Allt om ADHD!

RockUlla, innan jag börjar kalla dig riktigt groteska saker och knäcka mitt tangentbord i två, om inte fem, delar, så ber jag dig att hålla käft.

Ritalinen börjar gå ur mig, så du var mig en sann utmaning till att jag försöker hålla mig i styr. Grattis, du är nu min nemesis.

Och sist men inte minst: vid närmare eftertanke... hade jag nu faktiskt kallat dig groteska saker, så hade du bara garvat och faktiskt inte tagit åt dig. Det hade alltså inte tjänat någonting till. Det hade varit slöseri med tid och energi. Och jag orkar inte slösa det på dig. Trots att du så gärna vill. Men så sant som det är sagt: don't feed the trolls - i detta fallet RockUlla, som borde IP-bannas.

God natt, och jag hoppas att du når puberteten illa kvickt - det är synd om dig, eftersom du verkar ha stannat i utvecklingen. Night!

Hej,

Grattis ni som börjat medicinera, jag håller verkligen tummarna för er

Jag har en fråga (eftersom jag är övertygad att jag har ADD), om ni fått till ex kodeintabletter eller tramadol mot värk, har det hjälpt mot ADHD´n?

Jag äter tramadol dagligen, bara ordinerad dos, men det är ganska tydligt att jag kan ta tag i saker en stund efter intaget. Jag orkar tillex svara i telefon och liknande som jag inte gör annars..

Jag käkar sen en tid även fettpiller och tycker att det hjälpt koncentrationen.
Har jag det riktigt jobbigt så händer det att jag tar efedrin också.

Detta har gett mig en del av den handlingskraft ni som fått concerta/ritalin beskriver, men inte alls i den omfattningen.

Är det någon som har liknande erfarenheter?

Mvh D

Här är en guide till ADHD (ADD) symptom och hur dom upplevs. Den är väldigt lång, men detaljerad och informativ. Den beskriver upplevelserna på ett komplett sätt som dom flesta nog aldrig har fått förklarat för sig förut, inklusive folk som lider av ADHD. Läs den om du vill förstå dig själv eller andra med ADHD och hur det skiljer sig. Jämför gärna dig själv med symptomen i listan (frisk person som ADHD lidande, båda är välkomna). Finns säkert friska personer som till viss del har vissa av symptomen, men inte i samma omfattning, styrka och allt tillsammans.

ADHD-I - PRIMÄRT OUPPMÄRSKAM: En självanalytisk modell som styckar upp och beskriver den praktiska problematiken och upplevelsen.

Förord: Den här artikeln och modellen är skriven av mig själv och är enbart en teori som förklarar, kanske på ett förenklat sätt hur min och antagligen andra ADHD hjärnor fungerar praktiskt, via exempel och mekanik. Jag är övertygad om att den korrekt förklarar tillfredställande hur det fungerar, även om den kanske innehåller vissa förenklade förklaringar jämfört med hur saker kanske ligger till (likt psykologin idag, vars förklaringsmodeller är enklare än realiteten).

*Om mental energi: Används vid mentala uppgifter, primärt vid medveten mental fokus. Hur mycket man har är individuellt. Mängden varierar med hur man mår, sömn/vila, motion, kost, blodsocker och annat. Det uppför sig likt fysisk energi, och när depoerna är tillräckligt låga så kan till slut ingen viljestyrka i världen framtvinga ytterligare mental fokus. Hur mycket mental energi det kostar vid olika aktiviteter varierar enormt. Att vila och ta hand om sig återställer depåerna långsamt.

*Om mind pain: Om man tvingar mental fokus på så vis att den mentala energin dräneras i mycket hög takt, samtidigt som intensiv viljestyrka krävs för att fortsätta fokusera, så upplevs 'mind pain' - en slags mycket obevkäm, illa till mods, diffus frustrerad smärta i sinnet, som inte upplevs direkt som en vanlig huvudvärk, utan mer som en abstrakt känsla som är svårdefinerad. Mind pain tar längre tid att återhämta sig ifrån än enbart låg mental energi.


