Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Kanske. Men Lingärde refererade till något som innehöll en telefonväxel, och jag har fått för mig att det kan ha varit Norakorset han avsåg. Det bör ha varit en större anläggning för teknik och kommunikation där växeln fanns, och då är väl NK en god kandidat.

I vart fall jag placerar NK i Kilsbergen, om än i dess utkant.

Tänkte just att det var Klockarehöjdsmasten i Filipstad som du menade.

Roligt att trådens medlemmar på allvar diskuterar radiolänkarna inom zonen och utåt som har funnits genom åren. För något år sedan var det mer eller mindre ointressant för flera.

Finns väl intressant på master i dag också....

De relevanta raderna..

Ja, man ska nog ta alla den mannens texter med en stor nypa salt. Jag får känslan av att det som sägs är en blandning mellan sanning och fiktion. Oklart i vilket syfte.
Vi har ju pratat tidigare om beskrivningen av bergrummet Johannes i samma text och en ev. tidig riksbunker (RB40) där i trakterna. Det är förvisso intressant att tele tycks vara återkommande i sammanhanget; t.ex 90-talets s.k. Stockholm A- och B-anläggningar (Hammarby och Traneberg) som sägs vara dels platser för rikets högsta ledning, dels teleknutpunkter (s.k. IX).

Men: gällande Riksbunker i Kilsbergen och att nämnda det i just det sammanhanget som Lingärde gör. Jag får känslan av att det är något som bara är taget ur luften, för att fylla ut texten utöver det maskirovka-budskap som nog finns där nånstans. Betänk alla de särskida sändar- och mottagaranläggningar som vi vet fanns runt de större anläggningarna i zonen. Det kan ses som ologiskt att samgruppera själva huvudanläggningen med en viktig anläggning för telekommunikation. I så fall är det kanske hellre troligt att en plats som Norakorset är den han avser. Om det sen beror på okunskap, att han själv är vilseledd eller något annat, det låter jag vara osagt.

Anl med större televäxel? Ja lite avancerad googling kan ge svaret på frågan. Väljer man att tro på vad jag skriver så läser man det jag skriver här nedan:

Hittade för ett par år sedan en text som beskrev en knutpunkt för tele i Örebro. Anläggningen är lokaliserad i den fd skidbacken. Nu tänker inte jag påstå att den anläggningen är någon riksbunker, tvärtom. Dessutom, fanns rykten om en brun byggnad i närheten av RB60 som påstod vara en växelbyggnad. Jag är dock tveksam..

Publicerad 2 sep 2010 08:47*Uppdaterad 2 sep 2010 11:09
Heta linjen förbi dassknuten

Detta är historien om hur Heta linjen mellan stormakterna USA och Sovjet förr kan ha passerat Widlunds idylliska lantgård i Adolfsberg. Under grästuvorna, förbi utedasset sägs denna förbindelse ha gått.

Widlund bor inte kvar längre i huset på Hagtorp. Sedan 1996 finns Adolfsbergs hembygdsföreningen där.
Heta linjen – den mytomspunna direktförbindelsen mellan stormakterna USA och Sovjetunionen har kittlat sinnena i årtionden.

Telelänken togs i bruk den 31 augusti 1963 efter Kubakrisen, så att ledarna i Moskva och Washington kunde ha direktkontakt med varandra för att undvika att man av misstag startade ett kärnvapenkrig.
Att Heta linjen löper under grästuvorna säger sig föreningsmedlemmen Lars-Åke Karlsson ha vetat om i alla år. På sextiotalet jobbade han på Örebro kommun, på stadsingenjörskontoret.

–*Jag gjorde karteringen, alltså jag ritade in den här ledningen på specialkartor som blev hemligstämplade. Uppgifterna jag fick från mina chefer löd att ledningen skulle ingå i den här förbindelsen mellan stormakterna, berättar Lars-Åke.

Lars-Åke fick hålla tyst om kabeln.
–*På den tiden var ju det här hemliga grejor.
@NA Fråga:Fick farbror Widlund veta vad det var för kabel som grävdes på hans gård?
–*Kan jag aldrig tänka mig. Televerket kanske sa att det skulle dras en ny kabel så det blev bättre telefonförbindelser.

