Citat:
Ursprungligen postat av c^2
Om du läst på kanske du kan säga vad dom största tekniska skillnaderna är, och varför och hur dom fungerar?
Om man googlar lite snabbt om du vet hur man gör?
RBMK är en förkortning för det ryska begreppet Reaktor Bolsjoj Mosjnosti Kanalnyj (Реактор Большой Мощности Канальный, vilket ungefär betyder ’reaktor med hög effekt av kanaltyp’) och är en kärnkraftsreaktortyp byggd i Sovjetunionen. Reaktorerna i kärnkraftverket
Tjernobyl var av denna typ.
Varje bränsleelement omges av en trycktub där vatten pumpas in genom bränsleelementet för att bringas att koka. Varje trycktub är omgiven av grafit, som fungerar som moderator i kedjereaktionen.
Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blir instabil, dvs en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning och så vidare. Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient.
Bränslet är låganrikat uran.
Det fetmarkerade visar varför denna är rent livsfarlig och kan ge en härdsmälta likt i Tjernobyl.
Den typ som finns i Sverige är inneslutna kokvattenreaktorer av typen BWR
Kylmedlet utgörs av vanligt vatten som hålls i ständig cirkulation av huvudcirkulationspumparna. Kylvattnet tillåts koka när det passerar genom reaktorhärden varvid ca 20% förångas. I toppen av reaktorhärden finns fuktavskiljare som avskiljer ångan som strömmar till direkt till turbinen. Efter att ha passerat turbinen kondenseras ångan i kondensorn och förs på nytt in i bränslehärden, som s.k. matarvatten. Den del av huvudcirkulationsflödet som inte förångats i härden (ca 80%) blandas med matarvattnet och återförs, via fallspalten, till härdens inlopp.
Moderatorns uppgift i reaktorn är att bromsa snabba neutroner. I kokvattenreaktorn, liksom i tryckvattenreaktorn, fungerar kylmedlet (vatten) även som moderator. Detta är en fördel ur säkerhetssynpunkt, eftersom kylmedelsförlust (t.ex genom ett rörbrott) också innebär att modereringen upphör varvid reaktorn stängs av.
Mellan varje bränslepatron finns utrymme för styrstavar för att reglera reaktorns effekt och forma effektbilden. Med huvudcirkulationsflödet regleras kylningen i reaktorn på så sätt att högre kylflöde ger lägre ånghalt och därmed bättre moderering och högre effekt. Men högre effekt ger också mer ånga varvid en jämvikt inställer sig. Reaktoreffekten kan därmed regleras med hjälp av huvudcirkulationspumparna. Kokvattenreaktorn behöver därför, till skillnad från tryckvattenreaktorn, inte använda bor löst i reaktorvattnet för att kontrollera effekten.
Denna har alltså negativ voidkoefficient och kan inte rusa iväg till en härdsmälta likt en reaktor av tjernobyltyp.
Det finns även tryckvattenreaktorer likt den i harrisburg som har en liknade funktion som våra reaktorer.
Båda sorter har råkat ut för värsta möjliga scenario för själva härden i Tjernobyl samt Harrisburg.
Ni vet hur det gick i Tjernobyl, man kunde flyga över och titta rakt ner på resterna av härden.
I Harrisburg blev resultatet en partiell härdsmälta. Reaktorns inneslutning höll dock som planerat, vilket gjorde att den radioaktiva gasen gradvis och kontrollerat kunde tvättas innan den släpptes ut. Resultatet blev att endast 92500 TBq lämnade reaktorbyggnaden, lite mer än det normala utsläppet under ett års drift.
Block 2 i Harrisburg liksom de flesta andra reaktorer (med undantag för en handfull i f.d. Sovjetunionen) har en gastät inneslutningsbyggnad så mycket lite radioaktivitet släpptes ut till omgivningen. För närvarande har alla bränslerester tagits ut ur reaktorn och stationen väntar på avveckling.