Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2007-10-29, 18:38
  #1
Medlem
Slupens avatar
ps, tangentbordet saknar prickar sa manga aao felaktiga.

“Who controls the money, controls the world.” / Henry Kissinger

“If people understood the banking system, they would revolt” / Henry Ford


Var skapas pengar? Man tar i allmänhet tar ofta för givet att pengar skapas av staten i myntverket vilket delvis är sant. Men den absoluta majoriteten av alla pengar skapas av privata banker och det görs möjligt genom Fractional reserve banking.

Fractional reserve banking är vad det låter som. Banker och finansiella institutioner lånar ut pengar som motsvaras av en fraktion av en faktisk tillgång i banken. Fraktionen brukar kallas för CRR=Cash Reserve Ratio eller kapitaltäckningsgrad. En bank får inte understiga kapitaltäckningsgraden enligt gällande regelverk.

Exempel: I det har scenariot antar vi att det bara finns 1 bank och pengarna som lånas ut, lånas sedermera in i banken igen. I verkligheten stannar en liten del av pengarna utanför banksystemet och de utlånade pengarna hamnar ofta men inte alltid en annan bank. Formeln är lite mera avancerad men resultatet är detsamma i förlängningen.

Kapitaltäckningsgrad (C) = 10%
Bankens tillgångar i form av insättningar.
(Deposits) (D) = 200 000SEK (pengar som finns i omlopp från första början)

Bank A får nu maximalt låna ut 90% av allt kapital för att inte understiga sitt krav på CRR som i det har exemplet är 10%.

90% * 200 000SEK= 180 000SEK som får lånas ut första gången. CRR= 20 000/200 000 = 10%, dvs. banken får inte låna ut mera.

Eftersom de 180KKR som lånades ut laggs in i banken igen av privatpersonen som fick lånet för t.ex. såld bil, så ökar bankens tillgångar med 180 000SEK. Banken kan nu på nytt låna ut för 180,000 * 90% = 162 000SEK.

I förlängningen ser det ut så här raknat på samma exempel som ovanför.

Nr. Antal ganger utlanat
A. Kapital insatt på banken
B. Kumulativa insättningar
C. Lån utställt från banken
D. Reserv kvar I banken per lån. 10%

Nr..........A................B................C... ..............D......
1 200,000.0 kr 200,000.0 kr 180,000.0 kr 20,000.0 kr
2 180,000.0 kr 380,000.0 kr 162,000.0 kr 18,000.0 kr
3 162,000.0 kr 542,000.0 kr 145,800.0 kr 16,200.0 kr
4 145,800.0 kr 687,800.0 kr 131,220.0 kr 14,580.0 kr
5 131,220.0 kr 819,020.0 kr 118,098.0 kr 13,122.0 kr
6 118,098.0 kr 937,118.0 kr 106,288.2 kr 11,809.8 kr
7 106,288.2 kr 1,043,406.2 kr 95,659.4 kr 10,628.8 kr
8 95,659.4 kr 1,139,065.6 kr 86,093.4 kr 9,565.9 kr
9 86,093.4 kr 1,225,159.0 kr 77,484.1 kr 8,609.3 kr
10 77,484.1 kr 1,302,643.1 kr 69,735.7 kr 7,748.4 kr
11 69,735.7 kr 1,372,378.8 kr 62,762.1 kr 6,973.6 kr
12 62,762.1 kr 1,435,140.9 kr 56,485.9 kr 6,276.2 kr

Som ni ser så har banken efter 12 utlåningsrundor skapat 1,435,140.90SEK ifrån de 200,000SEK som sattes in från början.

Hur mycket pengar kan man da skapa?

Svaret får man i en enkel ekvation:

X=Antalet pengar som kan skapas.
D=Deposits (insättningar) 200,000SEK
C=Cash reserve ratio (kapitaltäckningsgrad) 10%

X=D*(1-C)/C

X=200,000*(1-0.1)/0.1

X=200,000*(0.9)/0.1

X=1,800,000SEK.

