Tips på asiatisk film

Tack för tipsen då om Wakamatsu-filmerna, ska läsa lite om dom på Filmtipset och se vilken av de som jag börjar med då! Ett dag sedan som jag såg någon Pinku, måste nog varit Wife to be Sacrificed senast och den var mest okej på sin höjd, hade ett par sjysta scener men inte så pass rå som jag hade hoppats på!

Jag tycker att du ska börja med Sex and Fury, inte för att den är bättre än Female-filmerna, tänkte mest på att du kan göra ett litet projekt med Meiko Kaji sen. Efter Female-serien kan du även beta av Jeans Blues och Stray Cat Rock-serien efteråt. Har själv inte sett Stray Cat Rock-serien ännu, suger på den karamellen ett tag till!

Violated Angels har jag också för mig att jag tänkte att den kanske skulle kunna vara nåt för dig. Season of Terror, Violated Angels och The Embryo Hunts in Secret (namnet... bästa...). Dessa 3 kanske du skulle digga.

Jag saknade också råheten i Wife to be Sacrificed, annars var den okej!

Okej, då ska jag börja med den! Meiko Kaji är het som fan, har bara sett henne i Lady Snowblood filmerna tidigare. Dom är väldigt bra! Jeans Blues har jag varken sett eller har hemma. Ska fixa den! Stray Cat Rock serien har jag däremot i datorn, tyckte att dom verkade intressanta efter det att någon skrev om dem här i tråden.

Är du också sådär att du suger på karamellen? Sån är jag också, de filmer jag misstänker att jag kommer tycka är riktigt bra drar jag mig på att se tills dess att jag känner att det är EXAKT rätt tillfälle. Ganska dryg tvångstanke för min del, för det kan ta ÅR innan jag ser vissa filmer. Och då överdriver jag inte heller...

Ska spendera fyra timmars tid åt fotboll, efter det vet jag att jag ska se en asiatisk film, men kan verkligen inte bestämma mig för vilken. Någon som sett någon av dem jag funderar mellan?

The Road (Indonesien)
Bi, Don't Be Afraid (Vietnam)
The Kick Thailand & Sydkorea)
Samurai X - Trust and Betrayal (Japan)
Farewell My Concubine (Kina)
After the Flowers (Japan)
Forever Enthralled (Kina)
My Girlfriend is an Agent (Sydkorea)
Yobi the Five Tailed Fox (Sydkorea)

Lite ovanligare filmer än de som diskuterats här på sistone, men tror det kan vara rätt bra filmer, eller?

Inte sett någon av dem. Men ska kolla upp allihop! Fint med lite ovanligare tips!

Tror att jag har sett Violated Angels, är det den om någon som terroriserar sjuksköterskor på något boende för dessa? Om jag inte har fel bygger den filmen på något riktigt brottsfall som skedde i USA under 60-talet. I ett avsnitt av Mad Men läser en av barnen i serien om det fallet i tidningen vill jag minnas!

Såg förövrigt Embryo för en stund sedan, den bästa filmen av Wakamatsu som jag har sett hittils! Väldigt mörk och brutal, gillade dock huvudkaraktären starkt då det är så manliga karaktärer i Pinku-filmer ska vara! Nu ska jag nog ge mig i kast med de andra filmerna av honom som du tipsade om!


Inte lika extremt som du som väntar i flera år, hehe! För min egen del kan det vara att jag har varit pepp på en film väldigt länge, laddar hem den och blir liggande osedd på hårddisken. Precis som du väntar jag på rätt tillfälle och så!

Ja det stämmer! Den är inte så lång tror jag, 1 timme ungefär. Men är nästan hundra på att det är den som jag menade. Aha, hade ingen aning om att den var baserad på en riktig händelse, alltid kul att veta iaf!

Fint att du gillade den, jag mindes den som nåt av det råaste som jag sett av Wakamatsu. Season of Terror är inte alls liknande eller speciellt rå, men jag tyckte den var väldigt bra ändå.

Hehe, nä lite extremt att gå i år och vänta på att se en film, men jag har lite tvångstankar, är ganska ambivalent och inte helt frisk i skallen, hehe.

Själv drog jag på The Twins Effect av Dante Lam. Kände för action och inte mycket tänka, och den verkar väldigt lovande för det humör jag är på just nu. Det är flera kända namn involverade, bla Jackie Chan och Donnie Yen. Den verkar underhållande och innehållande spektakulära actionscener, vilket var precis vad jag var på humör för. Får se om det blir Sex and Fury lite senare ikväll...

Återkommer.

Verkligen, väldigt rå och våldsam i sina bästa stunder vilket jag gillade, och huvudpersonen var riktigt jävla sadistisk emellanåt som det ska vara i Pinku!

Känner inte igen alla titlar, indonesien har jag bara sett en film ifrån någonsin tror jag och den var rent ut sagt förfärlig. Vietnam är väll även det något av ett wildcard, tycker mest det tyvärr kommer smörja därifrån. Farewell My concubine är dock bra Chen Kaige som regissör och magiskt bra cast. My Girlfriend is an agent är hård mainstream från korea. nuff said, medioker som bäst. Yobi the Five Tailed Fox har jag funderat på att se, men aldrig kommit till skott, mest pga att det är Son Ye-jin som gör ena rösten där.

Rent spontant tycker jag du ska se farewell My concubine iaf.

