Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Vänner garvar väl mest, tycker man är lite skum bara ibland. Blir iofs aldrig aggressiv på fyllan därav som ingen direkt reagerar på det sättet...Men gör dumma saker däremot rentav livsfarliga ibland

Ja de där med mellanölen skulle kanske funka. Men efter någon/några bärs tappar jag snabbt omdömet och dricker som fan...

Men ska försöka hålla mig nykter nu fram tills nyår, sen efter det kanske jag testar på endast mellan öl!

Jag är nu på gränsen till att bli vräkt från min bostad och ansöker om ett HVB-boende så fort som möjligt för att kunna komma på fötter igen! Det som har nu för alltid stoppat mitt drickande är bl.a det och min Psoriasis som fullständigt exploderar dagen efter en fylla!

Mår för djävla dåligt och tänker varje sekund på en härlig kall folkis men kan tyvärr inte dricka längre!

Det är tvärstopp för mig för alltid!

Letar nu desperat efter nåt annat som man kan ta för att få samma effekt och kanske lysantin eller den där nya medicinen som kan höja dopaminnivån så jag få en feel good känsla igen men tills det är det bara att bita ihop allt vad jag kan!

Försöker trösta mig med tanken att Hitler inte gillade folk som dricker!

Det värsta som jag kommer bära med mig av detta är att jag VET att "en gång alkis - alltid alkis!"

Suget kommer ALLTID finnas där!

Nej det behöver det inte göra! Jag känner ALDRIG sug efter alkohol eller andra droger och har inte gjort det på mer än ett decennium. Lägg ner skiten och gör något som inte är relaterat till kröka så är det snart glömt.

Jag har varit nykter i flera veckor nu men har fortfarande mycket ångest. Ångesten brukar bli mildare efter en vecka, men nu har den bitit sig fast.
Jag vet bara en enda sak som lindrar ångest snabbt, och det är alkohol.
Kämpar varje dag mot att inte ta denna för stunden enkla lösning.
Kanske det vänder och blir lättare en dag, men nu börjar jag bli orolig över att ångesten inte släpper också.

Har lagt av med alkohol till hundra procent nu, har även planer på att sluta förtära detta gift som är framtaget för att leda oss in i det fördunkla. Är otroligt glad att jag nyligen fått inre insikt om just varför alkohol marknadsförs så pass väl i filmer, musik, och i allmänhet.

Någonsin undrat varför just den framgångsrika mannen i en Hollywood film alltid tar sig en whiskey? Eller möjligtvis alla propaganda filmer vart alkohol är lösningen för att bli en social kamelot som passar in i alla kretsar? För att få så pass många idioter att fastna i skiten.

Varför ska man konsumera ett gift som får en att må piss i det långa loppet? Förbannat dumt enligt mig.

Mitt framtida substitut för alkohol kommer bestämt bli cannabis, det råder det ingen tvivel om. Kommer bruka det med måtta, dock så uppmanar jag ingen här att byta ut en drog mot en annan.

Pz

Jag har aldrig varit så trött på alkohol som jag är nu, undrar om jag någonsin kommer vilja sjunka ner i soffan och "koppla av" med en pilsner igen eller om jag helt enkelt skall hälla ut de där ölen i kylen som förmodligen ändå kommer att bli för gamla.
Det tråkigaste är nog att bli helt bortkopplad ifrån allt helgumgänge, för skall det göras något i sverige så inbegriper det ta mig fan alltid sprit i någon form.
Nåväl, vem behöver människor när man har en katt?

Personligen skulle jag aldrig byta en drog mot en annan, vem orkar fly hela tiden?

Hej

Vad menar du när du skriver ångest? Panikångest? Vemod? Ångerfull? Oro?

Om det är knytet till vad som har hänt och inte hänt för att du har druckit så tror jag bara det är bra att du känner så. Tror att det är en naturlig fas som man går igenom när man ser nyktert på livet och när man har "landat" från supandet. Man måste accepter att det som hänt har hänt och försöka förlåta sig själv och se framåt. Försök att behålla lugnet och sätt inga höga krav på dig själv annat än att hålla dig nykter. Och tillåt dig att känna ånger och vemod ett tag. Det kommer att vända.

Om det är nått annat, kanske är det så att ångesten var där innan spriten. Att du har självmedicinerat med alkohol? Det är ingen skam att gå till nån professionell för att få hjälp.
Det kan vara vara din livssituation, bostad, jobb, utbildning? Ta inte på dig nån offerroll. "det är synd om mig, jag har aldrig fått nån chans." osv Det kommer inte att hjälpa nån med nått. Små steg åt rätt håll tror jag är vägen fram.

MVH
Z

Registrerade mig här för att förhöra mig om Antabus som stöd att hålla sig periodvis nykter, åtminstone en månad nu och då. Främst för att jag är orolig för min fysiska hälsa. Börjar alltmer inse det fåfänga i det projektet och tanken som jag aldrig vågat närma mig snuddar jag nu vid.

