Citat:
Ursprungligen postat av nono2
Är det någon som kan ge en kortfattad beskrivning över hur rättsläget ser ut för åklagare/domare som gör grava fel i yrket? Det finns vissa hintar i tråden men lite mer. Bara genom att anhålla/begära en person häktad kan ju en oerhörd soppa startas för den misstänkte. Psykiska men, trovärdighet etc, etc...
(Vad jag förstår fattas normalt beslutet om att anhålla i ett fall som detta av hela domstolen och sedan åtalar en viss åklagare...)
Först lite terminologi:
*Polisen griper
*Åklagare anhåller och kan begära någon häktad
*Tingsrätten kan häkta.
För att någon ska häktas krävs antingen att någon är skäligen misstänkt (brukar betyda ungefär 51-75% sannolikhet att någon är skyldig) eller att någon är misstänkt på sannolika skäl (brukar betyda 75-100 % sannolikhet).
Häktas någon som skäligen misstänkt måste bevisen stärkas inom en vecka, annars släpps denne.
Häktas någon som misstänkt på sannolika skäl sker omhäktningsförhandling varannan eller var fjärde vecka tills domen är klar eller häktningsskälen försvinner.
Om en åklagare medvetet eller av grov oaktsamhet anhåller och begär någon häktad trots att det är uppenbart att denne inte är tillräckligt misstänkt så kan det betraktas som tjänstefel (20 kap 1§ brottsbalken.) Normalt ger det böter men fängelse i upp till två år finns med i straffskalan.
Om en åklagare åtalar någon som denne vet är oskyldig så kan han dömas för falskt åtal i upp till fyra års fängelse om brottet är grovt.
Om han åtalar någon som uppenbart inte är tillräckligt skyldig är det obefogat åtal. Det kan ge upp till sex månaders fängelse.
(15 kap 5 § brottsbalken)
Såvitt jag vet har ingen dömts till fängelse för dessa brott.
Däremot händer det då och då att åklagare glömmer att begära omhäktningsförhandling i tid. Då har de dömts för tjänstefel till rätt modesta böter.
Att döma för olaga frihetsberövande eller människorov som Single Star med flera skulle vilja se går inte med gällande lagstiftning.