Alltså, ett bankväsende som använder sig av fractional lending med 10% CRR, krav kan från 200,000SEK skapa tillgångar på 1,800,000SEK i förlängningen, förutsatt att gemene man sätter in pengarna i någon bank igen efter att utlåning har skett vilket är normalfallet när man tar emot en stor summa pengar.
Citera
2007-10-29, 18:43
  #2
Medlem
Slupens avatar
Hur ser det ut i bankens bokföring?

Jo, det är mycket enkelt;

Efter samma exempel som tidigare använt så bokför banken såhär vid första insättningen och senare första utlåningen.

Verifikat Beskrivning Debit Credit
1 Insättning pengar (Tillgång) 200,000 kr
2 Utställande av bankverifikat (Skuld) 200,000 kr
3 Utställande av lån (Tillgång) 180,000 kr
4 Utställande av bankverifikat (Skuld) 180,000 kr


Banken tillgångs och skuldsida ser då ut såhär;

Tillgångar
Pengar 200,000 kr
Lån 180,000 kr
Summa Tillgångar 380,000 kr

Skulder
Pengar 200,000 kr
Pengar utan täckning 180,000 kr
Summa Skulder 380,000 kr


Pengarna som skapas för att ge ut lånet, var kommer de ifrån?

Pengarna skapas ”ex nihilo” och är latin för ifrån ingenting. Banken bara registrerar en ny tillgång i datorn elektroniskt och kräver sedan en säkerhet från dig i form av t.ex. en fastighet för pengarna de precis skapat ur tomma luften.
Citera
2007-10-29, 18:50
  #3
Medlem
Slupens avatar
Situationen i Sverige

Sverige använder sig precis som majoriteten av dagens länder av fractional reserve banking. Praktiserandet av detta kallas historiskt för ”Usury” och är förbjudet enligt de största religionerna (Islam och Kristendom t.ex.) och förbjöds aven i the ”PEEL ACT 1844” som är grunden i den moderna bankstrukturen. Den har dock misslyckats att förhindra det fortsatta skapandet av pengar som inte motsvaras av något värde utställt av bank (unbacked notes).

Kapitaltäckningsgraden i Sverige regleras och övervakas av Finansinspektionen (www.fi.se) och är reglerad i lag;

Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Kapitalkravet för kreditrisker

3 § För kreditrisker krävs ett kapital som motsvarar minst åtta procent av institutets riskvägda exponeringsbelopp beräknat enligt 4 kap.


I Sverige är alltså kapitaltäckningsgraden 8% men det är inte riktigt hela sanningen. EU har normaliserat kapitaltäckningsgrader i Europa i och med BASEL I som trädde ikraft 1988 (den har dock ersatts idag av BASEL II). Den var ett initiativ av G-10 länderna och bildade principen för dagens kapitalkrav i EG, senare EU.

Hur mycket av kapitaltäckningsgraden på 8% som ska användas bestäms av riskgruppen av låntagaren enligt BASEL I.


Riskgrupp motpart Kapitalkrav Faktisk täckningsgrad
A: Stater, kommuner etc 0% 0%*8% = 0%
B: Banker, bankgarantier 20% 20%*8% = 1.6%
C: Bostadslån mot pantbrev 50% 50%*8% = 4%
D: Ovriga 100% 100%*8% = 8%

Det här betyder i klarsprak.

När en privatägd bank lånar ut till stat och kommun så kan de skapa pengarna utan någon som helst motprestation eller tillgång överhuvudtaget. Rantan för din kommuns lån betalar du genom din skattebetalning som i sin tur tillfaller banken i form av ränteinbetalning. Detta kallas för zero reserve banking.

När du lånar till ditt hus mot pantbrev (dvs. att banken ager ditt hus tills du amorterat bort lånet i sin helhet) så ger banken bara 4% i motprestation i form av redan existerande pengar. Resten skapar den ”ex nihilo” från ingenting.

Som exempel: Huslån för 700,000SEK*4%=28,000. Resten är ”ex nihilo”. Banken kommer dock att kräva av dig 700,000SEK i redan existerande pengar vid återbetalning plus ranta.
Omvänt kan banksystemet i Sverige låna ut om de har 1,000,000 i kapital till husägare;

X=D*(1-C)/C

1,000,000*(1-0.04)/0.04=24,000,000 mao. en multiplikator pa 24.

BASEL I har dock blivit ersatt av BASEL II från och med 1 januari i ar och kapitalgraderna och hur systemet fungerar har förändrats.

