Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Skaraborg: Intressant att vi är överrens om kniven, och hade varit på samma våglängd över scenariot, försåvitt att vi vetat lika mycket. Vad kan du berätta, naturligtvis utan att bryta ev. förtroenden, om det som fått dig att tänka i riktning kriminalitet?

Jag menar, om tre personer försvinner sådär i tomma luften utan att lämna ett spår efter sig idag, så är kanske första tanken brottslighet. Men jag har så ofantligt svårt att se hur det skulle funka likadant 1965. Dessutom, i princip alla brottsliga nätverk i västvärlden har för eller senare infiltrerats eller så har någon erkänt någonting, vilket lett till att de mest obskyra av styckmord och liknande klarats upp. Jag "får inte ihop det" helt enkelt, förr eller senare borde någon ha pratat. Ett par saker som jag dock villigt medger tyder på brottslighet är att KÅJ "behövde låna pengar" samt det där med cigarettlimporna.

Igen, om jag minns tråden rätt så var väl i alla fall GRK relativt försupen, och det skulle inte förvåna mig om fler i trion hade tillfälliga eller mer långvariga spritbesvär. Jag kan inte minnas om den faktorn har belysts här; tänk om de var fulla när de körde iväg? De hade ju bevisligen sladdat runt utan körkort så en sup eller två borde väl inte vara någon huvudvärk? Om man lägger till en brännvinsfrukost för GRK och ... han som håller i kniven ... så känner jag att det ytterligare belägger mina spekulationer.

Jag vet att jag låter som en självutnämnd expert här, men det är för att jag sedan barnsben är uppfostrad med närmast absurd emfas på Ockhams rakkniv och har därför extremt svårt att ta till mig de mer "outlandish" av spekulationerna i tråden.

För övrigt, Skaraborg, skulle du känna för att göra en sammanfattning såhär efter din Göteborgsresa? (Om du redan gjort en ber jag om ursäkt). Inget ont om Crapstacks sammanfattning, den är good times, men jag skulle vilja ha en från dig med, om det går för sig.


Fråga: Mannen i dörren: Om man applicerar uteslutningsmetoden på vad som sagts, vem som sagt vad och vilka som var närvarande (förutsatt att ingen annan dyker upp i ekvationen), kan det här vara någon annan än *host*. Jag vill verkligen inte förtala någon eller sabotera tråden, men allt vad jag läst i tråden, och min magkänsla pekar i samma riktning. Om detta är samma någon som håller i kniven låter jag vara osagt, men jag håller det inte för otroligt.

Jag tror mera på idag att "Dahlsjö-gängets" undergång var brottsligt relaterat. Ser man åtminstone till Karlssons bakgrund, så började han mycket tidigt att hamna snett. Redan i slutet av hans skolgång så smått ca 1956-57.

Gay Karlsson var inte totalt nersupen när han försvann. Han skulle nog ha blivit det, om han hade fått leva. Om han inte hade ryckt upp sig vill säga.

Min sammanfattning från resan till Göteborg finns beskrivet i inläggen gjorda f.o.m. den 9 september och t.o.m. ca den 12 september.

"Mannen i dörren" som Karlssons syster såg efter den 29 juli 1965 var Kjell-Åke Johansson. Detta kan berättas nu. Johanssons syster, som är inne på tråden och läser, vet redan detta.

Att Kjell-Åke Johansson skall ha synts i dörröppningen på Risågatan 9C, måste här göras ett förtydligande ang. detta. Först kan ju naturligtvis inte Karlssons syster var till 100% säker efter alla dessa år men hon är 75-80% säker. Dessutom betyder inte detta att Johansson skall ha haft något att göra med det som hände "Dahlsjö-gänget" den 29 juli. Han kanske överlevde under sådana förhållanden, att han var tvungen att hålla sig gömd tills han kunde lämna Göteborg? Kanske Sverige för att överhuvudtaget få behålla livhanken?

Om detta vet vi ingenting hur det förhöll sig.

