Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Mätvärdet är flexibelt med flera osäkra komponenter; det kan t o m behöva skrivas ned 25-30%. Dock är det alls inte omöjligt att förstå de fysiologiska sammanhangen; mer en fråga om att förstå att så här små barn aldrig har varit föremål för några referensstudier, och ej heller har man studerat hur prematura, felbehandlade barn med L:s specifika skador kan förväntas absorbera och omfördela tiopental, före resp. efter döden. - Det enda man kan slå fast enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, är att en stor (dödlig) dos tiopental måste ha tillförts L; sedan kommer man nog inte mycket längre.

Sonden..?

Ja. Flera vittnen anger ju att föräldrarna ville att flickan skulle få mat!

Det förbereds ju, de sista minuterna innan flickan avlider, av läkaren och uskan. Det är ju därför uskan tappar fokus och inte minns hur det blev med maten, eftersom flickans cirkulation kollapsar och hon bleknat. Därefter konstaterar läkaren att livet flytt eftersom hon sitter där med stetoskopet kan hon flytta det bara några centimeter och lyssna i hjärttrakten i stället för vid magsäcken.

Tror du inte att uskan skulle ha kommit ihåg det..? - Och togs inte sonden omedelbart bort när den förorsakade sådana andningsproblem? - Ingen av de anhöriga har sagt att L avled i samband med någon sondmatning.

@Letsdoit

Varför sade ingen anhörig i förhör att någon spruta getts i samband med flickans död innan hela fallet var publikt?

Ja det är möjligt att det första försöket avbröts men jag är övertygad om att läkaren försöker sätta en sond. (Mest alltså med ledning av Magnus vittnesmål.) Anledningen till att man inte ger någon mat är ju att flickan hinner avlida.

Uskan har troligtvis fokus på sondmaten (vilket misstas av en del anhöriga som att hon "blandar medicin") dvs den "flaska" som läkaren hämtat, genom att bryta förpackningen och ansluta slang osv. Just då blir läget kritiskt och dramatiskt eftersom flickan får en cirkulationskollaps och avlider. (Det är därför hennes minne av sondmaten är borta, som sagt; Hon får plötsligt andra uppgifter. Att notera klockslaget vid den kritiska tidpunkten.)

Detta har föregåtts av att läkaren och "sjuksköterskan" stått och "viskat" (vilket både uskan och läkaren vidgår), enligt andra anhörigas vittnesmål. De har då diskuterat det lämpliga i att försöka lägga en sond och ge flickan mat.

Man påbörjar alltså det (detta är det som vittnet Magnus beskriver, han misstar en injektion med ett s.k. "kurrprov" troligtvis gjort med en exakt likadan engångsspruta; 3 ml? 5 ml? 10 ml? Jag vet inte vad som kan sägas vara "standardstorlek" på en neonatalavdelnng) som han tidigare sett på sprutfatet. Därför tror han att det är en av dessa sprutor han ser när läkaren sitter där de sista sekunderna i flickans liv.

Detta är ju inte sant. Mörland har inte fastslagit något sådant. Ännu mindre har de vetenskapliga experter som uttalat sig i fallet sagt detta. Du borde inte använda begrepp som "vetenskap och beprövad erfarenhet" innan du vet vad de betyder.

Klargörande om "kurrprov":

Jag har inte alls den sista kronologin aktuell,men kurrprov innebär att man sprutar luft i en magsond för att kolla att den inte hamnat i luftstrupen,mindre vanligt dock hos små barn.Risken om man inte gör denna enkla verifikationsrutin är att man annars sprutar välling i lungorna.Man brukar använda en ganska stor spruta i förhållande till pat:s storlek.

De anhöriga,givet situationen,har säkert ingen pålitlig minnesbild av skeendet;man kan vänta tidsförskjutningar och omkastningar.

Ja det här har varit uppe i tråden tidigare. Jag hade då inte läst alla vittnesmål men när jag nu gör det tycker jag att jag får en ganska bra bild av vad som händer de sista minuterna av flickans liv.

Vad gäller storleken på engångssprutan använder man nog oftast en 10 ml till vuxna patienter, det motsvarar nog en 3 ml eller möjligen 5 ml, för ett spädbarn. Det krävs ju bara att man hör några få "bubbelljud" från magsäcken för att man ska veta att sonden ligger rätt.

