Citat:
Ursprungligen postat av
Kattriarken
Anna, den allt igenom ogoda samariten har tydligen pysslat med välgörenhet i jul. Det är imponerande hur någon kan vara så ödmjuk, givmild, osjälvisk och fantastisk. Det är nästan så att jag får en smärre existensiell kris för att jag inte är lika fin och osjälvisk som Anna Book:
Personligen har jag jobbat ideellt för massa olika organisationer sedan jag var 15 år. Jag har personligen skänkt massor med pengar och gett utav min tid och engagemang. Jag har sjungit på galor offentliga och privata, skänkt och tillverkat saker / produkter för olika auktioner och insamlingar, viktiga och bra saker. Och det har så klart gett mig massor med kärlek och tacksamhet tillbaka. MEN….det är nu när jag bidrar på dessa sätt, som det känns mer genuint på något sätt. Och det jag känner mest stolthet över, är det faktum att jag inser VÄRDET utav min tid, mitt engagemang och min genuina omtanke gentemot mina medmänniskor på ett helt annat sätt nu. Och jag känner inte att min insats bara är viktig när jag KAN skänka tusentals kronor. För, förlåt…DET är lätt när man har pengar.
Det var bannemej det finaste jag hört sen jag blev konfirmerad!
Jag har ägnat mig åt välgörenhetsarbete under snart 30 år och rört mig mycket i Stockholms inrättningar för hjälp till behövande och jag har aldrig under alla dessa år hört talas om att just Anna Book jobbat hårt för välgörenhet.
Skulle vara intressant att få veta vilka organisationer hon jobbat så duktigt för och ännu mer intressant att få veta vad för viktiga och bra grejer hon personligen tillverkat och skänkt.
Bara det inte är dom där jävla jättetrosorna som hon ville sälja som hon sytt ihop och gjort tvåmanstält av eller något.
Nä du Kattriarken, att Anna Book skulle vara ödmjuk och ge något utan att få något tillbaka det finns nog inte på världskartan.
Hon försökte sig på en KarlBertil men se det gick inte.