Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Blå boken från samma år vore bättre..


Men är svår att få tag i...

Har sökt den Blå från andra årgångar..utan att hitta..

Det var roligt att höra Paly!

Jag undrar om inte ändå Karlsson kan ha haft en myckel till sin lägenhet ändå? Med tanke på det liv han levde? Men å andra sidan skall han ha varit godtrogen.

När jag går igenom ytterligare gamla anteckningar, så hittar jag ännu en sak som inte förut har blvit omnämnd i tråden.

När familjen Johansson 1964 flyttade från Haga till Brämaregården, så stannade Kjell-Åke och hans äldre bror kvar i denna lägenhet, medans resten av familjen flyttade.

Lägenheten låg på Haga Östergata 12. Detta hus är i dag rivet.

Efter tag, så kom tydligen bröderna ihop sig och Kjell-Åke flyttade då tillbaka till föräldrarna. Detta var faktiskt tur, för annars kan man ju undra över om Kjell-Åke hade blivit anmäld så snabbt som saknad som han nu blev. Troligtvis hade vi inte heller i dag vetat vilket datum han exakt försvann.

Har kollat upp detta med Blå boken. Årgång 1965 finns att få låna. Skall bli mycket intressant att läsa i den.

Samtal med Hymmes anhöriga

Missade att "redovisa" en detalj som kan vara av intresse.
Två utav de jag pratade med sa att Hymme inte var direkt släktkär.

Knappast ett genombrott, men kan vara av intresse.
Fick även uppfattningen efter att ha läst anteckningarna att Evert och Hymme inte alltid drog jämnt.

- Jag skrev något liknande i ett tidigare inlägg ja. Fadern kommenterade Hymmes frånfälle ganska kort.

Den duvblå PV:n var under sommaren 1965, parkerad många gånger utanför Café Mården på Mellangatan.

Uppenbarligen, så uppehöll sig inte bara Johansson på Mården utan även Dahlsjö och Karlsson. Kanske var det här allt började för dessa tre som sedan skulle bli deras slut?

Kan du tänka dig att jag väntade mig en kommentar från dig .

Det behöver ju iof inte vara någon motsägelse.
Men jag skriver bara vad de säger.
Men att han var saknad var det inget tvivel om, även om han inte var direkt släktkär själv eller inte alltid drog jämnt med pappan.

- Jo jag försöker bidra med en sakkritisk inställning i frågan så vi får lite jämvikt : )
Men när du säger att det inte råder något tvivel om att han var saknad, undrar jag vad du baserar det på? De flesta som försvinner för gott ur en familj är av naturen saknade, så ett antagande är ju rimligt oavsett om det är sprunget ur fakta.

Kritik är alldeles utmärkt, det är få saker som för en diskussion framåt så väl som konstruktiv kritik

Jag tror CrapStack har gott om exempel på hur det framkommit att Hymme var oerhört saknad inom sin familj. Själv vet jag att det finns gott om bekanta till familjen som minns mamma Ebba Reutercrona Lundqvists outtröttliga sökande efter sonen, hon reste bokstavligen jorden runt för att kontrollera de uppgifter som ibland kom att Hymme blivit sedd. Evert Lundqvist verkar inte ha deltagit i detta resande och det kan naturligtvis diskuteras varför! Kanske var det så enkelt som att han var lite äldre (sju år) än sin hustru och även själv hade vissa psykiska problem och därmed var beroende av att vara hemma i lugn och ro?

Du har naturligtvis rätt angående saknaden. Jag antar att jag får skylla mig själv när jag formulerar mig så dåligt.

Som sagt, knappast någon jätte viktig information, men det kan vara av intresse framför allt för de som tror att Hymme kanske drog iväg från familj och hem.

Personligen så lutar jag än så länge att försvinnandena hör ihop.

Ja sakkritisk inställning är mycket viktig getost. Det är just sådant som för en diskussion framåt.

"Hymme" var uppenbarligen inte speciellt släktkär samt drog inte jämt med sin far. Det verkar som om bröderna måste ha varit ganska olika till sinnelaget.

I vilket fall så var den saknade sonen otroligt saknad av åtminstone modern och brodern (troligtvis även av fadern). "Hymmes" olösta försvinnande bidrog med all säkerhet till de problem som de övriga familjemedlemmarna fick efter 1965.