Citat:
Ursprungligen postat av Laktostolerant
Hon kommer inte att erkänna någonting alls såvida inte åklagarsidan kan bevisa att hon ljuger. Så länge de inte kan det håller hon färgen.
De gånger CS inte kan hålla färgen hela vägen så slingrar hon sig istället och skyller t.ex. på att andra personer måste ha använt hennes dator utan hennes vetskap (angående adoptivpappans brev) eller att "det är ett lustigt sammanträffande" angående att det saknas en hammare i hennes hyresvärds lägenhet och att en hammare tillika är mordvapnet.
Det är ju uppenbart att hon ljuger på flera punkter men det går tyvärr inte alltid att bevisa.
Men domstolen måste ju utgå från att hon ljuger om barnet eftersom hon gör allt för att man inte ska kunna kontrollera sanningshalten i hennes påstående?!
Ex:
Åklagaren: vad gjorde du natten till den fjortonde?
Starvid: Jag var i Brasilien.
Å: Kan du bevisa det?
S: Jag tycker din fråga är kränkande.
Domaren:
PS. Jag kan ju tillägga att jag inte har någon juridisk utbildning och antagligen aldrig kommer få någon utöver HÖKen, så jag är mest barnsligt förundrad över hur det svenska rättsväsendet fungerar (eller inte fungerar...).