Citat:
Ursprungligen postat av Slupen
Pengar, alltså svenska kronan är inte som många felaktigt tror en tillgång. En sedel du har i handen är ett skuldbevis.
Svensk ekonomi grundar sig på krediter. Dessa skapas av Riksbanken ”ex nihilo” från ingenting. Det är alltså ett skuldbevis som grundar sig på ingenting. Det brukar på engelska kallas Credit money och samma system finns t.ex. i USA.
Eftersom alla pengar i svensk ekonomie har en räntekostnad så uppstår obalans i penningmängden eftersom alla pengar som cirkulerar skapar enorma ränteintäkter i bankväsendet. Effekten av detta kan du se i form av konkurser och insolvens. Sambandet mellan räntekostnader och insolvens är väldigt enkelt och kan uttryckas så här:
Exempel: Det finns 1,000,000SEK i omlopp. Snittrantan på alla bankers utlåning till kunder utanför bankväsendet uppgår till 4%. Vi ignorerar ranta på ranta effekt för enkelhetens skull och antar ingen okning i penningmängd under aret.
P=Principal
I=Interest (Ranta)
P/(P+I) = Andel som kommer att klara av sina långttaganden cet par.
1,000,000/1,000,000+40,000 = 96,15% Kommer att klara av sina långttaganden.
Omvänt kan man rakna på hur många som kommer att bli insolventa.
I/(P+I) = Kommer att bli insolventa.
40,000/(1,040,000)= 3.85% av låntagarna som kan förvänta sig konkurs.
Som ni marker så kommer pengarna att ta slut och det innebär att alldeles för många kommer att gå i konkurs vilket inte är bra för ekonomin. För att förhindra detta så trycker man mera pengar som ökar mängden räntebärande skulder i omlopp och som i sin tur ökar kravet på ränteinbetalningar som i sin tur skapar större brist på pengar så mera pengar trycks o.s.v.
Om det jag har beskrivit i inlagget ovan ska ha relevans sa borde vi se vissa tendenser i Ekonomi.
1. Penningmangden i Sverige borde konstant oka. Den siffran kallas M3.
2. Inflationen borde konstant oka i Sverige pa grund av okad penningmangd.
Sa har ser statistiken ut fran Riksbanken och SCB.
Ar....... M3 ... % okning. Prisindex . Prisindex % okning
1965 …. 66736 …. 0.0% … 704.6 … 0.0%
1966 …. 71899 …. 7.7% … 751.91 … 6.7%
1967 …. 79807 …. 19.6% … 790.91 … 12.2%
1968 …. 89069 …. 33.5% … 808.48 … 14.7%
1969 …. 96915 …. 45.2% … 834.14 … 18.4%
1970 …. 100767 …. 51.0% … 883.13 … 25.3%
1971 …. 109335 …. 63.8% … 953.07 … 35.3%
1972 …. 122027 …. 82.9% … 1015.86 … 44.2%
1973 …. 136666 …. 104.8% … 1087.99 … 54.4%
1974 …. 151685 …. 127.3% … 1185.34 … 68.2%
1975 …. 167107 …. 150.4% … 1360.29 … 93.1%
1976 …. 184738 …. 176.8% … 1514.14 … 114.9%
1977 …. 195913 …. 193.6% … 1674.82 … 137.7%
1978 …. 225131 …. 237.3% … 1845.02 … 161.9%
1979 …. 256337 …. 284.1% … 1985.84 … 181.8%
1980 …. 286901 …. 329.9% … 2219.98 … 215.1%
1981 …. 314771 …. 371.7% … 2435.34 … 245.6%
1982 …. 356318 …. 433.9% … 2632.29 … 273.6%
1983 …. 387322 …. 480.4% … 2888 … 309.9%
1984 …. 401097 …. 501.0% … 3113.6 … 341.9%
1985 …. 407266 …. 510.3% … 3306.72 … 369.3%
1986 …. 437405 …. 555.4% … 3542.24 … 402.7%
1987 …. 473163 …. 609.0% … 3706.66 … 426.1%
1988 …. 497522 …. 645.5% … 3961.24 … 462.2%
1989 …. 532948 …. 698.6% … 4274 … 506.6%
1990 …. 581467 …. 771.3% … 4676.95 … 563.8%
1991 …. 639115 …. 857.7% … 5030.29 … 613.9%
1992 …. 647622 …. 870.4% … 5086.94 … 622.0%
1993 …. 693168 …. 938.7% … 5211.17 … 639.6%
1994 …. 724682 …. 985.9% … 5343.28 … 658.3%
1995 …. 715434 …. 972.0% … 5528.79 … 684.7%
1996 …. 785877 …. 1077.6% … 5589.2 … 693.2%
1997 …. 817420 …. 1124.9% … 5677.78 … 705.8%
1998 …. 847455 …. 1169.9% … 5717.99 … 711.5%
1999 …. 904907 …. 1256.0% … 5755.11 … 716.8%
2000 …. 960948 …. 1339.9% … 5821.16 … 726.2%
2001 …. 993494 …. 1388.7% … …
2002 …. 1047102 …. 1469.0% … …
2003 …. 1100242 …. 1548.6% … …
2004 …. 1132749 …. 1597.4% … …
Vi kan alltsa se att penningmangden okar ar efter ar likval som inflation med 1965 som basar.