvara dem, utan där är vi istället tvingade att tillämpa andra verktyg för att få en sanningsenlig verklighetsuppfattning.
Det man inte kan påvisa konkret, klassificera eller mäta/kvantifiera lär vara svårt att ge en "sanningsenlig verklighetsuppfattning" - det kräver verkligen en definition.
Citat:
Jag ser inte heller att det skulle vara någon nackdel att kunna ta del av tusentals år av tidigare generationers uppfattningar och reflektioner i dessa frågor, snarare borde det tvärt om vara en fördel.
Absolut inget fel - hur skulle vi historiskt annars förstå tidigare kulturer och sättet att tänka, som våra förfäder hade? Detta kan dock inte anses utgöra bevis för någon verklighet som innefattar existensen av en allsmäktig skapare - det viktigaste objektet för den troende och dess existentiella reflektioner.
Citat:
Det är snarare så att den icke-troende i många fall baserar sin inställning på att bortse från de belägg som finns, att i vissa fall bortse från logiska resonemang, och att vara selektiv med vilken vetenskaplig kunskap man accepterar.
Har jag ovan diskuterat!
Citat:
Påståenden om till exempel Guds eller själens eller himlens existens, som vetenskapen inte kan och inte gör anspråk på att kunna besvara gör ateisten lika självsäkra uttalanden om som sådant som faktiskt objektivt går att belägga.
Logiskt kast - ateisten kan bara hävda konkreta bevis saknas som kunde tyda på existensen av vad du ovan tar upp.
Citat:
Däri ligger dogmatiken, att man hävdar en uppfattning som sann enbart för att man vill att den ska vara sann.
Ovan redan diskuterat. F.ö. måste du väl erkänna den, som inte kan bevisa existensen av objektet för den egna tron, vara mest utsatt för känslomässig påverkan ("att man vill att den ska vara sann"). Trots detta håller den fast vid tron. Den icke-troende saknar bevis och ser därför ingen anledning att tro.
Citat:
Om ateismen som du själv hävdar inte är en religion utan bara en icke-tro borde det tvärt om vara så att ateismen är betydligt enklare att ta till sig än diverse teistiska religioner, som ibland kan ha ganska avancerade läror i vissa frågor.
Du kan väl knappast på allvar påstå studier av religiösa skrifter i svårighetsgrad kan mäta sig med den naturvetenskap vi nu förfogar över? Naturvetenskap kan man man inte säga sig få förståelse för enbart genom textläsning eller vars sanningar uppenbarar sig genom övertygelse i form av indoktrinering.
Citat:
Så resonemanget om att man måste ha en viss IQ för att kunna bli ateist köper jag inte.
Naturligtvis inte - i dessa sammanhang hoppas jag att vi talar om genuint troende resp. genuint icke-troende, som bygger sin övertygelse på förmågan till djupgående reflektion. Att det finns representanter från bägge sidor med såväl hög som låg intelligens är väl självklart.
Citat:
Dessutom ska vi inte inbilla oss att det inte finns ateister i de stora delar av världen där fattigdom och bristande utbildning är rådande.
Nej det kan man naturligtvis inte påstå. Varför aktualiserar du det?
Citat:
Att en högre levnadsstandard gör människor mer benägna att välja bort religiösa värderingar till förmån för överkonsumtion och materiellt överflöd och ett liv i utsvävningar tror jag är betydligt mer relevant som förklaringsmodell.
Den åsikten kan man naturligtvis ha, om viljan är stark - verkligheten som avspeglas i rader av gjorda undersökningar går i diametralt motsatt riktning. Det har ju varit uppe många gånger på forumet - korrelationen hög utbildning, hög vetenskaplig position större andel ateistisk inställning - den diskussionen bör vi kunna lämna!
Citat:
...det vore fortfarande intressant att se källor på att ateismen skulle vara så hög som 50 procent som du antytt och inte 2-3 procent som det stora flertalet undersökningar visar.
Minerad mark, om man avser globala förhållanden. I stora delar av världen skulle sådana undersökningar vara direkt farliga att utföra. De resultat som finns utgår från undersökningar i ett land (USA) som anses ha relativt hög andel religiösa ("en kyrka i varje gathörn"). Statistiskt rättvisande urval av försökspersoner, representerande olika samhällsgrupper, visar att i storleksordning hälften av de testade tycktes ha den omtalade "Gudsgenen". Tyvärr anses området så kontroversiellt att de ursprungliga referenserna tycks vara avlägsnade från Internet. Du kan ju söka på
neuroreligion, så kanske du hittar något.
Citat:
Denna tendens finns rimligtvis där i lika stor utsträckning bland ateister som bland teister. Ofta kan det till exempel handla om auktoritetstro. Ett barn till exempel tror förmodligen på evolutionsläran för att läraren eller föräldrarna sagt att den är sann.
Nej, undersökningarna visade mycket tydliga skillnader mellan de två kategorierna troende och icke-troende.