Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Det finns väl en karttjänst på nätet där man kan studera gamla kartor. Jag tror det kan finnas platser som idag inte ser ut på samma sätt som runt -61. Så det är kanske svårt att dra nån exakt slutsats från hur det ser ut på platsen idag.

Dessutom låter 8m hög mast för lite för att upprätta länkförbindelser över så långa avstånd. Jag minns från min värnplikt att vi använde 24m höga master, och då låg smärtgränsen på ungefär 3 mil (detta var dessutom TS 9000 som ju borde ligga några generationer högre än vad man hade tillgång till -61)

I sitt "originalinlägg" så skriver Sandarnegubben:


Jag tror därför inte att det var frågan om ett särskilt långt länkhopp. Riktningen kan mycket väl ha varit mot Lockhyttan (finns mycket spännande i det vädersträcket), men jag tror inte att man gjorde ett 60 km hopp för att komma från HKV till ra-nätet.

Ursäkta min felskrivning. Klockarehöjdsmasten i Filipstad var tv-mottagardisken riktad mot. Sannolikt är kanske att sandarnegubbens mast är densamma och att klockarehöjden förr haft länkanslutning med Hennikehammar eller mer troligt att en knutpunkt eller relästation legat mellan dem. Storhöjden är annars ett bra alternativ till länkutpunkt med sin gedigna mastpark precis norr om toppen. Betänk också på att det inte var bongotrummor som användes 1961. Länkarna då såg ut som yagi-antenner.

Förutom tvmotagningsdisken (som också idag återfinnes på liknande anläggningar) sa fanns det tre kortvågsantenner riktade motnordväst och sydöst. Kanske fanns länkar på någon mils avstånd i dessa riktningar förr?

Jag blir förvånad över att man byggde bergrum i den här skalan långt in på 90-talet, trots kalla krigets slut och nedskärningar.

När det gäller en del verksamheter passar bergrum ganska bra. De är inte särskilt dyra (där markyta har stort värde, som i Stockholm), de ger goda säkerhetsmöjligheter och för datacentraler, telecentraler, nätverksnoder och liknande spelar de trista arbetsutrymmena ingen större roll.

Om jag inte minns fel av vad jag läst någonstans så kan en markägare inte "claima" sin markägarrätt till mer än en halvmeter eller liknande under jord, detta ska då vara statens mark..
Så spränger man in sig under från "statens" mark under privat markägares mark så kan de ej säga något om det.

Nån mer som vet närmare om det?

Det är möjligt att Hennickehammar är platsen som beskrivs. Det finns dock några delar jag inte riktigt får på plats.

Det första är det första är att han pekar på just länken Stockholm-Örebro som stannade i Örebro dessutom så levererades utrustningen till HKV så tidigt som -56, han nämner dessutom i ursprungliga bloggen att det fanns fler antenner vid anläggningen samt att det fanns liknande anläggningar i närheten. Dessutom så säger han i ursprungliga bloggen att det var underhållsavdelningen i Arboga som först påpekade felet i länken. Jag tolkar det som att det är en länk med utgångspunkt i en knutpunkt i Arboga som är problemet?

Dessutom så mobiliserade ju den stora majoriteten av 800- förbanden i Fo57 under denna tidsperiod, ett? mobade i Fo52 och då precis i på gränsen mot Fo57, ett par mobiliserade i Fo42.

Kan det funnits en anläggning i Närke med liknande beskrivning?

Trestab och HKV61 är alltså inte samma anläggning men existerade under samma tidsperiod?

För den som är intresserad:
http://svjt.se/svjt/2004/351



.

Intressant nog så var de de tre staberna och HKV separerade från varandra under denna tid. Det är en idé som florerat ett tag, men vi får nog se den som bekräftad nu.

I skrivande stund är Hennickehammar mitt förstahandsval vad gäller Sandarnegubbens besök.

Om dåtidens HKV fanns i närheten av Trestabsberget så skulle jag gissa på Sörby. Detta på grund av:


Sörby har mig veterligen aldrig varit inhägnad, och ligger geografiskt så till att det är rimligt att tänka sig bärplockare på dess hjässa. Därutöver finns/fanns en "skog" av antenner på hjässan.

Ok, ja det första jag tänkte när jag läste de båda bloggdelarna tillsammans var just Sörby. Även delen med att svänga av en mindre landsväg och vägen upp mot hjässan skulle kunna passa in på Sörby. Vändplats vid inslaget vet jag däremot inte, men det är klart allt är en tolkningsfråga och det är lätt att minnas fel. Dessutom kan det ju också faktiskt sätt ut så på platsen i början på 60-talet.

Om dessutom trestab fanns i Hallsberg så känns det som ett "lagom" avstånd också

Riksstyrelsens krigsgrupperingsplats var i Karlstad tillsammans med HKV och ÖB Thörnell under andra världskrigets inledning.
Delvis kanske som ett led i planeringen byggdes Karlsads flygplats redan under 30-talet då alla förstod att ett kommande krig var oundvikligt.
Brattforshedens krigsflygfält påbörjades september 1939 och var färdigställt juni 1940.

