Ateisternas barnsliga argument emot Gud...

Nej, jag kritiserar ingen när det gäller det. Tvärtom har jag sagt att jag mycket väl förstår resonemanget om bevisföring ur vetenskaplig synvinkel. De primära kraven är inte uppfyllda för att kallas vetenskaplig bevisning. Detta konstaterade och var vi överens om för länge sedan så det behöver du inte ta om igen. Ja, just detta är mitt och alla andras problem som har min övertygelse / subjektiva bevis det är heller inget du behöver tala om för mig för det är något jag redan konstaterat och talat om här i debatten. Det är inte det primära i det hela. Jag för ingen argumentation för att bevisa något. Har aldrig gjort därför att det inte tjänar något till eller är vare sig viktigt eller intressant. Det intressanta är att debattera likheterna mellan vetenskap och andlighet, var vi kan mötas, om öppenheten hos forskarna och tvivlarna, om sannolikheter och logik osv. Kritiskt tänkande i kombination med öppenhet för möjligheter (även de som kan verka ologiska) är oerhört viktigt för forskning och den egna personliga utvecklingen!

Hankster: Det är lika stor skillnad mellan en "tro" på andlig existens och dess subjektiva bevis och religion, som det är mellan religion och vetenskap. Religion är något helt annat än vad jag pratar om. Ytligt sett kan man se likheter men inte om du sätter dig in i det hela. Klart att alla kan tro på vad som helst men vi kan väl ändå hålla oss till de seriösa bitarna.

Du svarar på det själv i meningen där. Om en utan världens mest betydelsefulla vetenskapsmän utalar sig om en ev skapare så finner jag det ganska intressant.

Sen är väl inte agnosticism helt lätt att definera heller. Iaf är det ett ord med många betydelser.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Agnosticism

Nej det är det inte om vi ser till bevisföringen. Den är identisk.


Inte när det gäller bevisföringen. Den är identisk.

Lämna allt snack om bevisföring. Vi har kört det ett antal veckor och är inte av intresse eller viktigt i sammanhanget.
Det intressanta är att debattera likheterna mellan vetenskap och andlighet, var vi kan mötas, om öppenheten hos forskarna och tvivlarna, om sannolikheter och logik osv. Kritiskt tänkande i kombination med öppenhet för möjligheter (även de som kan verka ologiska) är oerhört viktigt för forskning och den egna personliga utvecklingen!

Newton försökte framställa de vises sten, betyder det att vi bör anta att det finns någon sorts sanning där för att det just var Newton?

I övrigt är väl Einsteins agnosticism ganska explicit?

Hur öppen är du inför möjligheten att andevärlden inte finns?

I övrigt är det löjeväckande att du vill släppa bevisföringen, då det är den essentiella skiljelinjen i frågan och det som avgör att du professerar tro och inte något annat. Det är det som just skiljer vetenskap och tro/andlighet.

Motfrågan blir då: Hur öppen är du för att den finns? Eller: Hur öppen är du för att vetenskapen har fel i vissa bevisningar?
Mitt svar är naturligtvis att eftersom jag har bevis vet jag att andevärlden finns men att det finns många oklarheter angående den. Precis som förmodligen både ditt och mitt svar ang vetenskapen är: Vetenskapens bevis är i mångt faktiska, konkreta, ovedersägliga bevis men det finns också bevis som inte stämmer. Så har historien lärt oss.
Det som du och många här har svårt att anamma är att bevisföringen inte är det vesäntliga! Vi vet redan hur det förhåller sig med den saken. När forskning börjar så börjar den med tro och antaganden och logiskt resonemang. Precis som resonemanget vi har om andevärlden. Vi är inte i något bevisstadium för det ännu! Det viktiga är att förstå sannolikheten för det och möjligheten. DET är det centrala för oss alla just nu! Har du svårt att inse det kan jag bara beklaga.

Jag är mkt medveten om att Einstein inte tog till sig någon religös tro. Men jag tycker agnosticism är ett tämlingen svårtolkat ord ändå.

Jag är öppen för det mesta om det kan beläggas empiriskt och inte enbart är tro.


Det kallas tro.



Absolut, även om det brukar dyka upp en brytningspunkt där teorier inte direkt omkullkastas utan snarare förfinas.


Ja, du kan inte visa upp några och därför har du inga bevis.


Du menar nollhypotesen? Det första man gör är att testa den. Du menar alltså att vi inte ens har kommit till ett stadie där vi kan testa nollhypotesten men ändå talar du om bevis? Du talar alltså om tro - igen.

Det finns inte något sannolikhet att härleda ur det enkla faktum att du råkar tro på något.

Einstein blundade för kvantfysiken, han ville inte ha något att göra med det. Det är just kvantfysiken som förklarar det Einstein inte var säker på...

Det är sant, precis som att agnosticism och ateism glider in i varandra. Men frågan är ju inte om Einstein tog till sig en religös tro eller inte, utan om han trodde på gud. Jag anser inte så vara fallet, utan han sade sig själv vara agnostiker på basis av att han inte ansåg den mänskliga intellektet vara potent nog att avgöra frågan.

Ändå fick han nobelpris för den "Fotoelektrisk effekten" hur går det ihop?
Hade kvantfysiken varit det den är idag utan Einstein?