Nu gör jag en liten sidoutvikning om Karl Pauksch, som nämndes bakåt i tråden, en person som verkar varit väldans aktiv på att etablera sig på den nya drogmarknaden i Göteborg och Karlstad (om jag förstått det hela rätt).

Om nu de tre gossarna var inblandade i någon drogkungs yttre kretsar behöver det ju inte varit just Pauksch, men kanske någon av liknande skrot och korn...

Först sedan telefonrecepten upphört, alltså i början av 60-talet, började svenskar resa ned till Spanien och Kanarieöarna för att köpa amfetamin, som länge såldes receptfritt där. Man köpte kanske knark för en tusenlapp åt gången och fick en gratissemester vai je gång. På detta sätt försörjdes hela den svenska knarkepidemin fram till 1960-talets slut, då dessa svenska småimportörer, av narkotikapolisen kallade "semestersabotörer", slogs ut i den stora polisoffensiven mot knarket 1969. Först efter detta, 1970, alltså 24 år efter starten av den svenska injektionsepidemin, kommer utländska knarkhandlare ini bilden. Pionjären blev den svensk-tyske Karl Pauksch, tidigare spritlangare kring Järntorget i Göteborg. Med stor framgång exploaterade han den svenska amfetaminmarknaden tills han första gången greps i september 1972.
Nils Bejerot & Jonas Hartelirrs, Missbruk och motåtgärder, Ordfrontsförlag 1984, sid 39 i pdf:en, 44 i boken:
http://www.nilsbejerot.se/atgarder.pdf

Den 4 september 1972 greps Karl Pauksch i Holland, den förmodade centralgestalten bakom den skandinaviska marknaden av centralstimulantia. Samtidigt slogs en delvis konkurrerande. delvis samarbetande parallellorganisation ut av den tyska polisen, den s k Dorlan-gruppen. Resultatet av dessa polisiära framgångar blev mycket frapperande. Andelen missbrukare i arrestklientelet i Stockholm sjönk med mer än en tredjedel på 18 månader, från 56,3 procent till 36,7 procent.
Från sommaren 1972 börjar heroinhandeln komma igång på Skandinavien och successivt addera en ny typ av injektionsmissbruk till det tidigare, som nästan uteslutande hade gällt centralstimulantia.
Nils Bejerot - Missbruk av alkohol, narkotika och frihet, Ordfront
http://www.nilsbejerot.se/missbruk.pdf

991111 Knarkkungen tillbaka - Karl Pauksch misstänks i ny härva
På 70-talet var han känd som landets knarkkung.
Nu har Karl Pauksch, 61, dykt upp i en ny svensk narkotikahärva.
http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9911/11/knarkkung.html

041014 Knarkliga krossades åtta greps i Göteborg:
Enligt Jan-Anders Jönsson får man gå tillbaka till narkotikagangstern Karl Pauksch dagar, på 1960 och -70 talen, för att hitta något motsvarande. Man talar om två stora beslag i Sverige tidigare, säger spaningschefen. Ett gammalt historiskt i samband med Karl Pauksch där det handlade om 115 kilo. Men det var mycket fenmetrazin i det.
http://www.gt.se/nyheter/1.141086/knarkliga-krossades-atta-greps-i-goteborg

Fenmetrazin: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenmetrazin

071201 NT om berömda rymlingar från Norrköpingsanstalten:
Först ut av dessa att rymma var knarkkungen Karl Pauksch. Han kom till Sverige i mitten av 60-talet och dömdes för knarkbrott ett år senare. Han utvisades till Holland men utlämnades efter fortsatta knarkbrott. Tillbaks i Sverige dömdes han 1973 till åtta års fängelse. Men samma år rymde han under en bevakad permission i Norrköping, genom att kasta peppar i ögonen på sina vakter. Han utvisades senare till dåvarande Västtyskland, där han fortsatte sin narkotikahandel.
http://www.nt.se/img/2008/9/25/4252956.pdf

Holländare i Karlstad på 70-talet: https://www.flashback.org/archive/index.php/t-636653.html

Här omnämns Pauksch också: Hinsehäxan, Lillemor Östlin http://towalie.blogg.se/2009/may/hinsehaxan-lillemor-ostlin.html

Nils Bejerot har kommit att kallats den svenska narkotikapolitikens fader.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Bejerot

På FB är denne Pauksch iaf omtalad: https://www.flashback.org/sok/Pauksch

- - -
OT: den här Pauksch låter som han fortfarande skulle vara någon av Clarks sentida affärsbekanta...