När HKV flyttade till skolan i Filipstad så bör detta varit ett resultat av att tyskarna tagit Norge 9 aprill 1940 och den tredje och bakersta försvarslinjen utgjordes av Klarälven i höjd med Karlstad. Brattforsheden fick säkert tnäna som både sambandsflygfält åt regering/HKV, som att härbärgera bombflyget som senare komm att få sin flotilj förlagd till Såtenäs 1942? istället för Väse/Ölme som var planerat.

Sannolikt är att regeringen sökt ny krigsuppehållsplats längre in mot landets mitt då ett scenario där man hade tyskarna kommande ifrån väst och /eller ryssarna ifrån öst. Frågan är om man flyttade till Nora eller grupperade i närheten av ÖB Thörnell tex. i Skola i Storfors? Då ÖB hade bergrum i Hennikehammar borde även regeringen disponera ett sådant. Kan det varit Karlskoga?

På nätet finns ett antal "tvättade" dokument om FFRL/FTN-nätet. Här är ett otvättat ifrån Ledningsregementet som var de som skötte sambandet.

Radiolänkkedja Stockholm - Karlstad

Radiolänkkedja Stockholm - Karlstad (Skövde) Vid denna tidpunkt, eftersommaren 1950, beslöts att försöka bygga en radiolänkkedja från Stockholm till Karlstad. Något senare tillkom en avgrening till Skövde. Sträckan Stockholm – Karlstad valdes för att den dels bedömdes representera ett ganska typiskt mellansvenskt terrängavsnitt, dels därför att kedjan efter färdigställande skulle kunna kopplas till V:te militärbefälstabens telefonväxel. Då denna saknade egna direkta förbindelser med Stockholm kunde förväntas en ganska stor trafik över radiolänkförbindelsen. Till denna förbindelse nyttjades BF 1+3 (BF 421). Radiolänkkedjan byggdes med den under 1950 inköpta materielen. De antenner som användes var av olika typer och t ex var den antenn, en 4-elements yagi, som levererades med Radiobolagets utrustningar, utrustad med inbyggd avisningsanordning. Men trots att den var av lättviktsutförande vägde den 13,5 kg. Andra antenner var försedda med justerbara spröt för avstämning till nyttjad frekvens. Dessa spröt visade sig emellertid vara en felkälla. Prov utfördes även med en 8-elements dipolmatta. Arbetet kunde nu intensifieras och ett första förslag med fyra relästationer utarbetades. Som första reläplats valdes Strängnäs, som ju redan prövats. Förbindelsen med Stockholm var emellertid knappast godtagbar. Den i Stockholm valda stationsplasten (ämbetshuset på Gärdet) visade sig vara av mindre god kvalitet, dels på grund av hög störningsnivå och dels på grund av för låg höjd. Då den tilltänkta telefonförbindelsen var tänkt att anslutas till Militärstabernas växel, beslöts att flytta stationsplatsen till detta hus, där en luftvärnsplattform fanns på taket. Bärfrekvensutrustningen placerades i källaren och i huset befintliga kablar kunde nyttjas för anslutning mellan radion på taket och bärfrekvensutrustningen. Redan tidigt hade dock märkts att förbindelsen var utsatt för stark fädning och omfattande mätningar utfördes. I ett senare skede övergavs Strängnäs som reläplats och två nya platser valdes som relästationer för att bättre klara förbindelsen. Som nästa reläplats valdes ett luftbevakningstorn vid Roxmo strax väster om Hjälmaresund. Elkraft fick dras c:a 200m för strömförsörjningen. Radiolänkstråket (hoppet) fungerade tillfredsställande mot Strängnäs. Den tredje reläplatsen valdes vid Hjulåsen strax norr Garphytte bruk. Det blev en ganska lång förbindelse mot Roxmo (66 km), men den fungerade utmärkt. Som nästa reläplats rekognoscerades först tre olika platser, men sedan upplysningar om vederbörande personer inhämtats, måste platserna förkastas av säkerhetsskäl. Slutligen hittades dock en plats c:a 5 km norr om Karlskoga torg. Ett triangelpunktstorn 235 m ö h. Här byggdes en träbarack och kraftkabel byggdes 1 km. Körväg fanns emellertid endast vintertid och då med häst. Mycket goda förbindelser erhölls från denna plats. Ändstationen i Karlstad placerades på I 2. Radiomaterielen placerades på vinden till en av kasernerna och bärfrekvensutrustningen i källaren till V. Milbefstabens byggnad då anslutning skulle ske till telefonväxeln i detta hus. Denna första etapp i utbyggnadsarbetet var i huvudsak klar i början av juni 1951. Efterhand som stationerna togs i drift visade det sig att vissa felaktigheter och driftsvårigheter tillstötte. Bl a fanns det problem med vissa radiorör, som fick bytas till andra typer. Ett annat problem som genom sin varierande karaktär och delvis vilseledande symptom, tog tid att bemästra, var den påverkan som mottagarna blev utsatta för av sändare på samma plats. Delvis berodde detta på instabilitet hos drivstegen i en del sändare. På antennsidan gjordes de första installationerna med enbart antenner levererade från Standard radio. Försök gjordes dock även med andra antenner bl a en 8-elements dipolmatta och 4-elements yagiantenn från Radiobolaget. Den senare visade sig ha en värdefull 36 kunstruktionsdetalj, nämligen en ”symmetrerings – assymetrerings – anordning”, en s k ”bazooka”, för att anpassa en osymmetrisk matarkabel till en symmetrisk antenn. Tillsammans med en del andra problem på antennsidan, uppdrogs till FOA 3 att utveckla en helt ny 3-elements lätt Yagi-antenn med bazooka. Ett antal av denna antenn tillverkades och nyttjades i de fortsatta försöken.

