Allt om ADHD!

Vad jag förstått ska Voxra eller Strattera gå att få i väntan på diagnos.


Ja, jo det tycker jag allt. Jag har väldigt lätt för underliggande meningar och fattar så gott som alltid vad folk egentligen menar, oavsett om de faktiskt vill visa det eller inte. IRL då, kan missupfatta text ibland, men det gäller väl alla.

Jag har väldigt lätt för att läsa av kroppsspråk, lägger märke till de subtilaste små ryckningarna i folks ansikten när de pratar etc. Har överlag lätt med att bara ta in atmosfären i ett rum, behöver egentligen inte studera människorna därinne, utan det känns bara i kroppen vad som är på gång.

Lätt för att själv köra det spåret, hänger inte alltid med när andra gör det. Har lättare än genomsnittet med enkla känslor, t ex förstå hur jag ska få kontakt med nån som är i stark affekt. Värre med finlir, t ex inleda, vidareutveckla, fördjupa och upprätthålla sociala relationer, eller se och begripa paktbildningar, maktspel och sånt.

Du ska inte ta på dig ansvaret över hur din flickvän mår. Det är vården och möjligtvis också socialtjänsten (kontaktperson/boendestöd/annat stöd) som ska hjälpa till.

Det här är några råd;
Det är svårt att få hjälp inom psykvården idag men det går att få mer hjälp än din flickvän fått och man har rättigheter.
Oftast behövs det tyvärr till en början en närstående som hjälper till med de första kontakterna. Och tyvärr börjar det med att det går så långt att en period (kort eller längre) inneliggande vård behövs.

Om hon mår väldigt dåligt och har starka självmordstankar osv och det behövs mer akut hjälp än en ev. kontakt om 3månader så sök hos akutpsykiatrin och tryck på hur allvarligt det är med självmordstankar och
-planer, svår nedstämdhet, hur vardagen är, hur trycket blir på närstående, ätstörning och även hur adhd-problematiken ställer till det. Inom akutpsykiatrin är okunskapen ofta stor om adhd som funktionsnedsättning och de problem som det kan medföra men du som närstående (om du orkar) kan peka på problemen. Sök för att det inte fungerar hemma och det behövs hjälp Nu.

Om hon sedan är inlagd får hon läkarsamtal vilka varierar i kvalitet beroende på vilken avdelning man hamnar.
Har man svårt att förklara sina problem kan det vara bra att ha stöd av en anhörig vid det första samtalet/samtalen inneliggande för att få rätt hjälp från början.

Läs på om ADHD om du orkar och hon med om hon orkar så blir det lättare att veta vad man behöver för hjälp. (Tips på bra information och rådgivningsnummer plus organisationer att ringa och fråga om vård och hur och vad osv Längst ner)


En vårdplan ska upprättas när man blir inlagd och vården ska planeras efter problematik.
När man är inlagd kan det bli en kort period och man får se till att kräva hjälp är erfarenheten jag har.

Man kan påpeka redan från början att det inte finns en öppenvårdskontakt och att det är akut. Man kan be läkaren kolla upp hur det ser ut med remissen(?) ni skickat till adhd-mottagning/psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller be dom skriva en remiss för psykiatrisk öppenvård (var specifik om att det behövs läkarkontakt och samtalskontakt och fråga vad det står i remissen) och även be dom innan utskrivning se om remissen behandlats (när kommer besöket?).
Kanske behövs även en remiss till ätstörningsenhet?

