Citat:
Ursprungligen postat av Tuesday
Hårståna från tussen i EJ:s hand undersöktes ytterligare stereo- och ljusfältsmikroskopiskt mot hår från E, M, S och CS. Samtliga hårtusstrån saknade rötter. Hårståna avvek påtagligt från M, S och CS:s hår. Resultaten talar med visshet för att hårstråna inte kommer från något av barnen eller CS. Grad -4. De talar för att materialet i någon mån kan komma från E. Grad +1. De skulle alltså kunna vara E:s, likaväl som de skulle kunna vara någon av hundratusentals andra personers. Åklagarens slutsats var att de då måste tillhöra E.
/.../
Jag vet inte vilken rättegångsrapportering en del här har läst och vad som stod där. Efterlyst redovisade samma fakta som framkom under förhandlingarna, fast utan åklagarnas slutsats.
Nej, Efterlyst redovisade inte på ett korrekt sätt SKL:s analysresultat betr. den hårtuss som E höll i sin hand - om man inte ändrat sig sedan Tilläggsprotokollet sattes på pränt, eller det blev något fel på omedelbarheten under rättegångsförhandlingarna (?):
Citat:
Ursprungligen postat av Efterlyst
Sannolikheten för att det ska vara hennes eget hår är låg, den kan lika gärna tillhöra någon annan.
Hårtussen kan inte "
lika gärna tillhöra någon annan" eftersom hypotesen att hårtussen tillhör E väger tyngre än hypotesen att hårtussen inte tillhör E:
Citat:
Ursprungligen postat av SKL
Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att...
...ska tolkas så att SKL:s iakttagelser av hårtussen talar något mer för än emot hypotesen att hårtussen tillhör E. De erhållna resultaten ger alltså
ett något större stöd för att hårtussen tillhör E än för att hårtussen tillhör X. – När vi ändå är inne på hårklyverier kan som en jämförelse nämnas att SKL inte helt uteslöt möjligheten att hårtussen tillhör CS eftersom man då använt sig av grad -4 och inte -3 som ändå håller en möjlighet öppen, om än möjligheten är mycket liten (Tilläggsprot., s. 526).
SKL har inte lämnat frågan öppen, men man har heller inte ansett sig ha stöd för att gå högre på utlåtandeskalan än +1. SKL har inte värderat det faktum att E höll hårtussen i sin hand och att det var hennes blod på den, eller det faktum att även M hade en tuss avhugget hår (14 lösa hårstrån) i sin hand varav endast ett lämpade sig för DNA-analys efter vilken detta hårstrå befanns tillhöra honom. Huruvida de övriga 13 hårstråna tillhör M har inte SKL yttrat sig om, annat än att dessa i likhet med de tjugotal hårstråna i E:s blodtuss var besudlade med det egna blodet.
Om man tittar på den ifrågasatta hårtussen (som är avfotograferad på s. 526 i Tilläggsprot.) så synes blodet vara koncentrerat till basen av hårstråna, dvs där blödningen tagit sin början, för att sedan omedelbart klumpa ihop stråna. Tussen företer alla kännetecken på att vara avhugget hår efter slag mot huvudet, och den som fått motta slaget(n) kan man tänka sig som en reflexrörelse ha farit med handen över det slagna partiet av sitt huvud och då fått med sig blodiga hårstrån från bägge sidor om det ställe i hårbottnen där slaget(n) tagit. Även hårlängden är E:s, liksom den ljusröda skiftning åtminstone jag tycker mig kunna skönja på bilden (vid en första besiktning såg också SKL att det handlade om ljust, blodigt hår). – Hallen uppvisade inga tecken på strid. Någon motsvarighet till det avhuggna hår som E höll i sin hand har inte återfunnits. Om E i stridens hetta försökt slita gk/gm i håret så borde flera hårstrån ha haft sina rötter kvar. Inte heller har E hunnit trampa i blod vilket hennes resp. strumpors häl resp. hålfot – till skillnad från M:s blodiga strumpor – vittnar om.