1. IMPULSIV RASTLÖSHET

- En orolig, hetsig, rastlös känsla i bakhuvudet som alltid finns där. Även till en viss del i kroppen.
- Är en oerhört stark drivkraft.
- Universalt: Oberoende av vad man håller på med.
- Den kräver att man måste fort, precis nu, hela tiden, hitta det mest intressanta, lagom stimulerande mentala aktiviteten att syssla med. Det styrs av små whims och kan skifta fort.
- Exempel: Läser alltid fort, flackande med blicken, kan inte sakta ner.
- Exempel 2: Upplevs också som ett slags bakgrundsbrus med många slumpmässiga oorganiserade tankar som flyger runt i sinnet, orelaterat till det man främst tänker på för tillfället. Hör musik i tankarna och citat och ljud som man minns från tidigare. (Märks i synnerhet när man försöker meditera, hur mycket skit som driver runt i huvudet). Detta kanske är en anledning till att koncentrationen alltid är svag.
- Metafor: Att cykla omkring på en självgående cykel som drar åt det hållet den vill åka åt, i hög hastighet utan cykelbromsar. När man försöker styra cykeln i en annan riktning än dens mål så blir styrningen progressivt trögare ju mer man avviker från kursen. Bromsa gör man genom att luta sig ner och ta i marken direkt med skon (som studsar runt på grund av ojämnheterna i marken); ett kämpigt och ineffektivt sätt att sakta ner från höga hastigheter som inte är tillräckligt i dom flesta situationer.
- Självinsikt är svårt att få, eftersom man alltid upplever det så här och saknar något att jämföra med och ord att beskriva känslorna med. Det är lätt att anta det normala: att alla människor upplever samma sak men har olika nivåer av själv-disciplin istället.
- Återfinns ej i fullt hälsosamma människor överhuvudtaget.


2. EXEKUTIV FÖRMÅGA

- Koncentrationsförmågan aldrig djup, liknande hur en person som inte sover djupt lätt väcks av små störningar.
- Arbetsminnet är dåligt. Det är lite som i filmen 'Memento' - om man inte säger det man nyss kom på, eller skriver ner/gör det man tänkte göra inom 10-40 sekunder så löses tanken ofta upp, flyter iväg och blir ogreppbar (man minns inte vad det var man nyss tänkte på). Det hjälper föga att verkligen försöka hålla tanken vid liv. Ibland kommer det tillbaka om man upprepar det man kan minnas hände precis innan, som kanske fick en att tänka tanken till att börja med; man upprepar samma tankebana helt enkelt.
- Exempel: Diskuterar med någon. Om när dom pratar några längre meningar man kommer på något man vill säga (händer hela tiden) så glömmer man oftast vad man tänkt säga om det tar längre än 10-40 sekunder, särskilt om det är något inte direkt relaterat till vad dom pratar om.
- Förmågan till att planera och organisera är dålig. Teoretiskt sätt förstår man allt sånt och kan komma på effektiva smarta sätt att organisera, men håller man inte fokus på saken och glömmer alla saker man planerat göra i fråga från början till slut så hjälper inte det.
- Lättdistraherad universalt. Spelar ingen roll vad man håller på med. Små små saker i miljön och upplevelser skiftar ens fokus omedelbart, och med det dåliga arbetsminnet och allmänt dåliga koncentrationen kan det förstöra förmågan att fokusera tillfälligt helt och hållet.
- Exempel: När jag tog alla möjliga ADHD/Asperger/IQ test som administrerades av en psykolog med specialinriktning på neurotypiska störningar, i ett tyst behagligt rum, så blev jag väldigt störd vid minsta oljud hon gav ifrån sig (något med papper eller pennor etc). Alla mina tankebanor i något logiskt problem jag försökte lösa avbröts och blev upplösta, och jag var tvungen börja om igen på problemet.
- Exempel 2: När man ställs inför en komplicerad uppgift som kräver mentalt arbete, mycket att hålla koll på och så vidare, så går man in i väggen och blir i det närmaste handlingsförlamad av förvirring, eftersom man inte kan hålla koll på allt, kan inte greppa det. Om arbetet framskrider så går det med snigelfart.

(INLÄGG 1 av 2)

(INLÄGG 2 av 2)

3. FOKUSERING PÅ NÅGOT INTRESSANT

- Det man verkligen 'känner' för att fokusera på det precis för tillfället.
- Att tycka ämnet är (väldigt) viktigt hjälper inte; passionerat intresse är vad som räknas.
- Dräneringen (kostnaden) av mental energi är jämförbar med hälsosamma personer, vilket leder till lång uthållighet; kan hålla på med det länge om man bara känner för det.