BASEL II baseras på tre grundpelare

• Kreditrisk (lån)
• Operativ risk (behandlar fragor om tillsyn av FI)
• Marknadsrisk (Syftar till att skapa genomlysning på marknaden för investerare och andra som är intresserade av bankens finansiella styrka)

Och varje pelare har sitt grundkrav på kapitalkrav. De har bestämmelserna finns i Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Är du intresserad av detaljregleringarna så tillhandahåller FI dem under 2007:1.

I och med BASEL II så finns det nu 15 riskgrupper som bedöms olika för riskvikt för kapitalkrav. Jag radar upp några intressanta utan att ta med riskvikten utan tar direkt det faktiska kapitalkravet.

Låntagares faktiska täckningsgrad från 1 Jan 2007 enl. BASEL II
1. Stat, centralbank 0%
2. Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
3. Företag 4-12%
4. Hushåll 6%
5. Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
6. Fonder 4%-12%

För hushåll som är aktuellt för de flesta är detaljreglerna följande:

“För exponeringar med säkerhet i fastighet ges riskvikten 35% för den del som motsvarar 75procent av fastighetens värde, medan överskjutande del ges 75%. För exponeringar i annan
fastighet än bostadsfastighet ges riskvikten 100 %.”

Exempel.

Hus med pantsäkerhet. Lånebelopp 1,000,000SEK

(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.
Totalt 21+15=36,000SEK, från redan existerande pengar, resten är ”ex nihilo” från ingenting.

När du tar lån i banken nästa gång vet du vad du betalar för.

Ta bara procenten för din riskgrupp och multiplicera med ditt lånebelopp. Skillnaden ger banken dig från ingenting.

Hur man beräknar kapitaltäckningsgraden i en specifik bank har blivit väldigt avancerat sedan BASEL II och görs antingen via schablon eller så kallad IRK (internt riskklassificeringssystem).

Kontentan utan att gå in på detaljer är att storbankerna som har rad och resurser, mojlighet att använda IRK metoder och som konsekvens av det kan ha lägre täckningsgrad an 8% (betyder i sin tur mer utlåning) och småbanker som använder schablonmetoden måste ha högre täckningsgrad.

En kapitaltäckningsgrad på 8% innebär att de första 8 som köar av 100 utanför banken för att ta ut sina pengar (förutsatt att de har satt in lika mycket var för sig) får ut någonting innan systemet kraschar (om inte riksbank går in och skjuter till mera ”ex nihilo” medel som Bank of England gjorde häromveckan för att radda Northern Rock).

Riksbanken smyger lite med statistiken angående storbank med lägst kapitaltäckningsgrad da det är känslig statistik. Har grafer på lägst teckningsgrad för storbank men de berättar inte vilken bank det handlar om. Jag vet i alla fall att Swedbank har legat vid 6% ett tag nu vilket är för lagt.
Citera
2007-10-29, 19:00
  #4
Medlem
Slupens avatar
Vad är pengar i Sverige?

Pengar, alltså svenska kronan är inte som många felaktigt tror en tillgång. En sedel du har i handen är ett skuldbevis.

Svensk ekonomi grundar sig på krediter. Dessa skapas av Riksbanken ”ex nihilo” från ingenting. Det är alltså ett skuldbevis som grundar sig på ingenting. Det brukar på engelska kallas Credit money och samma system finns t.ex. i USA.

Credit money är en fordran som du har på en fysisk eller juridisk person som du kan använda för att t.ex. köpa varor eller tjänster.

Det betyder i klarspråk att alla pengar (SEK) som cirkulerar i svensk ekonomi är lån eller krediter om du vill. Det betyder omvänt att om alla lån betalas tillbaka så finns det inga pengar i svensk ekonomi.

Som du är bekant med så har lån en räntesats. Riksbankens mest välkända ranta är reporäntan och sätter ett ”marknadspris” på pengar. Denna räntesats bestäms helt på riksbankens initiativ och likställs da med marknaden, fast det är ett missledande uttryck.

Ranta är samma sak som kostnaden för pengar.