För en tid sedan berättade Lars-Åke för kompisarna i föreningen om förbindelsen under marken.
Det gick ett sus i hembygdsgården.
– Heta linjen, utanför dassknuten. Håll med om att det här är rätt kul, säger hembygdsentusiasten Eric Renstrand, som har ställt upp för att visa runt på gården.

Nedgrävd i marken löper blykabeln, eller kablarna, parallellt med husets baksida. En stolpe vid utedasset markerar var trådarna gick.
–*Det fanns flera system. Ett gick söder om gamla flygfältet och ett norr om stan. Sedan måste de ju kablarna ha gått i hop med varandra på något sätt, säger Lars-Åke.
För drygt tio år sedan när hembygdsföreningen just hade flyttat in på gården var Televerket i området för att gräva upp den gamla blykabeln fram till tomtgränsen. Under marken, på hembygdsföreningens gård, finns dock ledningen kvar.
–*De sparade snutten som går över tomten.

Läs mer om Heta linjen i dagens NA, den 2 september.
LARS-GÖRAN MÅNZON019-15 53 08lg.manzon@na.se

http://na.se/stadsliv/1.938359-heta-linjen-forbi-dassknuten

Utedassets plats på Hembygdsföreningens gård Hagalund med adress Hagalundsvägen 15:
https://www.here.com/directions/drive/mylocation/Adolfsbergs-Hembygdsf%C3%B6rening:59.2467,15.18139?map=59.2467 ,15.18139,17,satellite&fb_locale=sv_SE

Jag lutar nog också mot att växeln var belägen i Gpl GÖTA under skidbacken någon km österut.

En fundering? Vilken fördel för oss det måste varit att låta linjen passera Örebro. Atombombas staden skjuter ju man av den sista livlinan till att stoppa en eskalering till det totala världskriget med utbyten av ömsesidiga atomsalvor. Dessutom kunde vi ju själva använda linjen för västsamverkan. Den sägs ju även passera England och kanske fanns det flera paralellstråk hela vägen till Washington?

När Lingärde beskriver krigsväxlarna är det för att förklara hur AXE-systemet är uppbygt för avlyssning. Skrevs efter palmemordet inför mötet med kommissionen. Vad han inte skrev var att AXE medger avlyssning ifrån vilken dator som helst och utförs på distans ifrån vilket kontor som helst. Intressant ändå att han redan på denna tid i slutat av 80-talet? beskriver Wiesbadenanslutningen som senare kom upp först i Holmströms bok för några år sedan.

Ang radioannex om 2 km2. -Är det någon som gått omkring på kullarna runtomkring däruppe och kan berätta hur det såg ut? Bergrummet däruppe var ett tygmaterielförråd med inrett radiorum. Förvaltades av Försvarsstabens Signalavdelnng och benämndes JÄRLE (Det vi kallar Norakorset/Skymhyttan).

Eftersom tygmateriel inte handlar om bommulstyger utan vapen och signalmateriel mm, så är det högst troligt att det haft krigstida användning som Radioannex åt både Adolfsberg/Örebro i söder som åt RB58 i Grecksåsar. Galmla länkar sitter nog fortarande kvar i några gamla trämaster på hjässan.

Att JÄRLE är det stora antennområdet stärks av att stab-stab dokumentet anger att två vägar möts i en korsning vid detta område och det stämmer ju bra. Vad som motiverat de två värnkanonerna vore intressant att veta. Totalt 16 fanns i Närke 1963.

Jag tycker man även kan tolka Stab-stab som att detta antennområde INTE låg vid Järle!
”… att anläggningen ifråga hade förrått sig själv, som en del av högkvarterskomplexet. Om man till detta lägger att den som varit intresserad av anläggningen som sådan, under den tvååriga byggnadstiden kunnat…”
Jag tolkar det som att det var en befintlig anläggning som byggdes om till att fungera som HKV 3 km2 stora mottagaranläggning. En helt ny anläggning hade säkert tagit längre tid än två år att bygga. Han skriver dock inget om någon sändaranläggning här.
Han skriver dessutom att anläggningen är en del av HKV-komplexet.
Det kan vara Järle han menar.

