Fractional reserve banking – så fungerar det

Får man alltid låna pengar eller inte. Motsägelsefullt? Men visst, om jag betalar tillräckligt hög ränta får jag och banken alltid splitta min hundralapp, men jag kanske får 200 kr och banken 400 kr. Varför ska man hålla på att krångla med lån och sånt skit. Om dom kan skapa pengar från ingenting(förutom baspengar) inuti banken, så räcker det ju att dom får min
100-lapp, och dom borde vara beredda att betala mer än 100 i banktillgodohavande för den.

Man far lana pengar om banken gar med pa att stalla ut en kredit. Det beror i sin tur pa huruvida du ar kreditvardig. Det ar ett frivilligt kontrakt.

De kranglar med lan och san "skit" for att det ar sa systemet ar reglerat. Om banker ger bort pengar utan nagon som hellst motprestation sa har vi ingen affar i det hela. Lika bra att starta sin egen sedelpress.

Banken ger inte ut tillgodohavanden. Den staller ut krediter. Det ar en skuld. Vad med det ar sa svart att forsta?

Nu borjar du vakna. Mycket riktigt. Banken staller ut mer krediter an de har egna medel. Cirka 8% av alla som koar for tillgodohavanden pa en Svensk bank far nagot innan de gar omkull.

Det betyder dock inte att bankens krediter inte ar legal tender.

Nar banken konkursar cirkulerar andra krediterna ute i samhallet eftersom de inte ar inne hos banken, de blir inte vardelosa eftersom ingen egentligen vet var de kommer ifran.

Och nu till den uppenbara frågan: Hur kan man tjäna pengar på detta system? Som privatperson alltså.

Ska man öppna en bank och låna ut pengar? Själv låna pengar, eftersom räntan är artificiellt låg, för att köpa aktier?
Eller vad skulle ni göra, eller kanske gör för att tjäna pengar, eller iallafall minimera skadan från inflationen från erat eget kapital?

Som man säger: If you can't beat them, join them.

Jäpp!
Tyvärr så krävs det "bankoktroj" och det ger statens ledare bara till sina kompisar. Du är inte en av dem. Sorry, du är dömd till looser!

Och inte minst: If you can't join them, beat them!

Nu drar du väl lite för snabba slutsatser. Det poppar ju upp banker hela tiden tex. Avanza och alla internetmäklare har ju utlåning. Jag har svårt att tro att alla har någon sort nepotismkoppling till staten. Det krävs ju bara en grupp investerare.
Att köpa aktier i banker måste ju ha samma effekt.

Om man nu, som ni, känner till systemet så måste det vara lätt att hitta sätt att få tillbaks pengarna ni blir av med i inflationen.

Att starta bank ar inte precis som att starta ett aktiebolag.

Det ar en lang process dar du behover valdigt mycket kapital, investerare bakom dig, och en sjujakla massa folk runtomkring dig.

Men om du nu sitter med 50mille som ruttnar sa ar val bank ett bra alternativ om du tror att du kan komma in pa nagon nischmarknad for utlaning. Konkurrensen ar hard pa bankmarknaden.

Annars ska du investera i "inflationssakra" tillgangar eller tillgangar som starkt gynnas av en kreditexpansion.

Att man dock blir rik pa spekulation i fastigheter haller jag inte riktigt med om vid normal vardestegring eftersom nar man val saljer har man rantat bort det mesta av vinsten redan. Finns givet undantag men ingen spik i kistan affar.

År 1969 hamnade Jerome Daly inför domstol i USA. Daly hade vägrat betala sitt huslån med motiveringen att banken inte hade de pengar den lånat ut till honom. Daly hävdade att banken hade skapat krediten från ingenting, och att detta var oförenligt med USA:s lagstiftning. Daly bemöttes av fnysningar och skepsis av rätten, ända tills bankdirektören själv kallades till vittnesbåset. Denne förklarade för den häpne domaren att skapandet av krediter från ingenting inte bara hade skett i det här fallet, utan varit praxis i bankväsendet sedan länge. Domstolen letade i lagböckerna, men var till slut tvungen att ge Daly rätt. Han frikändes och fick behålla sitt hus :-)

http://www.webofdebt.com/articles/dollar-deception.php

Har last om det har rattsfallet tidigare. Maste vara ett va de mest okanda.