Tycker ändå att det är märkligt att KÅJ inte synts till efter, i vart fall, när systern ser honom. Och inte heller att ngn annan har sett honom. Under alla dessa år.

Mycket märkligt.

Skara: Aha, mhm, där ser man. Som jag trodde alltså. Måste säga det igen, ditt arbete här är ... vem du än är så skänker det ära till dig som medmänniska.
"Den röst som skall höras högst är den röst som talar för de tysta."

"Totalt nedsupen" var att ta i, jag ber om ursäkt, jag borde ha formulerat mig bättre. Vad jag fiskade efter var att efter säg, två till fyra veckors kontinuerligt bruk av alkohol under "riskfyllda former" kan man iaktta karaktärsatypiskt beteende, plötslig omdömeslöshet, känslomässiga störningar, problem med närminne samt problem med att hantera aggression. Hos en person som redan har ett omvittnat uselt förhållande till fadersfiguren är detta ... inte bra.* Alkoholism (om nu någon tagit upp detta) är en laddad term, eftersom den kliniska definitionen jag är bekant med är "upprepat bruk utan hänsyn till de konsekvenser det medför" vilket är en ganska så bred borste.

Denna observation gäller naturligtvis två övriga också, och jag tror (läs: spekulation) att det är en större faktor än många är bekväma med att erkänna, eftersom missbruk är en smula mer stigmatiserat än (små-)kriminalitet då vi som goda magsårsprotestanter här i landet har bestämt oss för att det stora problemet ligger hos missbrukaren själv, men detta hör till en annan tråd.

Avslutningsvis, ytterligare en observation rotad i personliga erfarenheter, denna gång rörande åldersskillnaden trion emellan. I den här typen av grupper så spelar ofta åldern en underordnad roll till "vem man är". I mitt fall var det grabbarna på den-och-den gatan, och att jag var fem år äldre än de yngsta i gänget spelade mindre roll (20 resp. 15). Vi drack samma öl och rökte samma cigg, så .. vari låg skillanden? Så resonerade vi på den tiden, såhär i efterhand var/är det väl en rätt diskutabel grej hela alltet, men man är bara ung en gång så ... ja, fuck it. Men för er som kanske saknar insikt kan jag upplysa om att det generellt sett är så det ligger till.


(*Här uttalar jag mig som väl påläst inom området, lutar mig på erfarenhet av arbete med psykiskt sjuka missbrukare samt ... ett stort antal observationer av personlig natur, både i mig själv samt hos min uppväxtmiljö. Det går "tamejfan allt för ofta" till som ovan.)

Just med KÅJ är det väldigt konstigt.

Många anse sig ha sett honom efter detta datum. T.o.m. goda vänner och bekanta. Dessa uppgifter har t.o.m. gått så långt fram i tiden, som ca tio (10) år efter att han försvann.

Jag vet mycket väl att man ofta inte kan sätta någon större tilltro till vittnesiaktagelser av detta slag. Dock är en del av dessa påstådda vittnesiaktagelser mycket märkliga.

Naturligtvis har jag själv ingen aning om sanningshalten i dessa.

Kan detta ha något att göra med det som kommit upp tidigare i tråden, det här med blicken? JOD skulle väl egentligen kunna klippa håret, ta på sig en duffel och försvinna i vilken folkmassa som helst, försåvitt att han inte pratade högt (tänker dialekten här), medan KÅJ är "en sån man känner igen". Om ögonen säger något så har jag 10:1 på att han var/är en kille med ett distinkt kroppspråk. Kraftigt byggd, ~180cm vid sexton? Växtvärken allena borde gjort att han syntes.