”… avslöja anläggningskomplexet som helhet hade vi i en vägkorsning där flera vägar sammanstrålade, byggt ut en av de sändaranläggningar som skulle betjänas från ÖB A1- och B-stabsplatser..."
Här menar han säkert Järle, men skriver anläggningskomplexet som helhet istället. När han skriver ”anläggningskomplexet” resp ”högkvarterskomplexet” tror jag han i bägge fallen menar Zonen eller åtminstone de anläggningar som hörde till HKV.

Jag tycker man kan tolka dessa bägge textstycken som att han först menar mottagaranläggningen, sedan övergår till att prata om sändarberget Järle.

Men vad skulle det i så fall kunna finnas för befintliga anläggningar i Zonen som byggdes om under två år för att hantera en jättestor antennpark om det inte var Järle?
V: Nej! Civila och militära myndigheter kunde säkert inte samarbeta på den tiden.
H: Nej. Var nog fortfarande bergverkstad då.
P: Kanske, men den byggdes väl från början för sitt syfte?
F: Kanske, men den byggdes väl från början för sitt syfte (vad det nu var)?
L: Kanske det hetaste alternativet, men kunde dessa bägge funktioner samgrupperas?
G-n: Kanske, men kombinerade man verkligen ett stort förråd med en stor sambandsfunktion?
Håkansboda: Vid 4-vägkorsningen i Håkansboda låg en mindre FortV-fastighet med minst ett hus, men detta var väl kanske en radioutpunkt?
Ett helt okänt berg/område i Zonen? Nej, det kan väl inte vara möjligt?

Kanske läser jag in för mycket i texten?
Det kanske är troligast ändå att mottagarparken låg vid Järle?

Håller med om att det faktiskt stämmer in bättre med stab-stab om Lillsjön var Hkv´s mottagaranläggning med två olika samverkande mastområden Lillsjön och Ölsjön) och att JÄRLE var den sändaranläggning som skulle betjäna A1 (norröver) och Hkv B-anläggning som då skulle kunna utgjorts av MBB i GÖTA/ Örebros skidbacke. Båda dessa anläggningar var skyddade av värnkanoner liksom då sändarannexet JÄRLE. Stämmer bra med uppgiften att JÄRLE också skall utgjort sändarannex åt staben FO51 som låg i GÖTA/Skidbacken.

Lillsjön verkar inte vara större än att den kan ha haft en tvåårig byggtid om bergrum och mastpark byggdes parralellt tidsmässigt. JÄRLE försågs redan ifrån början med en sändaranläggning som jag antar är våning två ovanför förrådspersonalens matutrymme och dit de ej hade tillgång till. Sådana här "radioannex" i stora anläggningar utgjordes ofta av ett mindre utrymme bara med 10-15 meters bergtäckning för att ha så korta kablar som möjligt och minska dessas dämpning. SVALAN i Mölndal mfl. var uppbyggd på detta sättet.

Att MBB i Örebro skidbacke utgjorde HKV reserv har länge ryktats om. Tittar vi på MB-nivån "Högre regional ledning", så var dess B-anläggningar alltid den största Lfc´n i milot. Så var det säkert också på Central nivå. Lfc W5 alias C.E1 med 6. Transportgruppen låg förmodligen i kammaren intill MB Bergslagen. En tredje kammare kan hyst matsal, förläggning och maskinrum för anläggningsdriften.
Gissar på två trevåningsbyggnader om 80 m längd samt en kortare tunnel med kanske tvåvåningsbyggnad.

Alla bergrum för stabsutnyttjande försågs med nödutgång. Det bör finnas en sådan på Skidbackens hjässa någonstans. Åtminstone i egenskap av schakt med stege till hjässan.

Eftersom en sändaranläggning ej kunde gömmas pga. att den var lättpejlad, så behövdes inte JÄRLE gömmas undan som de andra anläggningarna. Kunde därför byggas logistiskt lättilgängligt vid vägkorsningen.