http://www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_publ_dok_radiolank.pdf

Dags att avhemliga dokumenten om det här nu MUST. Låt fritidsforskarna på krigsarkivet få delge oss landets historia medan vi lever!

Eftersom Sandarnegubben beslutat lägga ut ett mailsvar så bör det ju vara OK att lägga ut lite mer information inom samma ämne.
Frågorna i kursivt handlar om några avsnitt i Stab-stab dokument nr 1.

Svaret på fråga ett handlar inte om det berg som frågan avsåg, men det har ju att göra med den felaktigt ställda frågan. Trestabsberget ska ju ha innehållit försvarsgrenarnas staber, vilket på den tiden inte var samma sak som Högkvarteret.
Medan ÖB (dvs dåtidens Högkvarter) efter några år flyttade från Karlstad till Filipstad satt CFV kvar i Arboga (ej i berget), CM i Köping och CA i Örebro.
Senast 1950 flyttade sannolikt dessa tre försvarsgrenar till Trestabsberget vid Hallsberg.
CFV flyttade möjligen vissa funktioner senare till Örebro.

1. Fråga kring stycket "Utbyggnad av anläggningar": Högkvarterets första anläggning i det s.k. Trestabsberget är ju sedan länge flyttad. Om jag uttrycker mig försiktigt, det var väl en anläggning som låg en bit söder om Örebro och inte norr, som avsågs?
1. Jag minns mitt besök vid anläggningen så väl, därför att besöket fick återverkningar och jag gavs möjligheten att rädda en FV-officers karriär. Men hur jag än studerar bilkartorna över området, så kan jag inte säga mer än att anläggningen måste ligga norr om en linje genom Örebro. Det ligger ca 60 år tillbaka i tiden och jag var då väldigt ofta ute på vägarna för att rekognosera.
B-anläggningen (första reserv) kan man däremot säga låg söder om staden och i samma berg som både lfc och MB/CB. Snurrigt? Ja, men så kunde militärer ibland planera och besluta. Samtidigt kostade en omfattande uppbyggnad av allt detta nya stora pengar varför mycket skall ses som provisorier t.v. C-anläggningen (andra reserv för HKV) var ingen berganläggning. Jag har ett svagt minne av att det var i en skola.

2. Fråga kring stycket "MB/CB V stabsplats": MB V (Milo Bergslagen) finns ju inte längre, så denna fråga kan förhoppningsvis besvaras i ungefärliga ordalag - Låg MB/CB V tidigare stabsplats i "Zonen" (möjligen i ett förråd) eller längre norrut mot Ludvika?
2. Lennart K sätter rubriken MB/CB V stabsplats sedan verkar han skriva ”provisoriska GPL” när han menar reservplatser för GPL eller möjligen provisoriska sändar-/mottagarannex till GPL? MB/CB V fick tidigt sin stabsplats i en stor berganläggning och i samma berg som Lfc V och HKV reservplats B. Det kan inte vara lätt för dig att få någon ordning på det här.

De sändar- mottagarannex han talar om under rubriken MB stabsplats kunde ligga på miltals avstånd från MB stab. De var förbundna med nycklingslänkar som Lennart på något ställe mycket riktigt skriver pekade ut riktningen till GPL med sändar- mottagarplatsernas riktantenner. Det är då arméns nycklingslänkar för kortvåg han menar. Du bör kanske bese berget där Örebro har sin hoppbacke. Sydöstra delen av stadsbebyggelsen. Lennart nämner detta i sin historieskrivning, som på flera ställen innehåller fel eller plats för missförstånd. I synnerhet då han skriver om radiolänkar.

3. Fråga kring stycket "ÖB stabsplats A1": Alla antennparker är väl numera rivna, så därför vågar jag fråga om ÖB stabsplats A1's "3 km2 stora antennpark med 40 mottagarantenner". Jag tolkar texten som att denna antennpark inte låg vid A1 anläggningen utan vid ett särskilt "mottagarannex". Stämmer detta? Var det i så fall ett annex lite söder om A1?
3. Jag vet inte var ÖB hade sina sändar- mottagarannex. Det var inget jag skulle veta. De kan ha legat miltals från HKV stabsanläggning och förbundna med kabel och nycklingslänkar. Samtidigt har jag ett suddigt minne av att jag sett eländet och pratat med någon om det. Men det ligger uppåt 60 år tillbaka i tiden.