Jämför de här tre uppgifterna:


Förhör med narkosläkaren 2009-03-03 (FUP sid 247)

Efter ett tag, jag kan inte komma ihåg hur långt det var, så såg jag att hon var väldigt, väldigt blek - att hon hade en långsam cirkulation och att hon var väldigt, väldigt sjuk. Hon skulle nog inte klara sig länge till. Jag sa inte det här till föräldrarna, det säger man inte men jag bedömde så själv. Då vill föräldrarna att jag ska sätta, att hon ska få mat och jag sa att jag tror inte det är läge att ge henne mat nu utan behöver hon mat senare och hon klarar sig så kan vi göra det men inte nu. Då ville dom absolut ha mat och mat kunde dom bara ge henne genom att vi stoppade en plastslang i näsan som gick ner i magsäcken. Då gjorde jag det, det är inget svårt, det gör våra undersköterskor i vanliga fall men hon och jag vi hjälptes åt att sätta ner den här och lyssnade då naturligtvis att den ligger i magsäcken och så gav jag henne mat, jag kommer inte ihåg vilken typ av mat hon fick eller hur mycket hon fick. Hon fick mat och i samband med det så kunde jag se på övervakningsskåpet att hon började få en konstig hjärtrytm som hon inte hade haft under hela dagen innan. Och sen så slutade eller gick hjärtat långsammare och sen så slutade det att slå och så konstaterade jag att hon var död.


Förhör med Magnus B 2009-03-10 (FUP sid 178-179)

Magnus tillfrågades om han kommer ihåg om [flickan] sondmatades. Han svarade att när de suttit hos [flickan] i ca fem timmar började [mamman] prata om att det var dags för mat till [flickan]. Magnus kommer ihåg att läkaren sade att de kunde försöka med sondmatning. Magnus tror att matningen skulle ske via näsan. [narkosläkaren] bad alla lämna rummet och sträcka på sig ett slag. Efter några minuter blev de inkallade. [narkosläkaren] sade till dem att de försökt att sätta en sond i näsan men att det hämmade den lilla andning som fanns. Av den anledningen blev det ingen sondmatning. Magnus uppgav att han trodde att det var nära att [flickan] skulle dö. Det var långt mellan andetagen. Ibland var det uppehåll på en minut då var hjärtslagen under 50 slag per minut. Detta kunde Magnus se på monitorn som var kopplad till [flickan]. ……

Magnus noterade därefter att [narkosläkaren] gick ut ur rummet och kom tillbaka. Hon hade med sig en spruta på en plåtbricka. [Narkosläkaren] förklarade att innehållet i sprutan var ett kramplösande medel. Biverkningarna av medlet kunde göra att [flickan] inte skulle klara av detta med tanke på att hon var så svag. [Pappan] och [mamman] sade att de ville att [narkosläkaren] skulle ge sprutan till [flickan]. I [flickan]s arm satt en kanyl. [Narkosläkaren] sprutade in vätskan. Magnus uppgav att han stod vid [flickan]s huvud och att [narkosläkaren] stod mittemot. Hon lyssnade på hjärtat samtidigt som hon sprutade in vätskan. Vad Magnus kommer ihåg sprutades inte all vätska in. Efter några sekunder låg [flickan] still. [Narkosläkaren] lyssnade på hjärtat. Magnus observerade att [flickan] snabbt blev vit på kroppen. [Narkosläkaren] sade att [flickan] somnat, att hon var död.

Förhör med Eidunn B-H 2009-03-10 (FUP sid 185)

När Eidunn kom in i sjukrummet fanns nässonden inte kvar. Hon upplevde heller ingen direkt försämring hos [flickan]. Syremättnaden visade ca 40 såsom tidigare även om värdet gick upp och ned vilket det också gjort tidigare. Läkaren vilken med sitt stetoskop lyssnade på [flickan]s hjärt -och pulsljud sade att de inte skulle titta så mycket på skärmen eftersom dessa värden inte stämde. Enligt läkaren var värdena lägre än vad skärmen visade. Eidunn, hennes make Magnus samt Mikael därifrån.

@Sikhander

Det gjorde de. - ”Mediacirkusen” torde ha tagit sin början den 4 mars 2009 då läkaren anhölls.

Den 18 februari hölls det första förhöret med mamman. I detta förhör säger mamman betr. sprutor bl a: Farmoderns första förhör ägde rum samma dag som mammans förhör 1; den 18 februari 2009, och hon säger: Farmodern i förhör nr 2 den 24 februari (fortfarande före den mediala cirkusen): Pappan i förhör 090218, före det Stora Läkarupprorets tid: Sedan hänvisas också till pappans bror och halvbror som mitt under pågående cirkuskonster förmår att vara lite mer specifika än de chockade och omtumlade föräldrarna: Pappan i förhöret 090218:

Du anser alltså att dessa rader ur förhören ger stöd för en massiv överdosering av tiopental före och efter flickans död?