Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Det fungerar hyfsat att försöka få i alla fall en persons kontakt först, sedan så sprider det sig på något sätt. Men det brukar bli att jag försöker säga det jag vill oavsett om jag borde eller inte. Jag var väldigt osjälvsäker på sånt, jag har lyckats jobba bort den där osäkerheten. Det är mycket enklare att tänka i sådana situationer nu när jag vant mig vid den stressen. Dock så misslyckas jag en hel del men det är rätt så oviktigt. Ibland så säger jag det jag tänkte en stund efter som Sereena skrev.

Har också alltid haft svårt att prata i grupper. Helt enkelt för att gruppsamtal oftast är helt ostrukturerat och kan ta nästan vilken riktning som helst när som helst.
Vet inte om jag är för trögtänkt eller om man faktiskt kan lära sig det.

Tänkte "jaha, så var det med den saken" och drog och käkade.

Jag har inte lärt mig systemet men jag har vänjt mig vid att delta i sådana konversationer.

Tycker också det är sjukt svårt - vet liksom inte när det är "ok" att avbryta och om det jag har att säga ens är intressant för de andra. Grupper om 2-3 lämpar sig bäst för mig.

Jag har inga problem med grupper men tycker att det blir jävligt långtråkigt då jag är tvungen att "sänka mig" till andras nivå.

Tror jag vet vad du menar. När man vill säga något men hejdar sig för man vet att ingen kommer vara intresserad eller förstå fullt ut. Därför håller man sig till ämnet och försöker att inte komma in på för "djupa" diskussioner.

Ungefär så?

Ja precis. Har den känslan i varenda diskussion.

Det där känner jag också igen när jag samtalar med vissa människor. Sen vill ju inte folk tala om onödiga saker som till exempel om det verkligen är så att om man ej frågar får man inte reda på saker. Hade den diskussionen med några i klassen. En gick därifrån, den andra lyssnade inte på mina argument och mina exempel. Kanske inte så djup diskussion detta. Folk gillar ju inte att argumentera.
När jag är med folk jag känner väl så flyter samtalet ofta på bra och är både djupa och bara vanligt skitprat.

Samma här, det är alltid rörigt när många pratar samtidigt så då försöker jag bara hänga med och lyssna istället för att prata själv.

Fortfarande ingen mer som känner igen sig mycket i Spock?

Jag har inte några större kunskaper inom ämnet så nja. Har bara sett star trek-filmen från förrförra året. Men kanske lite, jag är inte särskilt känslosam, vilket var vad jag kommer ihåg av karaktären. Visar visserligen glädje rätt så lätt om jag är glad.
Tänker rätt så logiskt, hade etik/moral i religionen för några veckor sedan. Det var ett etiskt dilemma som vi fick diskutera och skulle ranka vem som gjorde mest rätt.
I min mening så är det Johanna som gör nästan mest fel, nästan på samma nivå som Filip. Hon har trots allt ett val, hon måste inte över till andra sidan och i och med att hon gör som hon gör åsamkar hon andra personer smärta. Fick en del kritik för detta synsätt på situationen, tror det var bara en annan i klassen som höll med mig.