- Den impulsiva rastlösheten manifesterar sig i att även när man håller på med något intressant, letar efter ännu mer intressanta saker.
- Exempel: Min 'Illustrerad Vetenskap' eller 'PC Gamer' läser jag utan undantag aldrig från början till slut, utan dyker rakt in i den och bläddrar fort mellan olika sidor, tills jag hittar det absolut mest intressanta jag kan läsa för tillfället. Texterna läses oftast inte från början utan skimmar snabbt igenom dom och börjar lika gärna läsa i mitten eller slutet, för att sen hoppa bak i artikeln eller byta till en annan (var som helst i tidningen). Betar av artiklarna på det här viset; från mest intressant till mindre intressant. Skippar dom artiklarna som inte är tillräckligt intressanta. Läser oftast delar av dom allra flesta artiklarna.
- Exempel 2: Man pratar med en vän om olika ämnen som är intressanta. Helst pratar man om det man känner för hela tiden, och fort ska det gå (avslutar hans meningar så fort man tror sig veta vad dom kommer säga, för att driva vidare konversationen till något nyare och mer stimulerande som man precis känner för att säga eller prata om).
- Exempel 3: Lyssnar på en ny låt från första gången, kanske ett album. Lyssnar på första ~20 sekunderna av låten, för att sedan hoppa fram några gånger, få snabbt intryck av hur låten låter i allmänhet - sedan (inom mindre än en minut) direkt till nästa låt där proceduren upprepas. Något som inte uppskattas av dom som vill man ska lyssna på musiken dom skickat för utvärdering.
- Metafor: Att man styr åt samma håll som den självdrivande cykeln man åker på, man upplever knappt något motstånd. Cykeln verkar öka sin fart automatiskt.

- Att byta ämne till något annat som är intressant, men inte riktigt lika intressant, dränerar den mentala energin snabbare, men inom rimlig takt i jämförelse med hur krävande det är. Det för inte bli för stor skillnad mellan det och det mest intressanta (har man fått något på hjärnan rejält så kan det bli problem).
- Exempel: Någon man pratar med börjar prata om ett mindre intressant än sitt favoritämne för tillfället, men som annars är ganska intressant. Det går oftast bra.
- Metafor: Att man styr bara lite i en annan riktning än den självdrivande cykeln. Det är mer motstånd men är oftast inte så farligt.


4. FOKUSERING PÅ NÅGOT OINTRESSANT

- Något man inte känner för att göra för tillfället, som inte är särskilt intressant eller rentutav ointressant.
- Att man vill göra det, tycker det är viktigt osv gör ingen skillnad
- Det kan inkludera delar av en aktivitet man annars tycker är intressant.
- Exempel: Ett militärt strategispel som är roligt och engagerande, men som har inslag som kräver mentalt fokus på uppgifter som är ointressanta jämfört med allt annat som finns att göra, exempelvis att man måste organisera om sin militärstruktur, döper om enheterna och håller koll på logistik; det räknas som ointressant och man kan köra fast.

- Den största anledningen till problematik är den impulsiva rastlösheten beskriven i sektion (1). Den försöker tvinga fokus på något helt annat. Det går åt ofantliga mängder mental energi att försöka motstå/tygla den.
- Om uppgiften inte är så krävande, dräneras den mentala energin helt ur proportion med svårighetsgraden på uppgiften.
- Om uppgiften är mentalt krävande, dräneras den mentala energin som om man stuckit hål i undersidan av dens behållare (rinner ut).

- 'Mind pain' och obehag smyger sig fort in (allt mellan 10 sekunder till 15 minuter) i samband med att mental energi dräneras fort.
- Mängden 'mind pain' baseras dels på hur snabbt man gör av med mental energi på något ointressant, dels hur mycket mental energi som finns kvar, och dels hur länge man gör det.
- Om man ser det som en kurva, så börjar den dyka nedåt skarpare och skarpare efter en platt start (dvs den ökar inte så mycket per minut precis i början, men varje ökning per minut är i allt större mängd)

- Exempel: Ett typiskt exempel från mitt liv: En lärare i Svenska språkets historia talar under 1+ timmes tid och visar samtidigt mer och mer anteckningar på en overhead projektor. Uppgiften är att lyssna på allt som sägs och läsa anteckningarna som visas, och själv bestämma vad som är viktigtast att skriva ner inför provet. Informationen presenteras snabbare än vad man kan hinna skriva, och man lär inte kunna skriva ner mer än 1/8 av all info som presenteras. Inom två minuter börjar det kännas illa till mods och svårt att hänga med. Inom 15 minuter är man helt totalt slutkörd och känner mind pain, och känner starka impulser att bara ta sig ut ifrån den otäcka känslan & situationen. Inom 45 så har man så mycket mind pain och låg mental energi att man kallsvettas, känner lite yrsel, lätt illamående och känns som man inte får ordentligt med syre. Efter 1 timme mår man så dåligt att man absolut inte kan hänga med oavsätt hur mycket rå viljestyrka man uppvisar, får nästan panik över att det inte slutar ännu och att man fumlar bort infon som är så viktig för betyget. Man kan inte längre tänka på något annat än hur man måste ut där ifrån. När lektionen slutar 1½ timme efter den startade, och man kan gå hem, är man helt förstörd hela resten av eftermiddagen och kvällen. Orkar inte göra något alls utom att slött titta på TV och känna sig mentalt utbränd. Inte förrens nästa dag känner man sig återställd.