Tack för din uppskattning och ditt beröm.

Det är omöjligt att uttala sig över Karlsson och hur hans framtid hade kunnat se ut? Fast jag undrar förstås om den hade blivit speciellt ljus?

Jag tycker inte personligen iaf, att det är så intressant vad dessa unga personer hade gjort innan de försvann. Intressant är det förstås ur den aspekten, att vad de än höll på med, så var det detta som gjorde att de fick detta slut. Vi måste också ha i åtanke att Dahlsjö, Johansson och Karlsson inte var några söndagsskolebarn precis. Dessutom måste vi också komma ihåg att de hade själva satt sig i den situation de sedan hamnade i.

Jag försvarar naturligtvis inte det som hände dessa tre denna torsdag för så länge sedan. Utan bara en bakgrund till hur de hade hamnat i denna situation. Med den kunskap som jag numera har om Karlsson som person, så är jag helt övertygad om att han utan att tänka efter, skulle hoppa på något kriminellt. Bara det inte var alltför tungarbetat samt en hygglig förtjänst. Den gode Karlsson var inte mycket för ordnat arbete precis.

Enligt Karlssons syster och mamma så var han både godtrogen och dumsnäll.

"Jag tycker inte personligen iaf, att det är så intressant vad dessa unga personer hade gjort innan de försvann. Intressant är det förstås ur den aspekten, att vad de än höll på med, så var det detta som gjorde att de fick detta slut."

Se, här har du och jag lite olika syn på saker och ting. Jag tror, hävdar, att om man kan kartlägga det som leder fram till att en person råkar ut för något kan man i 90% av fallen om inte annat ana sig till vad som hänt. De övriga 10% är sinnessjukdom eller galenskaper som ingen fan kunde se på horisonten, "Sånt som händer". Ofta när jag "bryter ner" saker i tanken, så är jag inte så mycket intresserad av vad som hände, eller vad en person gjorde, utan varför det hände. Och det är den "instinkten" som får mig att tro (och hävda/spekulera) det jag tror.

Jag är djupt fascinerad av trions liv, leverne och frånfälle, eftersom det är en värld som ligger så nära min egen (livsstilen) men så väldigt, väldigt långt borta (tid, geografi, socialklass). Om det inte redan är uppenbart ser jag så mycket av min egen uppväxt i det här, jag tror att det är en bidragande anledning till varför den här tråden får det att storma i mig på ett helt annat sätt än de andra trådarna här i det "dammigare" brottsforumet. Jag känner att hade tärningen fallit annorlunda hade jag kunnat vara "en som bara försvann", flera gånger var det närmare än jag är bekväm med att erkänna.

Att Karlssons syster trodde sig pratat med KÅJ efter den 29 är nytt för mig. Väldigt intressant. Då förstår jag varför du tror på brott. Om denna iaktagelse stämmer så ligger den slutsatsen väldigt nära till hands. Vet du om Karlssons syster berättat detta för polisen?

Ja JOD skulle ha kunnat s.a.s. försvinna i mängden men det kunde faktiskt inte Johansson.

Om JOD pratade utpräglad göteborgska vet jag inte. Johansson skulle ha pratat som systern gör. Man hör att hon kommer från Göteborg men det är inte någon utpräglad dialekt hon har. Det tar faktiskt en stund innan man förstår att hon är därifrån. Karlsson däremot hade pratat med utpräglad göteborgsdialekt.

Ja KÅJ var en sådan person som man kände igen. En person som man kom ihåg om man hade träffat honom. Ansiktet, ögonen m.m. gjorde att man lade märke till honom. Vid försvinnandet så haltade han något p.g.a. arbetsolyckan.

Hon gick inte till polisen med denna info. tyvärr.