Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Känner igen mig här. Jag är precis likadan.
Jag jobbar i veckorna och brukar oftast hålla mig nykter fram till fredagen. Men sen på helgerna brukar helvetet braka lös. Ofta med minnesluckor och jävligheter ute på stan som följd.
Jag blir helt enkelt för packad när jag dricker och kan ofta inte sluta när jag väl har satt igång.

Jag inser att jag har problem och har hållit upp med alkohol i 3 veckor nu. Det är en ganska skön känsla och jag känner mig hyfsat pigg och stark.
Tycker inte att det är något större problem att skippa alkoholen förutom att allting blir så fruktansvärt jävla tråkigt utan alkohol . Helgerna när man sitter själv hemma framför datorn medans polarna är ute och super är så klart värst.

Folk i min umgängeskrets är riktitgt törstiga och oftast när vi ses så är det alkohol inblandat.
Jag vet många polare som säkerligen kommer trilla dit ordentligt för eller senare men de tycks inte bry sig eller så viftar det bara bort riskerna med alkoholen. Jag är den enda som brukar ta upp det och känner mig ofta som en moralkärring i de sammanhangen.

Anledningen till att jag är så jävla nojig för att bli "seriöst alkad" är att jag såg min mor supa ihjäl sig. Det är ingen väg som jag vill vandra kan jag säga. Och jag vet riskerna med ärftligheten.

Livets stora utmaning som jag ser det är att kunna ha ett bra liv utan alkohol. Men det är fan lättare sagt än gjort. Familj och barn skulle nog kunna vara min räddning. Men det känns avlägset just nu.

Nu är det en dag i taget som gäller här med styrketräning, lyckopiller, promenader med polarna och tv-spel. Vi får se hur långt det håller.

Vill bara uppmuntra alla som kämpar mot alkoholen, sig själv, med sina upplevelser och minnen att fortsätta. Det är jäkligt starkt av er att göra det, ni bör känna stolthet över er själva! En elektronisk high five för all den tid ni fram till just nu har kunnat vara starka. Jag har alkoholister i släkten så jag har sett hur svårt det kan vara och hur mycket det kan ställa till med. Fortsätt kämpa!

Jag undrar lite över abstinensbesvären man kan få av alkohol (eller avsaknaden rättare sagt).

Jag skulle uppskatta om ni vill skriva hur mycket ni drack, hur länge och vad konsekvenserna blev när ni slutade. Vilka besvär fick ni, hur länge satt de i och hur lång tid tog det tills de fysiska alkoholrelaterade problemen försvann?

Jag har druckit ganska mycket i egna mått mätt senaste månaderna, mellan 15cl och 50cl 40% sprit i snitt per dag. Sen blev jag sjuk och skulle inte kunna dricka ens om jag ville. Jag har haft diarré, noll aptit, haft konstiga drömmar och sömnsvårigheter, muskelvärk och rastlöshet. Jag vet dock inte vilka symtom som var sjukdomen (influensa/förkylning) eller abstinens och det skulle bara vara intressant att höra era beskrivningar och jämföra lite.

Jag kan tillägga att jag får helt andra baksmällor och fyllor på öl och annan köpt alkohol än denna egentillverkade sprit jag druckit så mycket av. Jag kunde dricka mig ganska packad på en halvliter sprit enda dagen och vara på påskmiddag nästa dag, för att sedan bli full på 4st starköl 50cl en annan dag och bli värre bakfull.

Jag har svårt att bestämma mig för om jag avundas er som tål stora mängder alkohol eller tycker synd om er. Föga förvånande är alkohol och jag ingen bra kombination.

Efter flera års supande är det nu dags att lägga ned helt. Den person många talar om som nykter - trevlig, intelligent och driven - försvinner totalt när sponken intagits och förbyts istället till raka motsatsen. Det är min fullständiga övertygelse att någon längre bak i min släkt har fört över alkoholistgener till mig (har finskt arbetarpåbrå om det nu är av intresse), jag kan omöjligt sluta när jag väl börjat och det blir inte sällan pannkaka av allt. Vi snackar riktigt pinsam, olaglig pannkaka. Så har det varit sedan alkoholdebuten.

Dock krävs det inte nödvändigtvis några sådana gener för att bli en alkis, tvärtom känner jag många som målmedvetet "fixat biffen" själva eller är i full färd med att göra det. Då är det svårt att inte fråga sig huruvida det inte är lägligt att inse sina brister redan nu (är 22 år gammal) istället för att sitta där i 45-års åldern och inse att man de facto är torsk på skiten, må det vara Remy Martin eller Åbro 7,2 %. Men det går det inte att förneka att krog- och festlivet är en stor del av vår kultur, man ska inte hymla om att man nog går miste om något.

Det blir inte lätt det här, det gäller att vara sjukt positiv och målmedveten. Jag går dock ut med vetskapen om att inte behöva hävda mig eller stärka mig med sprit för att synas och väcka intresse. Det är en bra grund att stå på.

Lär väl inte bli överjävligt efter bara några månader skulle jag tro. Själv brukade jag supa i perioder men har inte märkt något annat än skakningar och det fruktansvärda suget/begäret/behovet av alkohol,


Nykter nu sen nästan 2 år. Feels mighty fine my man!

Fan. ..........trodde jag hade skrivit det här inlägget på fyllan. Så jäkla mycket mig så det finnns inte, lördagsbärsen på morgonen är den bästa. Betyder så klart att man har problem nån stans , men jobbet funkar ju så kör bara.....tänker jag, men familjen blir så klart lidande..

Starkt av flickidol att hålla, har följt tråden länge!!! bra insperation.

Vet inte vad jag vill med det här inlägget, vill bara att alla ska kämpa på och hoppas att vi kan stötta varandra.

Vadfan gör ni när ni inte dricker undrar jag? Hur ska man motivera sig att sluta? Jag är i exakt samma sits som TS och jag vill lägga av, men jag har inga pengar, inga vänner eller jobb så vad ska man hitta på liksom? Det blir ju förbannat tråkigt efter ett tag.

Undrar också detta litegrann. Har varit nykter i ungefär 10 månader, men har knappt pengar, inget jobb, inget körkort (visserligen på G nu tack vare att jag slutade dricka) och inga kompisar kvar (alla festar mkt och tar olika droger så kan inte vara med dom längre...). Vad ska man göra? Börjar bli så rastlös. Vill dricka mig full igen, bli varm i ansiktet och glömma alla bekymmer man har. Bara släppa taget om allt.

Du vill alltså bli dum igen hahahha yeah kör hårt då hahah

Du har en poäng där... man blir ju liksom ett svin totalt. Jag gillar inte AA...men jag ska köra på den där bara för idag grejjen tills det här jävla negativa tänkandet släpper. Så, just idag ska jag fan i mig vara nykter.Det är ett bättre liv, det är ju det... ska gå och handla mat och köpa lite godis och se nån bra film! Sen fara och pumpa lite på gymmet, det brukar hjälpa mot såna där depp tankar=)

Men 10 mån är ju asbra gjort, jag klarar inte att vara nykter en vecka ens en gång
Grejen är att jag skulle haft mycket lättare att motivera mig om jag hade något att göra, något konstruktivt som jag kunde fokusera på, som en hobby och träna, men det kostar ju liksom

Samma här, finns ju ingenting annat o göra än att festa. Visserligen lider jag inte av alkoholproblem, men att vara nykter en vecka är inte tänkbart.