Eftersom alla pengar i svensk ekonomie har en räntekostnad så uppstår obalans i penningmängden eftersom alla pengar som cirkulerar skapar enorma ränteintäkter i bankväsendet. Effekten av detta kan du se i form av konkurser och insolvens. Sambandet mellan räntekostnader och insolvens är väldigt enkelt och kan uttryckas så här:

Exempel: Det finns 1,000,000SEK i omlopp. Snittrantan på alla bankers utlåning till kunder utanför bankväsendet uppgår till 4%. Vi ignorerar ranta på ranta effekt för enkelhetens skull och antar ingen okning i penningmängd under aret.

P=Principal
I=Interest (Ranta)


P/(P+I) = Andel som kommer att klara av sina långttaganden cet par.

1,000,000/1,000,000+40,000 = 96,15% Kommer att klara av sina långttaganden.

Omvänt kan man rakna på hur många som kommer att bli insolventa.

I/(P+I) = Kommer att bli insolventa.

40,000/(1,040,000)= 3.85% av låntagarna som kan förvänta sig konkurs.

Som ni marker så kommer pengarna att ta slut och det innebär att alldeles för många kommer att gå i konkurs vilket inte är bra för ekonomin. För att förhindra detta så trycker man mera pengar som ökar mängden räntebärande skulder i omlopp och som i sin tur ökar kravet på ränteinbetalningar som i sin tur skapar större brist på pengar så mera pengar trycks o.s.v.

Där har vi orsaken till inflationscykeln och konjunkturcykler vilket jag tänkte försöka gå igenom mera i detalj i nästa inlägg om det finns intresse.
Citera
2007-10-30, 08:35
  #5
Medlem
Slupens avatar
Konkurs utan kreditexpansion (mer lan)

For att vidareutveckla insolvens formeln ”I/(P+I) = Kommer att bli insolventa. ” och se dess reala problem behöver man titta pa en längre tidshorisont. Nar man lanar laggs fokus pa räntekostnaden medan principalen, alltså amorteringen ofta laggs at sidan eller ar väldigt lag.

Om du lånar pa ett hus och lagger upp annuitets amorteringen pa 30 ar utan ranta pa ranta beräkningar kommer räntekostnaden att se ut sahar.

Lån 1,000,000
Ranta 4%
Amortering 1,000,000/30=33,333

For att skapa lånet används av bankerna redan existerande pengar om vi använder beräkningar under BASEL II, i den har storleken.


(1,000,000*75%)*(35%*8%)=21,000SEK plus
(1,000,000*25%)*(75%*8%)=15,000SEK.
Totalt 21+15=36,000SEK, från redan existerande pengar, resten är ”ex nihilo” från ingenting.

36,000SEK har banken gett dig i form av redan existerande pengar.
Balansen, 964,000SEK ar nya pengar.

Dina lanebetalningar kommer att se ut som nedan.
Ar ...Lanebelopp …. ...Ammortering …. ..Rantekostnad …. ..Tot rantekost
1 SEK 1,000,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 40,000.00 …. SEK 40,000.00
2 SEK 966,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 38,666.67 …. SEK 78,666.67
3 SEK 933,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 37,333.33 …. SEK 116,000.00
4 SEK 900,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 36,000.00 …. SEK 152,000.00
5 SEK 866,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 34,666.67 …. SEK 186,666.67
6 SEK 833,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 220,000.00
7 SEK 800,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 32,000.00 …. SEK 252,000.00
8 SEK 766,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 30,666.67 …. SEK 282,666.67
9 SEK 733,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 29,333.33 …. SEK 312,000.00
10 SEK 700,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 28,000.00 …. SEK 340,000.00
11 SEK 666,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 26,666.67 …. SEK 366,666.67
12 SEK 633,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 25,333.33 …. SEK 392,000.00
13 SEK 600,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 24,000.00 …. SEK 416,000.00
14 SEK 566,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 22,666.67 …. SEK 438,666.67
15 SEK 533,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 21,333.33 …. SEK 460,000.00
16 SEK 500,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 20,000.00 …. SEK 480,000.00
17 SEK 466,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 18,666.67 …. SEK 498,666.67
18 SEK 433,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 17,333.33 …. SEK 516,000.00
19 SEK 400,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 16,000.00 …. SEK 532,000.00
20 SEK 366,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 14,666.67 …. SEK 546,666.67
21 SEK 333,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 13,333.33 …. SEK 560,000.00
22 SEK 300,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 12,000.00 …. SEK 572,000.00
23 SEK 266,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 10,666.67 …. SEK 582,666.67
24 SEK 233,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 9,333.33 …. SEK 592,000.00
25 SEK 200,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 8,000.00 …. SEK 600,000.00
26 SEK 166,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 6,666.67 …. SEK 606,666.67
27 SEK 133,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 5,333.33 …. SEK 612,000.00
28 SEK 100,000.00 …. SEK 33,333.33 …. SEK 4,000.00 …. SEK 616,000.00
29 SEK 66,666.67 …. SEK 33,333.33 …. SEK 2,666.67 …. SEK 618,666.67
30 SEK 33,333.33 …. SEK 33,333.33 …. SEK 1,333.33 …. SEK 620,000.00
31 SEK 0.00 …. SEK 33,333.33 ……….. SEK 0.00 …. SEK 620,000.00


