Tips på asiatisk film

Rent-a-Cat
http://www.imdb.com/title/tt2246953/?ref_=fn_al_tt_1
Japansk drama från 2012

Mikako Ichikawa spelar Sayoko som är en ung kvinna som lever lite av ett bohemiskt liv i det att hon bor i en kolonilott. Hon är en självständig kvinna som av någon anledning får besök av hemlösa katter som drar sig till henne. Det ena har lett till det andra och hon hyr ut katter till ensamma människor som behöver fylla det tomma hålet i hjärtat. Sayoko själv har förlorat sin mormor som var hennes enda vän när hon växte upp och har nu tröttnat på att vara ensam....Hon vill skaffa en man och gifta sig.... Men det är lättare sagt än gjort..

Rent-a-Cat är ett fint litet drama som känns lite väl betraktande och väljer att känna på ytan mer än att gå ner på djupet. Filmen är en slags minihyllning till katter och att de faktiskt kan få oss bort från ensamheten och känna oss uppskattade. Det finns lite humor och en hel del värme. Om ni tycker Ingvar Hirdvall är bitter och jobbig som grannen i Beck...tja då är det ingenting mot Sayokos grannkärring som är någon slags korsning av en kärring och gubbe paketerad i Ricky Gervais cynism...HÄRLIGT!

Betyg: 3 av 5......rekommenderas för er som gillar sommarfilmer, katter och bohemer som lever sina egna miniatyrliv....Ensamhet är alltid ett fungerande tema!

In the mood for love

Ja mycket har sagts om denna film och länge har jag undvikit att se den p.g.a. den stora besvikelse jag ofta möts av när jag ser så kallade mainstreamfilmer från Asien som hyllats av västvärlden.

Temat olycklig kärlek dammas ännu en gång av i denna historia. I ett långsamt tempo får vi se hur Tony Leung och Maggie Cheungs respektive liv gestaltas och vilka prövningar deras förhållanden går igenom.

In the Mood for loves stora styrka är dess vackra yta med väldigt snyggt filmade scener i trånga miljöer. Det finns någon slags undangömd mystik i det hela samtidigt som det är väldigt "artigt".
Men filmen är långt i från felfri och dess styrka är också dess svaghet. Många scener känns bitvis upprepande och när Magie Cheungs figur och röv blir filmad för tionde gången till någon halvdan stråkmusik..Tja då börjar man motvilligt sucka. Förstår att filmen vill spela mycket på sexualitet och attraktion men det behövs mer än så för att få mig att dras med i en historia. Dialogen är även den ytterst sparsam och huvudrollskaraktärerna känns emellanåt känslolösa, stela och begränsande.
Jag hade lite problem med Maggie Cheung som många gånger känns träig och trist.
Historien i sig är inget nytt och ska jag vara riktigt cynisk och gnällig så känns In the Mood for Love mer som en begränsad och isolerad kusin till Before Sunset som dessutom är en betydligt bättre film.

Betyg: In the mood for love vinner många poänger för dess stil och utseende men förlorar också en hel del för sin något ytliga konstruktion. Betyg 3 av 5...helt okej rulle men.......ännu en överskattad asiatisk mainstreamfilm...

Såg filmen efter att enbart läst titeln i din post.. Den var ju underbar!

Haha, ja en favoritfilm helt klart! Riktigt rolig och har lite av allt! Inget mindre än en stark 4/5

På tal om Baek Yun-Shik, har ni sett Like A Virgin?

Lite väl udda film för att vara koreansk och jag skulle gärna vilja höra era tankar om den.

Nope, inte sett den. Ska kolla upp vad det är för typ av film.

Verkar kunna vara kul, jag tar och plockar hem den!

Såg Into the White Night (2009) precis. En hyfsat bra och spännande Mystery/Thriller.

http://www.imdb.com/title/tt1533114/?ref_=fn_al_tt_1

Jag är inget superstort fan eller kännare av asiatisk film, men jag tycker, likt mång andra, att det inte har varit något underbart år för asiaterna.

En man som dock ändå levererat mest för mig är Tsai Ming-Liang, som kanske är mest känd för sin film Hålet, som släppte följande kortfilm:

http://vimeo.com/49339358

Den heter Walker och är en serie av väldigt vackra scener där vi får se en munk gå sakta, sakta. Väldigt bra grejer helt enkelt och en av 2012 års absolut bästa kortfilmer.

Får ses i dag då, inte mycket uppoffring med tid. Har bara sett Vad är klockan i Paris av Tsai, som jag tyckte var helt okej men inte mycket mer.

Den tyckte jag också var hyfsad faktiskt! Jag har planerat att se den japanska versionen av samma film. Den heter Byakuyako tror jag iaf. Om jag är helt ute och cyklar nu så beror det på att jag är nyvaken som fan... I alla fall så vill jag minnas att InternationalWOT har sett bägge filmerna och att när den koreanska var mer av en thriller, så är den japanska tydligen mer av ett drama. Om jag nu minns rätt förstås...

http://www.imdb.com/title/tt1613028/?ref_=fn_al_tt_1

Har någon förresten koll på den här filmen:

Juvenile Offender
http://www.imdb.com/title/tt2292676/?ref_=fn_al_tt_1

Håller koll efter subs för närvarande då det inte finns några...

Angående into the white night har du så rätt så.

