Citat:
Ursprungligen postat av wzbz
För mig var det tvärtom.
Spana också in "tap harmonics" (vet inte vad allt heter på svenska). Grymt cool, men ack så svårt att använda snyggt praktiskt.
Mjo, det tar en tid att bemästra och att linda in snyggt medans man spelar.
Det "tapped harmonics" (vad man ska översätta det till orkar jag inte tänka på just nu) går ut på att du nuddar strängen tolv band högre än där du spelar strängen. T.ex., om du tar ett D, så slår du an ackordet och slår sedan snabbt och precist över G14, B15, E14 (Fjortonde bandet på G-strängen alltså, osv).
Detta är lättast med lite dist eller overdrive.
Citat:
Ursprungligen postat av rostbiffsglade-rolf
Det är nog den vanligaste vägen att gå, att börja med natural harmonics. Men då är min fråga: vad är artificial harmonics? Är det samma sak som rak(e)ing? Det blir ju nästan någon slags överton då man slår an strängen med tumme och plektrum samtidigt, även om det låter artificiellt och inte som någon genuin flageolett.
Och den typ av flageoletter som används mycket i klassisk gitarr, vad kallas den? Jag syftar på den man åstadkommer genom att knäppa/knacka med högerhandens tumme och pekfinger tolv band ifrån vänsterhandens nedtryckta band. Är detta pinch harmonics? Låter lite så tycker jag.
Pich harmonics är när du slår an tummen på strängen precis när plektrumet har lämnat den, för att få till en överton.
Den andra typen utav överton (flageolett, harmonic, whatever) du nämner är en "natural harmonic" (flageolett helt enkelt). Du kan spela dem fem, sju, tolv, nitton och tjugofyra band över tonen du spelar, dock lättast tolv över (störst vibrationer i strängen/man delar vibrationen i enbart två delar).