Man kan säga att man behöver en vårdplaneringsmöte innan utskrivning pga hur länge detta pågått och den omfattande problematiken med ADHD, självmordstankar, bulimi, ev. övriga problem, problem med vårdkontakter och belastning på anhörig/-a.
Det kanske behövs en mer omfattande planering och då styrs detta upp i ett möte. Ofta medverkar läkare på avdelning, patient, någon närstående och den framtida hjälp man kallat.
Det finns möjlighet genom socialtjänsten (men läkare eller den speciella personen man har som kontaktpersonal på avdelning kan hjälpa en med detta) om det behövs till kontaktperson för umgänge nån gång i veckan och prata om roliga saker och komma ut. (Kan man också ansöka om själv hos socialtjänsten)
Möjlighet finns även inom Socialtjänstlagen (då man har en psykiatrisk eller annan funktionsnedsättning) till boendestöd. Då kan man få stöd från nån timme i veckan till mer med olika saker. Allt från praktiska saker med matlagning/städning/tvätt och få saker gjort till organisering och strukturering eller matplanering eller strukturera upp typ listor. Det kan kännas skönt när man mår dåligt iaf under en period. Tillsammans gör man en plan över vad man behöver.
Ibland kan vårdplaneringen ske efter utskrivning

Beroende på var ni bor kan ni också titta på möjligheter till Att söka vård i annat landsting. Det finns det fria vårdvalet att använda sig av i de flesta landsting och du har då rätt att söka vård utanför området du bor i. Kanske finns det möjlighet till bättre/snabbare hjälp en bit bort men inte för långt? Google är bra.

Annars om du har frågor och känner att vården inte hjälper henne och du/någon annan anhörig inte orkar så kontakta ATTENTION (adhd-förening i Sverige) så kan de kanske ge dig svar om rättigheter eller vart man kan vända sig.

Ett annat bra alternativ är NSPH (nationell samverkan för psykisk hälsa) som jobbar med rådgivning, utbildning osv och är även med och påverkar uppåt politiskt och representerar människor med psykisk ohälsa/sjukdom, neuropsykiatriska funktionshinder, beroendeproblematik och suicidalitet och deras Närstående.

Just nu finns det också en socionom som under våren sitter och svarar i telefonen på samtal från hela Sverige angående vart du kan få hjälp i samhället, hur du gör, vilken vård som finns osv.
Hon som sitter på Habilitering och hälsa heter Åsa Strandberg (vägledare och socionom) och tel 08-123 350 16 (mån, tis, fre 09-11).
Du som har en neuropsykiatrisk diagnos kan ringa, du som är anhörig eller om man jobbar inom området.

Här står det om möjligheterna för stöd för dig som anhörig enligt socialtjänstlagen. http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/stod-till-anhoriga/Sidor/default.aspx

Här är en sida sammanställd av flera olika myndigheter bla socialstyrelsen med uppdaterad information om ADHD och även läkemedelsrekomendationer osv.: http://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/halsoproblem/adhd/Sidor/default.aspx
Gäller både unga och vuxna.

Hoppas ni får hjälp!
MVH

Käkar antidepressiva men har samtidigt ADHD. Avbröt utredningen för
flera år sedan då jag inte var intresserad i mediciner utan snarare bara få veta.

Har antidepp. ungefär samma effekt som de klassiska medicinerna för ADHD,
eller skall man kanske genomföra en ny utredning helt för att eventuellt byta?

Jag kan tycka att det vore bra om du slutförde utredningen - du kan ju få lite annat stöd förutom medicin också, lite via arbetsförmedlingen och om du vill börja studera igen. Sen kan det ju vara bra att känna till sina svagheter mer i detalj, så att man vet exakt hur man ska jobba runt dom.

Dom flesta antidepp är dock inte alls som adhd-mediciner, och brukar fungera dåligt på sådana symptom.

Tack.

Svagheter är i stort det första man läser om ADHD egentligen. Koncentrationen, dålig på
att slutföra / påbörja saker, svänger i humör och så vidare. Men även social fobi och depression,
(innan jag påbörjade med mina SSRI). Men man vill ju samtidigt inte äta för mycket av
mediciner heller, och det är väl där skon klämmer lite. Men visst har medicinerna jag äter nu
hjälpt mig.

Får väl fundera ett tag till och se hur man gör. Var dock inte redo att avsluta mina SSRI än,
provade för några månader sedan och slutade i ett par veckor. Men vände fort tillbaka.