- Exempel 2: Försöka fylla i några formulär som kräver en del efterforskning om ointressanta saker och gå igenom gamla kvitton/nummer/dokument/epost etc. Liknande reaktion som i exempel 1, men ger upp inom 15 minuter eftersom det är för obehagligt/svårt att uppbringa nog med viljestyrka att trotsa all mind pain och avsaknaden av energi. Efter det så krävs det en vila på kanske 1-2 timmar innan man återhämtat sig nog att göra ens något som kräver mental fokus som man tycker om.

- Exempel 3: Att följa ett (nästan) 2 timmars Formel 1 lopp. Om det av någon anledning avtar i spänning, men man tvingar sig sitta kvar pga sälskapet eller annat, och försöker koncentrera sig på att följa med vad som händer i loppet (ganska passiv aktivitet) så undrar man under stor mental pina dom sista 20-50 minuterna hur man ska kunna uthärda att sitta kvar där till slutet. Direkt när målgången kommer så krävs omedelbar vila med slösurfande i flera timmar innan man återhämtat sig till en funktionerande nivå.

- Metafor: Att försöka bromsa in den självgående cykeln med foten och svänga den i motsatt riktning. Styrningen är otroligt tung och styret försöker hela tiden kämpa sig ur ens händer, och den accellererar hela tiden iväg åt fel håll när den lyckas svänga sig fri, som man måste kämpa med foten för att bromsa ner.

-------------

Först när jag testat Concerta första gången förstod jag vad neuropsykiatikern menade när han pratade om att man känner sig 'lugn', för jag hade aldrig insett att jag den där hetsen i första delen var en del av min oro som jag alltid känner (Trodde allt var pga generaliserat ångestsyndrom). Jag förstod också för första gången att normala personer inte hetsigt läser fort fort fort och känner sig för att hoppa runt, och att dom inte känner något mentalt obehag att försöka utföra uppgifter som inte är intressanta (förutom att det är tråkigt och det finns annat man hellre vill göra, förstås). Jag tänkte mig mer att folk kände obehag när dom gör tråkiga saker men att dom har så mycket mental energi, och inte behöver kämpa mot impulser att tänka på annat, att det 'gick' ändå med en normaldos disciplin.

Jag har inte fått effekt av medicinen på den nivån mer än circa 35 minuter så jag kan inte säga helt säkert, men jag får intrycket av att en frisk person i gott skick (blodsocker, utvilad etc) har kanske <10% av problematiken och intensiteten av symptomen på listan.

Hej och tack för stödet.
Tyvärr så har jag aldrig testat något liknande preparat. Det står at Tramadol bland annat verkar på noradrenalin systemet, vilket är vad Strattera (ADHD medicin) också gör. Ser inget om kodein som skulle kunna direkt ge samma effekt dock. Efedrin är en syntetisk släkting till amfetamin och metafetamin som används som stimulant, aptithämmare och koncentrationshöjare, och arbetar också på just noradrenalin systemet. Låter inte helt olikt metylfenidat som Concerta kan man minst säga.

Jag började äta omega3 piller igen för en månad sen, och jag tycker att det hjälper hjärnan lite i alla fall (marginellt bättre minne och allmän funktion). Kanske hälsan i allmänhet.

Gå och bli utredd. Är inte så jobbigt. Är du i Stockholmsområdet har du vårdgarantin som gör att det går fort också.

Effekterna lät väldigt likt det jag beskrev. Hur gick det sen då, Chix? Det är väl dag 3 nu?

Jag är på DAG 4 MED CONCERTA.
Sov lite tidigare igår, men vaknade på natten efter 4 timmar och kändes som att klockan var mycket senare. Lyckades sova 4 timmar mer som tur är. Var ovanligt vaken när jag vaknade (kanske för att jag sov lite bättre och längre, och upprepat mönstret några dagar), inte lika outhärdligt seg. Men var sen tröttare på dagen än dagarna innan. Jag tror kroppen börjar vänja sig vid Concerta. Märkte inte av samma vakenhet som dagarna innan och tror jag kan nog sova lättare ikväll. Ska höja min dos Propavan ikväll också, lär hjälpa. Mindre muntorrhet också tycker jag. Men känner mig mer ljuskänslig än vanligt. Kanske pupillerna är större. Fick svår ångest på dagen och magont, men har IBS och generellt ångestsyndrom som jag ännu inte behandlas för - hoppat över motionen i nästan en vecka och det påverkar ångestnivån. Ångesten gick ner mycket efter jag tröst-drack en dos chokladmjölk och gick ut en sväng, och sen vilade i flera timmar. Hoppas det inte är påverkat av Concerta. Kan inte känna någon förbättring med ADHD symptomen i alla fall nu, dosen är för låg. Känner mig nästan alltid lida av sömnbrist (sover normalt 10-11½ timmar) vilket inte är roligt. Svårt att ställa om till en helt annan dygnsrytm som har för få timmar.. skulle behöva 26+ timmar per dag.

