Den stora tråden om mytomaner

Jag känner en kille som är på en slirig väg genom skoltiden, då han skippar lektioner och gör annat istället. Han har bland annat sagt att han har spelat Hockey i NHL, men var tvungen att sluta för att hans kropp var så sliten. Han är arton år för övrigt.

Fan vad många mytomaner jag träffat på i mina dar. Det är riktigt störande och jag tål det inte längre, nästa gång någon av de mytomaner jag känner börjar dra en massa myter tänker jag källkritisera och gå på hårt direkt. Orkar ärligt talat inte med det längre.

Mytoman 1

Jag hade deltidsarbete på ett snickeri som omfattade kanske 4 heltidsanställa (inkl. chefen). I det här gänget så hade vi då en mytoman som drog storys om hur han gjort det och det i lumpen, hur han provat allting man kan prova och massa annat. Killen berättade lögner för alla på företaget och även hos dem killen jobbade hos, dag ut och dag in. Alla på företaget visste om att han var mytoman!

Minns första dagen på jobbet så väl, första gången jag sommarjobbade där träffade jag han. Kommer inte ihåg min egna ålder men jag körde fortfarande moped, det tyckte mytomanen var roligt att se och frågade om han fick provköra. Sen började han dra en massa historier om när han körde moped, på hans tid. Hans moped hade varit trimmad och givetvis gick den i minst 100 km/h. Nu kommer det sjuka; han började snacka något om att han och en kompis hade blivit jagade av en polishelikopter när dom körde moped. Jo säkert. Jag insåg ju att han var mytoman efter bara en arbetsdag och jag kom att jobba med den här killen en hel del, kanske flera år om man räknar det på den totala tiden.

Den här mytomanen hade fått sig en diagnos hos en psykolog, förmodligen schizofreni eftersom mytomani kan härleda till detta enligt Wikipedia. Jag kommer inte riktigt ihåg vad det var men hursomhelst, han fick en diagnos av något slag. Detta visste vi om, eftersom han typ skröt om diagnosen i några dagar, som om det vore tufft.

Chefen som jobbade med oss en hel del, visste ju själv om att killen var mytoman men han kände sig skyldig att göra något åt det. "En arbetsgivares skyldighet att värna för sina anställda..." brukade chefen säga. Hade det inte varit för att mytomanen var så bra på det han gjorde, jobbade på så himla bra, snabbt och noggrant så hade chefen nog sparkat honom istället.

Chefen tillämpade då en rolig metod för att få mytomanen med att sluta upp med att ljuga. När vi satt och fikade klockan 11 en morgon, så började mytomanen berätta någon avancerad och intressant historia som han bara hittade på. När mytomanen väl var klar så ifrågasatte alltid chefen honom med frasen "Men nu ljuger du väl?" detta i aningen skämtsam men ändå seriös och anklagande ton. Givetvis började vi andra som satt runt bordet flina och försöka hålla oss för skratt men mytomanen, han blev osäkrare, nästan lite sur och tyst men han gjorde däremot några försök att tona ned historian som redan var väldigt överdriven.

Skulle nog kunna vara ett vanligt agerande för just mytomaner när dom blir pressade på sina egna lögner, jag vet inte. Chefen fortsatte iallafall med detta varje gång mytomanen drog en ny story. Tillslut så fick vi alla i gänget ett redigt garv eftersom mytomanen tänkt över ett bra svar på arbetsgivarens kritik.

-Mytoman: Historia
-Chef: "Men nu ljuger du väl?" Fortfarande svagt skämtsam men seriöst och anklagande frågat.
-Mytomanen svar: "Ja men jag har faktiskt papper på att jag är dum i huvudet!"

Detta skrattade vi gött åt allihop ett tag faktiskt, tillochmed mytomanen. Vi märkte faktiskt av ett ganska bra resultat, mytomanen tonade ner på sina historier men berättade fortfarande en och annan myskostory som vi oftast svalde med en hel näve salt. Killen slutade nog aldrig att ljuga på riktigt men han tonade verkligen ner på antalet storys och det är ju alltid ett steg i rätt riktning. Lite översynt får man kanske vara också killen hade ju fått en diagnos trots allt.