Har sett en hel drös filmer de senaste dagarna, alla av minst sagt variernade kvalité.

De sevärda var:

when a wolfs falls in love with a sheep
Thaiwanesisk småmysig romantisk rulle med trevliga tecknade animationssekvenser. Gillade stop motion sekvenserna man emellanåt använde sig av för att förstärka berättarelementet. Gillade man som mig starry starry nights formelement kommer man trivas alldeles utmärkt med denna filmen. Storyn var tämligen standard men gediget utförd, pojke betraktar flicka från avstånd och åtar sig rollen som den osynlige beskyddaren. Stämningen är lättsam med humorinslag, inte alltför tramsigt utan hela tiden fast förankrat i filmens story. Man stänger av med en behaglig känsla i magen.

stabil 3 av 5


Feathers in the Wind
Minimalistisk koreansk film om en filmskapare som tar sig ut till en ö mitt ute i ingenstans för att hedra ett löfte han gjorde till sin flickvän för 10 år sedan, att de skulle mötas på samma ställe 10 år senare. Filmen innehåller endast tre skådespelare, varav en inte har en enda replik. Narrativet är tämligen subtilt, du utmanas som tittare att förstå varför skådespelarna faktiskt gör som de gör då man valt att inte ha någon idiotdialog för att upplysa tittaren vad det egentligen är som händer på bilden. Tyckte filmen var riktigt charmig och duktiga skådespeleriinsatser från de två skådespelare som faktiskt har repliker. Man får gradvis veta vad det är som driver karaktärerna, deras rädslor, förhoppningar och även planer inför framtiden.

Stabil 3 + av 5

inte fullt lika sevärda:

Betelnut beauty
Jag misstänker att jag fick tag på ganska värdelösa undertexter men hade inga större problem med att förstå handlingen ändå. Och den var verkligen inte mycket att ha. Man målar upp ett ganska dystert postindustriellt taiwan där ungdomarna inte tycks kunna försörja sig över huvud taget utan hankar sig fram genom att balansera på gränsen mellan tiggeri och kriminallitet. Stora delar av storyn var obegriplig för mig och även om den kvinnliga huvudkaraktären var riktigt bra bitvis fick hon för det mesta en nedtonad roll i ploten i det att hon faktiskt var den som framåt slutet faktiskt har goda utsikter att ta sig ur misären

2 av 5

De värdelösa ni ska hålla er borta ifrån:
Triad
Hong Kong 2012. Än en gång befäster hong kong det faktum att man redan för 10 år sedan borde gjort en enorm jäkla krater av alla de adresser där deras filmbolag ligger för 10. Är de ens fysiskt möjligt för dem att producera något som ens liknar en vettig film. Vi har här en av de mest skrattretande försöken jag någonsin sett att skildra triadlivet. Man har satt ett par bildsköna till tänderna uppstylade popartister och försöker sedan sälja in dessa påfågeltrattar som up and coming triadmedlemmar. Filmen innehåller fullständigt hutlösa scener där man gör gällande att det är ok för triaden att glida runt på stan i grupper om 200 + människor, alla med tämligen respektabla knivar i händerna. Jag skulle kunna mala på sida upp och sida ner om denna rulles uselhet. Det är nästan så jag kan rekommendera den till er för att undervisa mina medmänniskor i hur i helvete du INTE ska göra en film. En rulle dum bortom all sans och förnuft.

1 av 5

The assassains
Än en gång har vi en Hong Kong rulle på halsen. Denna gång i periodmiljö. Jag såg filmen på kantonesiska men ljudbilden i denna filmen var verkligen usel, det var så uppenbart hur allt gjorts i efterproduktionen, det förtog intrycket när regissören skulle dra på med "storslagna scener". Jag har inte kollat in mandarinljudet förvisso, men alla produktionsbolag i förtexterna tycktes ha sitt ursprung i Hong Kong och huvudskådisarna är även de därifrån om jag inte missminner mig. Det fanns en intressant handling i denna film som tyvärr slarvades bort till viss del, än en gång är det Cao Cao och hans förehavanden som är i centrum. Men istället för att som i exempelvis Chi Bi rullarna ha honom i en traditionell antagonistroll vänder man här lite på saker och ting och låter tittaren ta sig närmre den myomspunne generalen som varit upphov till otaliga legender och filmatiseringar. Tyvärr lider filmen inte bara av förintande värdelöst ljud, sidostorysen i rullen tar under de senare akterna mer och mer plats och dessa är inte jätteväl utmejslade. Synd som tusan på¨en story som faktiskt kunnat bli något.

2 av 5

Såg även Kenchin filmen igår. Har betat av en del på animen och blev glatt överraskad över att man faktiskt tagit ganska stor hänsyn till ursprungsberättelsen. Tyvärr engagerade filmen aldrig i vart fall mig. Den är bra i början men helt plötsligt... händer det grejor, helt plötsligt är han polare med någon han duellerat mot tidigare osv. Storyn glider en ur händerna och det blir drygt för tittaren. Jag hängde personligen med i svängarna pga. anime bakgrunden men för andra tittare är det oförlåtliga misstag som begås imo. Tycker man kunnat korta ner filmen ordentligt också och gjort fightingscener bra mycket intressantare. Saknade ordentlig filosofisk motivation för kenchin och hans vänner dessutom, något som är oerhört centralt för berättelsen.

2 av 5 och sorry för dubbelpost