Brukar vara lite si och sa med sakforhallandena nar de aterberattas. Vore mer an intrresant att se orginaldokumeten.

Om det gick forut med de har dokumenten som prejudikat, fler kan nog lyckas idag.

Har ägnat dagen åt telefonsamtal med Finansinspektionen och Riksbanken. Jag ställde frågor om skapandet av krediter via multiplikatoreffekten, vart amorteringarna tar vägen, kreditavregleringen 1985, lagrande av pengar i interbankmarknaden, överlikviditet, statens roll, Ebberöds Bank-syndromet, etc

Det blev en besvikelse. De kunde inte svara på mina frågor, de visste helt ärligt inte. Finansinspektionen svarade direkt att dessa saker måste du fråga bankerna om, kanske Riksbanken också kan svara på en del. "Mycket intressanta saker, men det är inget vi i Finansinspektionen sysslar med, kan inte svara helt enkelt".

Samtalet med tjänstemannen i Riksbanken blev småtrevligt men ganska komplicerat. Mitt absoluta intryck är att han fördökte slingra sig ifrån frågorna. Om det berodde på okunskap eller annat är svårt att säga.

Exempel:

Hmmm2:
-Om jag sätter in en hundralapp, så bildas det ju via multiplikatoreffkten löpande över tid en utlåning av många hundralappar - kan det anses vara ett skapande av krediter från noll och intet?
Riksbanken:
-Njae, för varje led i utlåningen så finns det ju en kapitaltäckningskvot att ta hänsyn till, så att det skulle vara från noll och intet kan jag inte hålla med om...


Hmmm2:
-Om jag lånar en miljon och betalar tillbaka en och en halv miljon, varav 500 000 är ränta, så lägger ju banken beslag på dessa 500 000 - men vad händer med miljonen, utlåningsbeloppet?
Riksbanken:
-Dom kanske lånar ut den igen eller så har dom kanske i sin tur lånat och måste betala igen med ränta dom också.... men nej, pengarna är inte öronmärkta dvs de betalas inte tillbaka till insättarna, det förekommer inte.....att de skulle gå till interbankmarknaden som överskott?....njae du vet inlåning från andra banker är ju en post i balansräkningen, det finns ju en skuldsida också, så det är ett bruttobelopp, man får försöka se det netto...

( ??? )

Så där höll vi på. Hans version av eventuella problem utmynnade alltid i den gängse nationalekonomuppfattninen. Och hela tiden slingrande. Det var nästan ordagrant som att höra Kjell-Olof Feldt beskriva det svenska kreditväsendets problem på 80-talet. Fan också, jag hade nog väntat mig något mera givande. Gubbarna kan tydligen inte dessa frågor, de jobbar inom sitt verksamhetsområde, få har en överblick, och diskussioner förekommer nästan inte.

Det verkar faktiskt som att svaren finns enbart i bankernas interna bokföring, och den är de ju tyvärr inte skyldiga att visa.

Efter mina manga och langa mail konversationer med FI har jag fastslagit foljande.

De flesta vet inte hur systemet ar uppbyggt, bara hur reglerna ser ut. Det finns dock sakkunniga men de avbojer att kommentera systemet med antoningen att det ar riksbankens sak alternativt vill inte svara.

De har dock erkannt att vissa institut skapar krediter mot kommuner utan nagon egentlig motprestation vilket jag beskrivit tidigare i traden.

Sakforhallandet maste ga att komma fram till, tror nog att vi maste vanda oss till FAR och sakkunniga inom revisionssystemet.

Klart ar i alla fall att det ogarna diskuteras hur det ligger till i Fractional lendingens varld (av for banksystemet forklariga sjal).

De privata banker jag kontaktat har saklart inte alls svarat annu.

Det ar forovrigt fritt att skriva in motioner till kommunen man bor i nufortiden.

Jag tror jag ska sammanfatta vad jag skrev i forsta inlaggen i en motion och skicka till min kommun och se vad responsen blir.

Sakfragan ska vara; Rantekostnader mot privata finansinstitut ska inte tas fran skattemedel pa ex nihilo krediter.