Jag känneringen slags avtändning på Concerta någon dag hittills. Däremot tycker jag ADHD symptomen är värre på kvällen (men det är dom oftast, särskilt när man känner sig lida av sömnbrist).

Jag är med i ADD-klubben fick jag veta för en vecka sen..
Fan vad dåligt jag mådde, jag hatar att känna mig onormal och nu fick jag veta att jag har ADD.. vafan gör det för skillnad att jag får veta det nu? Känner mig konstigare och jag ska ändå inte medicinera något..

Du låter dig påverkas av alla associationer du har vid 'folk som har ADHD', som en stämpel. Det är vad det verkar som i alla fall.

Läs igenom (om du bara orkar) dom två stoora inläggen om ADD symptom några poster tillbaka. Är det så för dig också?

Hej.

Dessa två "guider" du just presterat var den mest träffande beskrivningen av ADHD problematiken jag någonsin läst. Väldigt väldigt bra beskrivning och jag kan bara instämma.

Inte förrän jag fick min medicin insåg jag vilken enorm skillnad det är att vara utan hjärnkaoset. Håller med till punkt och pricka att neurotypiska människor normalt aldrig upplever ens 10% av ADHD-symptomen på en dålig dag.

För övrigt tror jag att de flesta övriga problem som många med ADHD har, du nämner själv tex IBS och ångest, är sekundära problem relaterade till stressen skapat av svårigheter att klara vardagen.

Mvh,

LL

Jag orkade ej läsa igenom allting men det jag läste tyckte jag stämde väldigt bra för mig.
Otroligt välskriven guide.

Hej igen.

Jag känner aldrig heller någon "avtändning" när Concertan's effekt börjar avta på kvällen. Däremot så återkommer ADHD-symptomen och kontrasten blir större vilket lätt uppfattas till en början som illavarslande. Efter ett tag på medicinen borde även du, hoppas jag, märka att det är bättre även kvällstid trots att effekten avtar.

För att göra en jämförelse före-efter medicinering hade jag tidigare ca 20st grava vad du kallar för "mind-pains" per månad; efter medicinering kanske 1st per månad, om ens det? Följden är att min mentala energi bevaras och erfar nästan aldrig längre att jag dräneras på det sättet att det kräver sjukligt lång återhämtning innan jag är "all-set-to-go" igen. Jag kunde pressa mig såpass mycket för att, tex, genomföra en tenta att det tog mig nästan två dagars återhämtning innan jag kände mig pigg igen. Mentala energin dränerades väldigt snabbt i tvingande form, ännu snabbare då en del av energin gick till att mana bort den alltmer närvarande stressen. Sedan medicineringen kommit igång händer aldrig detta mer, jag kan pressa mig själv fruktansvärt hårt och det enda jag upplever är helt vanlig fysisk och mental trötthet. Jag kan fortfarande konversera vettigt på kvällen efter 14 timmars medvetet hårt slit både fysiskt och mentalt, även om jag är trött. Innan medicinering hade samma "test" renderat i att det följande dygnet hade mitt tillstånd i det närmaste kunnat betecknas som "depersonalization", en tillstånd där hela existensen känns overklig och alla sammanhang saknar mening. Många människor som upplevt ett riktigt "mind-fuck" när de överdoserat hallucinogener beskriver detta tillstånd; jag känner igen deras beskrivningar, på något märkligt sätt verkar den fatala stressurlakningen av "systemet" försätta "oss" i samma kemiska situation som dem.

Du borde också sakta men säkert vaggas in i den neurotypiska vaggan där även du efter ett år ca kommer kalla dig själv "normal"

Lycka till,

LL

Välkommen i klubben. Är inte strävan efter att inte vara som alla andra den vanligaste nuförtiden?

varför ska du inte medicinera?

Mvh,

LL

Är ADHD en tillgång? Läste att många kändisar har ADHD (t.ex Jim Carrey, Michael Phelps, Justin Timberlake m.fl).
Varför allt negativt snack om dessa människor fungerar bättre (levererar på topp)?