Att det var HKV´s sändaranläggning stämmer också bra med en ortsbos berättelse att TIR-bilar ofta stor längs raksträckan vid Stora Mon och lyssnade. Kanske var mastparken på Hallsbergsanläggningen en reservsändarplats för JÄRLE i sin tur.

Beklagar om en undergroundhjälte (Ulf Lingärde, vila i frid) bashas en smula, men att han skulle vara extra insatt i de här frågorna förefaller mig osannolikt. Han var intresserad av mycket som kittlade, men det här är nog för tiden gällande allmängods.

De blå bergen (Kilsbergen) ligger nordväst om Örebro, och det är nog rimligare att de betecknar en riktning snarare än en avgränsad del av riket.

Jag är nyfiken på vad ni definierar som en antennpark. Talar vi om KV, LV eller FFRL? Riktantenner eller antennmattor. Talar vi om trästolpar eller STAB-STABS fackverksmaster och höj/sänkbara antenner? Misstänker att man famlar lite utan att veta vad man letar efter.

Jag tror vi talar om en större samling antenner för främst arméns stab-stab samband, dvs KV och LV, som började byggas upp under 50-talet/60-talet samtidigt som de större fortifierade krigsstaberna byggdes (HKV, MB, Fo). Dessa staber använde flera olika sambandsutrustningar som samlades i mottagar- resp sändaranläggningar, dvs antennparker.
(Innan dess använde man ÖB Fasta Nät, med huvudstation i Ballongberget/Frösunda och med understationer vid fördelningsstaberna och regementena.)

FFRL var ju ett separat radiolänknät som inte borde haft något direkt med en sådan antennpark att göra.

En antennpark verkar ha innehållit stora KV rombantenner, långa bredbandsantenner, deltaantenner och en mängd vertikala antenner.
Antalet antenner berodde på stabens storlek och behov av sambandskanaler.

En nutida jämförelse kan ju vara anläggningen i Zonen med dessa lilla antennpark på kanske 200 x 200 m med tre större "Yagi-antennmattor" (vet inte vad de ska kallas), som i sig är lite imponerande att vandra genom.

Enl "Stab-stab" innehöll HKV mottagaranläggning:
"...för högkvarterets mottagaranläggning skulle anordnas två skilda antennområden med ett inbördes avstånd på ca två km."
"I vardera antennområdet monterades såväl bredbandiga dipoler som Delta/Vertikalantenner med olika dimensioner samt ett stort antal rombantenner, uppställda i olika riktningar och konstruerade med olika långa sidor och med olika spetsiga vinklar för att uppnå olika strålningsdiagram."
"För anläggningen monterades ca 40 antenner på ett tre kvadratkilometer stort antennområde."

På Fortforum i en tråd om Stab-stab finns det en massa tecknade bilder och foton på antenner och "antennkomplex"/"antennområden".

Eftersom annex var anslutna till sin stabsplats med FFRL som reservsambandsnät from 50-talet, så bör tex. Järel/Skymhyttan haft dåtida FFRL-anslutningar medelst yagi- eller riktantenner till Örebroanläggningen som den skulle vara annex åt. Att flera yagiantenner i gamla trämaster med riktning mot RB58 i Grecksåsar finns kvar i Järle pekar på att det som annex tjänat flera anläggningar.

En antenns räckvidd och styrka ökas också om den hängs upp över fuktig mar som då bildar ett jordplan. Ett sådant exempel är de gamla antennrester och fundament som kan finnas i en mosse 4-5oo m söder stället i Dalabergen/Hallsberg här där antennens fyrkantiga form fortfarande kan skönjas i mitten av bilden https://www.google.se/maps/@59.0418444,15.0741979,492m/data=!3m1!1e3

Grecksåsar skall haft ett trettiotal trämaster på hjässan men frågan är om det stället omfattades av stab-stab. Förmodligen var Televerket driftsansvariga där istället.

Det är en intressant diskussion som förs.
Men, istället för att bygga över blötmark är det väl en smidigare lösning att plöja ner kopparkablar i marken för att få ett jordplan med kända parametrar.

Gjorde man så?