The Road har skrivits upp en del vilket är ovanligt för en indonesisk film, därför jag är intresserad av den. Bi, Don't Be Afraid är fruktansvärt okänd och har cirkulerat på ett gäng festivaler där den även har vunnit pris, bl.a. i Stockholm. Nu är fotbollen slut och det är således dags att bestämma sig.

Vietnam ska ju sägas att det faktiskt då och då kommer bra filmer ifrån, främst p.g.a. att det finns ett gäng fransk-vietnamesiska regissörer som gärna gör filmer i sitt hemland. Mest känd av dessa är förmodligen Tran Anh Hung och hans Vietnam-trilogi. Doften Av Grön Papaya blev ju till och med Oscarsnominerad.

The Most Distant Course, en film i ljudets tecken (just ljudspåret är en väsentlig del av storyn, var inte rädd för att dra på lite extra). Regisserad av Ling Jing-Jie (hans första soloprojekt om jag inte missminner mig. En oehört stillsam och lugn film. Men samtidigt fängslande i vart fall i för min del.

Filmen handlar om tre på ytan ganska olika karaktärer som alla tampas med relationsproblem av olika slag. Problemen är alla olika men personerna definieras i hög grad av sin inneboende smärta. Vi har Kwai Lun-mei som älskarinnan åt en kontorsråtta, ljudteknikern Tang (Muo Tzu-yi) som har gett upp på karriär, fast levene till förmån för att driva runt och spela in alla Taiwans ljud, och därigenom försöka fånga dess själ, och slutligen har vi den frånskiljde psykriatikern Tsai (Chia Hsiao-kuo) som även han fått nog av sitt nuvarande liv. Vi får följa dessa skådisar när de ger sig ut i taiwan på jakt efter sig själva, och vad de kan ha förlorat för att känna sig såhär uppgivna.

Gemensamt för alla karaktärer är deras vilja att bryta sig ur från sitt nuvarande liv, glömma det förgångas smärtor. Alla skådisar gör rent utsagt lysande prestationer, Tsai, psykriatikern spelad av Chia lyser extra mycket i sin roll, flankerad av mer eller mindre ständigt lika stabila Kwai.

Tycker denna film är en av många asiatiska filmer på IMDB som har ett på tok för lågt, och många gånger omotiverat sådant, betyg. Har mina misstankar att den genomsnittlige IMDB användaren, som uppenbarligen ser the avengers och harry potter som cinematografiska mästerverk alla kategorier har lite svårt att uppskatta denna typ av lågmälda film med öppna slut där man inte blir tvångsmatad information om story och karaktärer.

Blev oehört tagen av dessa tre individers levnadsöden och njöt av varenda minut filmen varade, satt kvar creditsscenen ut för att kunna smälta det jag nyss sett, akopanjerat av filmens mer eller mindre enda musikstycke som så underbart knyter samman hela storyn.

Hardcore actionfantaster kommer förmodligen somna under filmens gång, jag tyckte denna filmen var rent ut sagt fantastisk alla kategorier och rekommenderar den starkt till er som gillar lite mer nedstämda filmer. en riktigt stabil 4 av 5. Den seglar direkt upp bland för min del extra minnesvärda filmer.

http://www.imdb.com/title/tt1094291/

---------------------------------------

The passage av Cheng Wen-Tang, arthouse deluxe, något av en hylling till gammal kinesisk konst och kaligrafi. Kännde inte riktigt att jag fick ut det mesta av denna helt ok story, man måste ha huvudet på skaft för att framför allt klura ut vad skådisarna har för förhållande till varandra, något jag inte hade vid tillfället jag såg filmen.

Riktigt bra insatser av skådespelarna var det i vilket fall somhelst, storyn kunde kännas lite väl slätstruken emellanåt dock. Kännde aldrig något riktigt engagemang för filmen trots utmärkt skådespeleri.

2 av 5

http://www.imdb.com/title/tt0447349/

Gillar du drama så är det enda rätta att bege dig tillbaka till japanskt 50/60-tal, den absoluta guldåldern för asiatiskt drama. Du kan välja och vraka så mycket att det är löjligt. Kolla in regissörerna Kurosawa, Mizoguchi, Ozu, Teshigahara, Kobayashi, Oshima, Ichikawa, Shindo, Imamura, Gosha etc. och du kommer ha film för år framåt!

Jo, jag har även för mig att jag tyckte nån scen påminde mig om The Human Centipede.

Vill gärna lägga till Kihachi Okamoto där också! Han har gjort en del väldigt bra samuraifilmer! Sadao Yamanaka (osäker på stavningen) är grym också, men han hann bara göra 3 filmer tror jag? . Naruse och Shinoda också.

Tack InternationalWOT för omdömena på de 2 filmerna! The Most Distant Course ska ses!

Såg igår The Twins Effect och The Kick. The Twins Effect tyckte jag inte var särskilt bra, det var en massa tråkig kinesisk humor som inte alls föll mig i smaken, en av karaktärerna var riktigt jobbig och man hoppades förgäves på att hon skulle dö en ond bråd död. Den började bra, med fina fightscener, men sen gick det bara utför... Tyvärr. Det absolut sämsta jag sett av Dante Lam. En svag 2a och det pga de fina actionscenerna som fanns på sina ställen.

The Kick var lite bättre, men inte sådär jättebra ändå, men det var väldigt välkoreograferade fighter, och massor med spektakulära snurrsparkar och annat godis. Den får en svag 3a. Filmen hade kunnat vara bättre, men den var imo sevärd om man är sugen på att se en massa spektakulära sparkar och folk som åker på dyngstryk.