Nykterhet.

Är 35 och har druckit i stort sett dagligen i snart femton år. Är till stora delar ensamdrickare och ganska enstörig i allmänhet, men har ett socialt liv. Trivs dock bäst i ensamheten.

Ungdomstiden avvek inte min alkoholkonsumtion, det var när jag flyttade hemifrån och kunde gå på Systemet som jag direkt upptäckte det fantastiskt trevliga i att sitta hemma och klunka. Detta i kombination med ett hektiskt uteliv, studenttid osv. Men utåt avvek inte det, skillnaden var att jag drack hemma dessutom. Så min konsumtion var hög från början och har legat på en tämligen konstant och hög nivå. Men inte så hög att jag inte klarar arbete osv.

Tillhör kategorin som inte drabbas av kontrollförlust eller minnesluckor, som inte gör tokiga saker på fyllan. Alkoholen har inte fått några konkreta allvarliga konsekvenser, då min livsföring som vuxen varit helt anpassad till daglig konsumtion. En välcurlad alkoholism!

Har haft ett par uppehåll på ett par tre veckor och inte drabbats av någon abstinens. Men tänkte givetvis på alkoholen varje sekund och var närmast hög på att jag faktiskt inte drack. Och dagdrömde i timmar om hur den där första spritfesten efter uppehållet skulle te sig. Är det så resten av livet skall bli?

Dricker inte pga nedstämdhet, ångest eller liknande, är tvärt och om tämligen tillfreds, har mycket nära till lyckokänslor. Har förmodligen begåvats med fördelaktig neurokemi, för min livssituation utifrån sett är inte direkt något att avundas. Nåja, ett visst inslag av självmedicinering finns säkert.

Men varför dricka då, pucko?

Förmår mig inte att låta bli, alkohol fungerar så bra på mig. Kan inte motivera varför jag inte skulle dricka när det är trevligare att dricka än att inte dricka. Kan inte värka fram hur min tillvaro skulle kunna te sig rimlig utan alkoholen. Ett problem med att närma sig tankar om nykterhet är att jag sannerligen inte vill sluta dricka. Inte ens i stunder av klaraste insikt. Många alkisar vill så gärna sluta pga alla konsekvenser drickandet fått, men jag har inte ens en sådan motivation att ta till mot suget.

Det som skrämmer mig in hit är framtiden. Kommer ju förmodligen att förr eller senare få någon allvarlig fysisk komplikation och säkert inte kunna sluta dricka ändå. Då blir det fullständig social misär istället för min mystillvaro. Det blir mer dricka pga misären, förlora jobb och då är det kört, LVM, mer misär, döden. De framtidsutsikterna måste undvikas och lika bra ta tag i det medan man fortfarande är hyfsat fungerande, stabil och frisk.

Men hur ska man kunna motivera sig till detta varje dag, EN fylla till spelar ju faktiskt ingen roll!

Ja, det var jag det.

HVB boende? Familjehem eller?

Det funderar jag på i alla fall, går på benso dagligen o alkohol dagligen när jag inte tar GHB och har precis varit på behandlingshem och det hjälpte inte för jag kan inte hantera verkligheten o alla jävla måsten, tristess och klarar inte att bo själv just nu därav allt drickande o all benso.


Hur mkt dricker du varje dag? Här är det 1,5 liter vin minst eller 10 starköl.

Har dock uppehåll då o då, kör ett race på drygt 3 veckor, sedan nykter ett tag sedan samma visa igen.

Här går det nog lugnare till, men inga vita perioder.

Dagar före jobb inte mer eller mindre än en vinare.

Annars varierande. Sällan mer än tre vinare (el motsvarande) på en afton. Ofta mindre.

Nu ligger på risig nivå, då möjlighet finns pga oförhappandes ledighet som varat några dagar och är lite nervis över hur jag ska lyckas bryta detta på vettigt sätt och bli representabel igen. Och inte heller kunna ångestreparera i tillräcklig utsträckning.

Vet inte vad som är att föredra, hårdkörning varvat med vita perioder, eller smågasa alltid? Vad tror du?

Tjena här har du en länk om antabus.

http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Antabus/?ar=True

MVH
Z

Jag har varit nykter sedan första dagarna i augusti i år. Jag medicinerade till en början med antabus, men slutade för ca 1 månad sedan. Då tog jag ett återfall, men lyckades bryta. Nu känner jag mest avsmak för alkohol och har inga problem med att hålla mig ifrån det hela.

Däremot så är jag arbetslös och i min situation upplever jag sådan tristess att jag då och då knarkar lagliga nätdroger.

Det är nu nästa sak att bryta. Jag ska bli helt ren, för det är först då jag kan få en neuropsykiatrisk utredning som psykiatrin anser att jag behöver. Fortsätter jag knarka kommer jag att fortsätta stå kvar på samma ställe utan färdig utbildning eller jobb.

Jag tror det kommer att bli bra, men det kommer att vara mycket tråkigt i början, precis som med alkoholen.