Vilka antidepressiva tar du förresten? Kan ju vara en tanke att ställa om dom till en kombo av Valdoxan och Voxra - dom två är synnergistiska tillsammans och Voxra har visat sig ha viss effekt på ADHD.

Körde på Sertalin först. Nu fick jag något i stil med Venlafaxin Ranxbary.
Såg på förpackningen att detta var SNRI till skillnad från SSRI.

Finns det några skillnader på dessa egentligen? Ren nyfikenhet.

Tycker båda har fungerat bra i alla fall. Har haft som måttstock att dosera
tillräckligt lågt för att känna sig något nere om man druckit.

För i början fick jag inget bakrus alls.

Och då bidde det lite för mycket av livets alla goda drycker.

Och då gick man upp i vikt. Och då vart man extra nere. Och då gick man upp i dos.

Livets alla dilemman.

Jodå, finns ganska många faktiskt.
Venlafaxin som ju är ett SNRI = Serotonin-Norepinephrine Reuptake Inhibitor, hämmar till skillnad från SSRI inte bara serotonins återupptag, utan även Norepinefrin - som är en signalsubstans som verkar på ett annat sätt än Serotonin - den står för en del av kamp-flykt -mekanismen och är inblandad i uppmärksamhet och annat.

Venlafaxin har inte särskilt stor effekt på Norepinefrinåterupptag dock, så man tvistar om vid vilken dos som det får någon relevant effekt.

Klart är dock att Venlafaxin är bevisat vara mer effektiv på Ångestsjukdomar än SSRI också - vilket är lite förvånande, eftersom andra Norepinefrinerga preparat faktiskt kan orsaka mer ångest.

Venlafaxin är också ökänt för att det är svårare att sluta använda än SSRI - den löser ofta ut mer utsättningssymptom när man slutar ta det. M ao yrsel, svettning, sömnstörningar, et c.


Det här med drickandet borde du vänja dig av med mer, för om du börjar med ADHD-medicinering så kan du få ganska obehagliga effekter om du tar dom samma dagar som du dricker. (främst metylfenidat (concerta, ritalin), som omvandlas till en helt annan drog kallad ETYLfenidat när den bryts ner samtidigt som alkohol i kroppen)

Överlag så stör alkohol många andra medel, eftersom det är ett ämne med väldigt avancerad verkansprofil som påverkar flera receptorer och återupptag.

Ta en titt på alkohols farmakodynamik så ser du snart vad jag menar:

https://en.wikipedia.org/wiki/Ethanol#Pharmacodynamics

Jag provade Concerta 54 mg i dag för första gången i dag. Fick det av en bekant.

Kan någon tolka det jag upplävde?


Förste 5 minuterna efter den sparkade inn, var jag lite uppåt. Ljuset blev starkade. Sen blev jag sövnig och började att sluddra.

Åkte ut och grillade. blev social men lugn hela tiden.

I kväll har jag drucket 10 bärs men totalt undvikit den svackan jag får på fyllan vars jag vill sätta lugeren i tinningen.

För förste gången i mitt liv har jag känd meg normal

Visade sig att jag mycket troligt har ADHD istället för ADD som jag länge misstänkt. Men jag reagerade på ett av kriterierna som jag inte reflekterat över tidigare, läkarn frågade om jag har lätt för att få kontakt med folk men svårt att behålla kontakterna. EXTREEEMT, svarade jag. Har ni andra det också? Och den stora frågan är; blir det bättre med medicinering? Jag hamnar liksom i perioder där jag inte orkar bry mig om andra än mig själv och så.

Känner igen mig. Alla gånger jag kommer till något nytt ställe brukar jag bli vän med varenda kotte, men efter ett tag så rinner allt ut i sanden.

Samma med gamla bekanta, har perioder när jag inte orkar lägga ner arbetet som krävs för att upprätthålla en relation och när jag sen väl får lust att återuppta kontakten så är det för sent.

Provar fortfarande ut medicin, så kan inte säga om det ger någon förbättring på den fronten.