ATEISMEN: Bara en barnslig
FÖRNEKELSE-TRO...
Någon MÅSTE ha skapat Universum! Ingenting kan skapa sig själv!
Gud är EVIG och befann sig i den absoluta eviga andliga världen (bortom denna relativa rumtid) innan Han skapade denna temporära materiella värld...
INNEHÅLL:
1) Ateisten: VEM SKAPADE GUD?
2) Ateisten: GUD FINNS INTE!
3) Ateisten: GUDS EXISTENS OLOGISK!
4) Ateisten: Kan Gud skapa en sten som...
5) Ateisten: BEVISA GUD!
6) Ateisten: Jag tror bara på det jag kan se och ta på...
7) Gud är andlig och bevisas med andliga metoder...
8) Skillnaden mellan ANDLIGA och FYSISKA bevis...
9) Logiska GUDSBEVIS!
10) Människolivet är en JACKPOT!
11) Einstein, Sokrates och Strindberg KLOKA MÄN...
__________________________________________________ __
1) Ateisten:
VEM SKAPADE GUD?
Gud har aldrig skapats, eftersom Han inte består av den omedvetna skapade materian, utan av den medvetna eviga andliga energin!
Gud kan ju dessutom inte vara skapad av någon annan, eftersom
GUD ju per definition är
FÖRST, alla orsakers Orsak...hur i Herrens Namn skulle
1:an kunna ha någon före sig???
Snacka om
SJUKT OLOGISKT!
Skaparen kan ju inte vara skapad, för då skulle Han ju inte vara Skaparen!
Som att fråga vad som kommer före A i alfabetet...
Gud är andlig och därmed evig (precis som alla vi själar, minigudar) och har alltså aldrig skapats!
Konstigt nog frågar sig aldrig ateisten på samma sätt, vem som skulle ha skapat den påstådda singulariteten ("punkten" i Big Bang-myten), trots att vi vet att den inte kan ha någon evig existens, eftersom den då borde finnas även idag...
Att tro att den allsmäktige Gud har skapats innebär att man samtidigt måste tro att Gud har ett dödsdatum (allt skapat förintas också), vilket är
SJUKT VRICKAT!
UNIVERSUM MÅSTE HA EN URSPRUNGLIG ORSAK!
Det måste ned nödvändighet finnas en
1:a ursprunglig Orsak, annars skulle universum överhuvudtaget inte kunna existera, eftersom materia kräver en alstrare; energi kräver en energialstrare, verkan kan inte existera utan en orsak.
Materia kan inte vara den
1:a orsaken, eller ha skapat sig själv, eftersom Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia!
Materia kan heller inte ha skapat sig själv; att tro att den materiella naturen är den ursprungliga orsaken till universum, är detsamma som att tro att
leran är orsaken till
lerkrukan. Av praktisk erfarenhet vet vi att det inte finns någonting som kan skapas av sig själv, med andra ord bara flummiga fabler som bara en ateist kan tro på...
Att inte tro på en ursprunglig
1:a Orsak till vårt skapade universum, är lika dumt som att tro att något av allt det skapade vi ser i vår omvärld skulle ha kommit till utan orsak...
Materia/energi måste av nödvändighet ha en levande intelligent orsak, eftersom livet och intelligensen i världen inte kan ha uppstått ur livlös intelligensbefriad materia!
Gud är både STÖRST, eftersom Han med sin obegränsade Intelligens kontrollerar galaxernas och himlakropparnas rörelser, och Han är även MINST, eftersom Han finns i vareviga atom och kontrollerar atompartiklarnas rörelser!
Gud finns som vittne och vän, transcendentalt belägen i alla levande varelsers hjärtan (Överjaget, Heliga Anden, Samvetets Röst) och i vareviga atom.
Gud finns i Sin ursprungliga andliga gestalt för evigt i den andliga världen, i Guds rike, som aldrig skapas eller förintas, och när Han befruktar och skapar den materiella världen med jämna mellanrum (ungefär som en kvinna som med jämna mellanrum befruktas), så gör Han det för att uppfylla en önskan som vi avundsjuka upproriska själar har, vi som ville lämna Guds rike, nämligen vår önskan att leka små gudar själva och försöka glömma Gud, vilket bara är möjligt i denna drömvärld, illusionens värld, som vi nu tyvärr befinner oss i.
Lidandet i den materiella världen finns som en väckarklocka för oss betingade själar, att vi ska vakna upp och inse att vi inte hör hemma i denna gudsförgätna värld...
Religion är inget som någonsin har skapats; religion (tjänsten till Gud) har existerat så länge som Gud och själarna har existerat, dvs i all evighet...
Religionen har att göra med förhållandet till Gud, och detta förhållande är ett EVIGT förhållande, tack vare att vi just är evighetsvarelser, precis som Gud!
__________________________________________________ __
2) Ateisten:
GUD FINNS INTE!
Detta är ett definitivt påstående, ett ABSOLUT PÅSTÅENDE, och bara någon som är ALLVETANDE kan komma med sådana definitiva påståenden!!
Är du Allvetande?
Ja, men i så fall finns ju Gud, då är det ju DU som är Gud...om du nu var Allvetande...vilket givetvis är en lögn!
__________________________________________________ __
3) Ateisten:
GUDS EXISTENS OLOGISK!
De som tycker att Guds existens är ologisk, kan ju fråga sig själva, varför de inte tycker detsamma om SIN EGEN existens???
Varför skulle ens egen existens vara mer logisk än Guds?
Det ologiska i sammanhanget är ju att tro att vår egen existens skulle kunna finnas till utan en existerande Orsak, ungefär som om solstrålar skulle kunna existera utan Solen!
__________________________________________________ __
4) Ateisten:
KAN GUD SKAPA EN STEN som är så tung att Han inte kan lyfta den? Och kan Han inte lyfta den så är Han ju inte allsmäktig!
Svar: Gud är så pass Allsmäktig att Han kan expandera Sig i två skilda separata skepnader, där Han i den ena lyfter stenen och där Han i den andra inte lyfter stenen...
Dessutom, eftersom Gud är oändligt stark, så skulle det inte vara någon baggis för Honom att lyfta oändligt starka stenar om de existerade...
Om jag ber dig rita en fyrkantig triangel, vad gör du? Tar fram pennan och ritar en? Nej, du skulle tycka att jag är knäpp som ens ber dig göra det, eftersom en triangel per definition har tre sidor, inte fyra. Att du inte kan rita en "fyrkantig triangel" säger inget om din förmåga att rita trianglar (eller fyrkanter), eftersom "fyrkantig triangel" är ett nonsens-uttryck jag skapat genom att sätta ihop två ord.
"En sten som är så stor att ingen kan lyfta den" är på samma sätt ett nonsens-uttryck, eftersom en sten per definition är ett föremål som har en viss utsträckning i rummet och en viss tyngd, och som alltså alltid kan lyftas (förutsatt att man är tillräckligt stark). Att prata om en "olyftbar sten" är lika mycket nonsens som en "fyrkantig triangel".
"Argumentet" är alltså inte ett argument mot Gud eller hans allsmäktighet, utan bara en lek med ord. Det är en logisk motsägelse, som i sig är rätt skojig, men det håller inte som argument.
__________________________________________________ __