Jag är verkligen nöjd med chefens agerande åt det hela, en av de bättre arbetsgivare jag någonsin har haft faktiskt!


Förutom denna mannen så har jag väl träffat på minst 3 andra mytomaner i mitt liv. 2 stycken när jag gick på högstadiet, den ena skröt alltid om vad han hade varit med om personligen eller vad han hade för saker hemma i hemmet, den andre skröt om folk som han kände och fick dom att framstå som gudar.

Detta genomskådade ju givetvis vi allihop och vi jävlades ju med dom. Vid den åldern var man kanske 15 år så, det var det mognaste sättet vi löste detta på. På sätt och vis kanske det var det enda vettiga också eftersom personerna fattade att dom gjorde bort sig och ändrade på sig, det hade dom aldrig förstått om vi bara fortsatt baktala dom.

Den kvinnliga mytomanen.

En tjejkompis till mig som är mycket yngre har råkat ut för en kvinnlig mytoman däremot, det var inte särskilt roligt. Vi kallar den kvinnliga mytomanen för Sara, hon trodde att alla killar var kära i henne hela tiden. Hade någon tjej en pojkvän så började Sara genast proklamera att den pojkvännen varit intresserad av henne tidigare, typ nästan på G och att dom hållit på etc. Ni fattar ju vad det resulterar i, att Sara förstörde massa förhållanden.

Som åskådare över scenariot var det hyfsat roligt egentligen, eftersom Sara bara gjorde bort sig hela tiden, hon har idag bränt alla sina broar kan jag tro. Sara försökte förstöra ett förhållande som varat i kanske 2 år, där hon tillkännagav att offrets(vi kallar pojkvännens flickvän för offret) pojkvän strulat med Sara och att dom nästan var ihop ett tag, strax innan han blev ihop med sin tjej (offret).

Internt i det förhållandet blev det ju ett jävla liv, sår som är läkta nu men det var stormigt ett tag. Kände nämligen offret, hon var en god vän till mig och jag fick trösta henne i ärendet lite. Hursomhelst så gick paret ihop mot Sara och ringde och skällde på henne, frågade henne varför hon spred sådana rykten osv, detta förnekade Sara, hon hade hellre begått självmord än att erkänna sitt förtal.

Hyfsat skoj, de tjejkompisar som hört förtalet, berättade ju för offret vad Sara hade sagt. Offret började bråka med pojkvännen, det vart nästan slut ett tag men det löste sig, eftersom offret förstod senare att Sara hade ljugit. Nu ringde offrets pojkvän till Sara och frågade vad fan hon höll på med. Offret ihop med sina kompisar ringde även själva Sara och krävde en förklaring....

*Ursäkta, lite svårt att förklara jag hoppas att ni är med fortfarande.*

Sara påstår nu detta: "Offret det är dina kompisar som ljuger, jag har aldrig sagt något sånt."
Offret: "Jag har 3 av mina vänner här och dom säger allihop att dom hört din publikation om ditt "förhållande" med min pojkvän."

Sara: "Jag har aldrig sagt något sånt, det är däremot sant att vi var på G. Det är din pojkvän som ljuger för dig, om vår relation."
Pojkvännen ringer upp Sara: "Vadå oss två Sara? Vi har aldrig varit ett par, vi bara chattade ju. Vad fan är det för skit du säger?"
Sara: "Det är offret (flickvännen) och hennes kompisar som ljuger, det är inget du behöver bry dig om, dom är bara konstiga."

Haha, jag hoppas jag var tydlig och att ni förstod. De flesta av er bör ju få ett litet smil på läpparna nu när jag redogjort en kvinnlig mytomans desperata försök att fly genom att skapa kaos & förvirring. Tror nog det är värre med kvinnliga mytomaner än manliga faktiskt, eftersom kvinnor alltid pratar rykten. Detta ägde dock rum för kanske 4 år sedan, jag är också många år äldre än offret som fortfarande är min vän.

Nu har jag äntligen bidragit till mytoman tråden, tack för mig.

