Allt om ADHD!

Jag tycker TS sätter alla över en kant, de som använder en sån diagnos som ursäkt är idioter själva

Nope, inte per automatik. Jag är en fara för min omgivning tills motsatsen är bevisad. Samma anledning som att jag inte fick göra lumpen på vilka villkor som helst. Håller på med utredning sen nio månader tillbaka så jag kan bli 'friskförklarad', eller var det nu är på väg, men det är prov efter prov. Staten har ännu mindre koll på det än den här tråden.

Skämt åsido är det snart dags att ställa dom mot väggen då min psykolog tycker och tror att jag är frisk nog men jag måste orka/hinna mecka med transportstyrelsen mer då. Skriva brev etc. Kanske det är det som är att slippa ta ansvar, behöva mecka med myndigheter för att leva ett normalt liv...

Alla dessa bokstavskombinationer... Alla är bara en finare beskrivning på D.u.m!

Jag har ADHD och jag berättar inte ens för andra människor att jag har det(okej, nu gör jag det men), det är endast min familj som vet om att jag har diagnosen. Känns lite som att dem som skyller på sin ADHD är stolta över att ha det på nåt sätt, ungefär som allergiker som gnäller om att dem är allergiska för att få uppmärksamhet. Trodde endast detta gällde bland max 12-åriga ungar men tydligen existerar det även bland äldre. Den ända gången jag berättat att jag har diagnosen är för t.ex. lärare, vissa har förstått mig och underlättat vissa saker för mig, andra inte. Men det här med att skylla allting på sin ADHD är bara larvigt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom

Wikipedia men vem noterar?

Har själv ADHD.

För de som inte har det så tänk er när ni är riktigt jävla cp-arg. Sådär jävla arg så ni bara måste göra nått å inte kan stänga inne det för då blir ni galen. Så känns det ungefär och man kan göra det för små skitsaker.

Som typ kasta kniv på nån för att dom kastat en penna eller så..

På ett sätt tycker jag inte det borde vara nån undanflyckt att ha ADHD eftersom många( inte alla) kan välja att tänka ett steg längre och bara skrika eller skita i det t.e.x medans det bara svartnar för några och kan göra precis vadsomhelst.

På ett annat sätt tycker jag faktiskt att det borde va det eftersom det faktiskt är nått fel på en.

Jag känner såhär: Vi har alla ett val, en del har bara svårare att välja.

Själv har jag lärt mig att behärska mina utbrott och det är inte alls lika illa som förut.

Det är ju inte bara barn.
Minns ett avsnitt av lyxfällan där det var en tjej som skyllde alla sina problem (impulsköpt en häst osv) på sin adhd.
Nog för att man kanske är impulsiv men man blir ju inte dum i huvudet bara för att man har en bokstavskombination.

Ingen fara, blir själv förbannad av liknande saker.
Ja, har man ADHD eller något annat känner man ju knappast heller igen sig i allt som sägs vara ett symtom på det.

Tack,detta var vad jag ville få fram med diskussionen. Att det finns människor som inte bara skyller på sina diagnoser. Visst det är nog ett stort problem för er med ADHD men det går som du sa att lära sig behärska sig.

Av vad orsakas skadan av ?
Det är ju en hjärnskada så följande alternativ känns ju möjliga.
Olycka(våld mot huvudet i tidig ålder),följande droger under graviditet. Alcohol , tobak, gräs, tyngre grejer typ koks,heroin, opium etc. föregående säger också i tråden att det kan vara ärftligt. Någon som vet ?

Jag har ADHD och fick det, efter många många möten och undersökningar, diagnostiserat i relativt tidig ålder.
Innan diagnosen var jag fruktansvärt jobbig både hemma och i skolan, men när jag väl fick reda på varför jag höll på som jag gjorde så kunde jag skärpa till mig.

Jag lider fortfarande av det varje dag, och har vid ett par tillfällen fått utbrott där det svartnat framför ögonen på mig, jag har dock lyckats tygla mig själv varje gång och har aldrig skadat någon, något eller mig själv.
Trots att mig liv är avsevärt svårare så skyller jag ALDRIG på min ADHD. Jag har inga problem att säga till folk att jag har ADHD, men jag har aldrig skyllt på, eller angett ADHD som orsak när jag gjort något negativt.

Vad jag lider av i mitt dagliga liv är att jag aldrig får tummen ur röven. Jag skjuter allt framför mig; disk, städning, matlagning, handling etc. Jag har svårt för att planera, och folk får oftast vänta på mig, eller på att jag ska ge dem ett rakt svar på en förfrågan om t.e.x umgänge eller aktiviteter.
Om någon som inte lider av ADHD tycker det är jobbigt att ställa sig och diska, så är det cirka 3x jobbigare för mig att påbörja det.

Ojojoj, skulle absolut inte kalla det en hjärnskada.

ADHD är ett omdiskuterat tillstånd. De flesta är överens om att termen är relevant som uttryck för en samlad symptombild. Men vad som orsakar dessa symtom och vad som är lämplig behandling är inte slutligt fastställt. En hypotes är att ADHD beror på en obalans mellan fritt respektive bundet dopamin alternativt serotonin. En annan hypotes är att produktionen av noradrenalin och dopamin är nedsatt, vilket gör att produktionen av adrenalin ökar för att få kroppen att vakna. Den förhöjda halten av adrenalin orsakar då det för ADHD typiska beteendet. Denna hypotes ger även en enkel och bra förklaring på varför amfetaminliknande preparat så effektivt hjälper personer med ADHD. Flera tvillingstudier visar att ADHD är ett av de psykiatriska tillstånd med starkast hereditet. En svensk studie från 2006 pekar på en ärftlighet på 45-90 procent.



Jag gör precis samma sak. Jag har ADD, alltså utan hyperaktiviteten. Av den anledningen får jag aldrig något utbrott men jag kommer ofta på mig själv att bara skjuta upp allting utan anledning och gör istället ingenting, kan ofta komma på mig själv med att inte ha gjort något i flera timmar (annat än att kanske lyssna på musik och slökolla på någon sida på nätet). Planera kan jag ej göra för fem öre, och när jag ska ut och umgås med någon får de ofta vänta då jag helt enkelt bara skjuter upp saker, även fast något sådant är något som jag vill göra. Vet inte varför och det är helt oförklarligt.