Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Jag förespråkar alltså inte att läkaren skulle vara skyldig. Det är fullt möjligt att inget barmhärtighetsmord har skett.

Däremot vidhåller jag att om ett barmhärtighetsmord har skett är inte föräldrarna rimliga kandidater. Däremot kan läkaren vara det. Jag har ingen aning om vad det ligger i föreställningen att det förekommer på svenska sjukhus. Vare sig det skulle vara mycket sällsynt eller frekvent förekommande à la PCuri är det knappast uteslutet av något slags logiska eller empiriska skäl.

Jag skall försöka förklara mitt resonamng igen.

För det första så anser jagfortfarande i likhet med ett andra att föräldrarna är osannolika som gärningsmän i utgångsläget, därför att de snarast verkar vara emot barmhärtighetsmord. Men också därför att det förutsätter att de medvetet låter VL ta skulden för vad de gjort och dessutom i så ivrar för att hon skall fällas oskyldig. De har ingen uppenbar anledning att vilja sätta dit just denna läkare, om man nu inte tar till motivet att de ser denna som ond representant för en ond sjukvård och att de därför vill straffa henne.

För det andra så ger de varandra alibi för det eventuella mordet, så vitt jag begriper. Det är inget som man ifrågasätter bara så där för att få rimligt tvivel. I alla fall inte i det svenska rättsväsendet. De kan vittna för varandra, i alla fall ganska långt. Teoretiskt kanske det är möjligt att någon av dem passat på medan den andra befann sig utanför rummet, men fanns det sådana tillfällen?

Men för det tredje och viktigaste så uppfattar jag det som om läkaren ger föräldrarna alibi. Om det hade förhållit sig så att föräldrarna gett en spruta med en dödlig dos tiopental eller morfin, så är inte bara läkaren ytterst ansvarig för hela situationen, utan hon bör i så fall ha upptäckt detta faktum, antagligen ganska omgående och annars efter en viss tid åtminstone. Och något sådant har hon vad jag förstår aldrig hävdat.

Om föräldrarna barmhärtighetsmördat sin dotter skulle läkaren kunnat berätta det för rätten. Samma resonemang gäller för undersköterskan.

Däremot har läkaren gett sprutor som skulle kunna ha innehållit den dödliga dosen och kan alltså vara gärningsmannen, utan att någon upptäckt henne.

Återigen:Läkaren har inte,såvitt hittills framkommit,påståtts ha givit någon eller några sprutor,som skulle kunna ha innehållit den förmodade jättedosen thiopental-lika jättestor volym av en lösning med iögonenfallande färg.

Som jag skrivit ovan förutsätter föräldrarnas motiv ett antal saker som inte läkarens motiv förutsätter. Motivet är ju i det här fallet ofrånkomligen intvinnat i fallet, eftersom det om det är ett mord är ett barmhärtighetsmord. Även om läkaren medvetet gett en dödlig dos tiopental har jag svårt att bli upprörd och se henne i dålig dager.


Jag menar där att det faktum att det finns mycket folk på plats snarast talar för att läkaren är den skyldiga, om det alls förekommit något brott,vilket verkar långt från säkert. Det gör det mycket svårt för någon annan än läkaren att ha haft ensamt tillfälle. Jag bara spekulerar att detta är åklagarens linje. Läkaren är den enda som i praktiken haft möjlighet att utföra brottet, då dolt i form av koksaltinjektion. Eller var det sista ett missförstånd?


Som Marianne Ny när det gäller sexualbrottslingar? Här hamnar vi på ovana sidor av saken. Jag håller förstås med dig om det förhåller sig på det sättet. Men även om jag varit starkt kritisk i andra brottsfall mot rättens tjänare, så tror jag mer på andra motiv då. Åklagare känner förstås en stark press att åtala därför att det är deras uppdrag att göra det om det är rimligt. Och då är det väl ibland så att de resonerar som så att det är bättre att ta det säkra före det osäkra. Anders Helin talade om det här i samband med Da Costa-rättegången. Bäst att åtala så saken får prövas. Senare ångrade han sig att han så att säga föll till föga för påtryckningarna.

Återigen-10 ml och uppåt(stora sprutor),gul färg,skummigt,lång tid att trycka in genom den tunna
infartskanylen..vilket vittne har sett det?

Då har inte någon gjort det och fallet borde vara nedlagt. Åklagaren måste ändå ha uppfattat sin medicinska expertis på annat sätt. Jag kan inte tillräckligt sätta mig in det medicinska, men vore det så enkelt att avfärda en dödande dos hade fallet varit nedlagt. Det kan inte vara så enkelt.

Jag läste senare vidare och insåg att hon bara inte hade föregripit sig på beslut utan att dessa var förankrade på kliniken. Hon har även haft personliga åsikter om sitt arbete som tydligen inte är förenliga med praxis eller lag. Som jag läste mellan raderna gjorde hon som hon ansåg var rätt enligt hennes högst personliga tycke.

Har någon sett något om vem som blandade morfinet i sprutpumpen?

Kort kommentar: Om familjen gav henne thiopental var det genom sondmatningen som gavs på deras initiativ (och mot sjukvårdpersonalens rekommendation) precis innan flickan dog. Tidsutdräkten stämmer och det är ganska lätt att tok-preparera maten om nu mycket thiopental är syftet.

Observera att jag inte tror att något skett men jag ser scenariot ovan som mer sannolikt på bas av den information som finns tillgänglig än att någon gett en monsterdos som tog död på flickan knall-fall via injektion (total avsaknad av vittnesmål).

Och sedan tog sig tiopentalet ut i blodbanorna, alltså? Oj, oj, oj. Tror inte rätten köper detta.

Alltså, en vanlig 500 mg-spruta borde väl räcka?

Bra att du kollat upp att thiopental tas upp hyggligt bra per oralt innan du skriver.

Och detta skall kunna ha hänt utan att vare sig läkaren eller sköterska insett att så skett?