Mvh
~King

Jag tror att den här tråden kan bli ganska rolig, för jag personligen älskar att träffa på människor som ljuger så tungan blir svart. Ett par exempel som jag kan komma på nu är en tjej som jag skojar med lite på facebook, hon har förmodligen någon emotionell störning eller något, men det roligaste med henne är när hon "försvinner" från chatten och låter sin kompis "Hanna" ta över samtalet för att hon (vi kan kalla henne Sara), har fått en panikattack och akut blivit förd till sjukhuset.

Detta fenomen har skett två gånger nu och det är lika roligt varje gång.

En annan snubbe som jag är vän med och träffar på ibland är en snubbe som har alldeles för höga tankar om sig själv och tror att han är extremt musikaliskt begåvad. Han är väldigt förtjust i att sjunga karaoke på olika krogar i Stockholm. Jag har sett honom flera gånger och han är bedrövligt dålig. Han har även en MySpace-sida där han har ett flertal låtar där personen som sjunger uppenbart inte är han själv, utan någon annan.

Från samma Facebook-sida som jag skojar med Sara ifrån så har jag även karaoke-snubben som vän, och jag har frågat om han är artist och ifall han är känd. Han målar upp en bild av sig själv att vara en artist samt modell. Han har även sagt att han har varit hotad av HA och att han blev nedslagen av något MC-gäng i Gävle.

En gång sa en mytoman att jag va ful, hahaha det var rätt kul.

Berättade för en polare att jag ville skaffa mig septum och då berättade han att han minsann hade kört en 12tumsspik genom näsan. Han har även berättat om hur han på sin cross kört uppför en ramp och landat skitsnyggt på ett 3våningshus. (ha i åtanke att snubben är av större modell)

Har en hel del historier på lager om denna snubben alltså...

Hade en lärare i grundskolan som drog sjuka grejer. Detta är ett axplock av dessa anekdoter:

Han hade ont i huvudet på lektionen. Han hade nämligen meckat med sin bil på morgonen och hade av misstag lyckats peta bort domkraften så att bilen landade på huvudet.

Han kom en dag hem och gick ner i källaren. Där möttes han häpet av en isbjörn som jagade honom. Han fick efter viss närstrid fatt i sin kalashnikov som låg gömd i källaren och lyckades efter att ha tömt hela magget att meja ner björnen.

Han ska ha kört sin bil så hårt att motorn började brinna. Han fick då mecka loss den och kasta i sjön.

Slog mig just att jag hade en kompis tidigare som bla drog detta:
Hans brorsa låg i lumpen. Han hade under helgen varit och besökt honom på regementet. Han hade då fått gå in på skjutbanan och skjuta med en m16. Hans axel hoppade dessvärre ur led. som tur var kom en sergant som lyckades trycka tllbaka axeln i rätt läge.

Faktiskt:
" En gång när jag var ung och ute med båt så blåste det som bara den. Jag stack ut en 5 tums spik genom gluggen och den böjdes av vinden!!! Inte mycket men man såg det"

Mycket roligt.

min bästa vän är tyvärr ett klassiskt exempel av en äkta mytoman.han har bland annat varit den misstänkte på en rättegång och mitt i allt sa kliver björn rosenström(vi e pojkarna som busar)in i rätts salen och börjar städa :-Dmin polare blir bara värre när vi festar ihop,skulle kunna dra fler soliga exempel men jag kan bara inte skriva det...

Klart du kan

Ah, ja, jag fick höra av en ung herre att han minsann hade räddat en vacker kvinna från en pool med brinnande kvicksilver. Samme man har, enligt egen utsago, blivit skjuten i benet, brottats med vampyrer och upptäckt egyptiska gravkammare.

Hade en före detta "jobbarpolare" som var speltorsk! Han var rätt frisk på att ljuga. Varje gång man fråga honom hur det gått med spelandet så hade han vunnit minst 1000 spänn sa han. Droppen var när han helt spontant kom fram till mig och på fullaste allvar påstod att han vunnit 100 tusen. Ungefär en timme efter han sagt de råkade jag höra när han snacka me tjejen i telefon och fråga om hon kunde lägga ut 5000 kr för service av deras bil då han hade ont om pengar Ett äkta epic fail av en mytoman