Nu ser vi att banken kommer att kräva i betalning av dig:

1,000,000SEK i annuitet plus 620,000SEK i ränteinbetalningar.

Med andra ord,

I/(P+I) = 620,000/1,620,000=38,3% !

Utöka scenariot till 6000 huslån pa 1 miljon =6 miljarder. Vid en ranta pa 4% ger det ett 240MSEK i räntekostnader forsta aret enbart.

De har 240 miljonerna i räntekostnader maste ersattas med nya pengar genom nya lan mot nya personer for att undvika en kollaps av kreditexpansionen. En kollaps eller avstannande i utökad penningmängd leder till att det finns otillräckligt med pengar som i sin tur leder till en kredit kollaps och ekonomisk recession vilket I/(P+I)= Insolventa tydligt visar vid en ej utökad penningmängd.

Fundera sedan pa att nationella skulder idag mats i biljoner och inte miljarder.
Citera
2007-10-30, 19:19
  #6
Medlem
Coffeemans avatar
Vad är din frågeställning? Banker lånar ut pengar?
Citera
2007-10-30, 20:41
  #7
Medlem
Slupen, jäkligt kompetent sammanfattning, tackar
Citera
2007-10-30, 21:38
  #8
Medlem
Sök upp money as debt på video google om ni inte orkar läsa ovanstående
Citera
2007-10-30, 21:51
  #9
Medlem
rangels avatar
Grymt jobbat! Man tackar! apropå detta, någon som läst http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9173746223 ?? Tar den upp att staten skall trycka sina egna pengar?
Citera
2007-10-31, 00:31
  #10
Medlem
MrOaikis avatar
Och?

Vad är det här för trams? Om ni inte "litar" på svenska kronan, så är det ju bara att handla med guld istället. Värdet på pengar idag är inte mer än vad du är redo att betala för det. Precis som att värdet på guld enbart handlar om hur mycket köparen vill köpa för och säljaren beredd att sälja för.

Själv litar jag på svenska kronan. Jag vet hur mycket jag kan köpa för en hundralapp.
Citera
2007-10-31, 03:47
  #11
Medlem
Slupens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrOaiki
Vad är det här för trams? Om ni inte "litar" på svenska kronan, så är det ju bara att handla med guld istället. Värdet på pengar idag är inte mer än vad du är redo att betala för det. Precis som att värdet på guld enbart handlar om hur mycket köparen vill köpa för och säljaren beredd att sälja för.

Själv litar jag på svenska kronan. Jag vet hur mycket jag kan köpa för en hundralapp.


Jag tramsar inte, jag bara berattar hur systemet fungerar och varfor vi ar tvugna att forlora varde ar efter ar pa grund av systemfel.

Enda anledningen till att systemet faktiskt fungerar lutar pa precis att manniskor i allmanhet har tillit for valutan. Ska i mitt nasta inlagg forsoka ga igenom hur tillit pa varan valuta underhaller systemet.

Lite kort kan man saga att om vara Credit money system slutar fungera ar tilliten vard noll. Om man har ett pengasystem med en vara bakom, t.ex. guld sa har dina pengar ett varde aven om tilliten pa den som trycker pengarna ar noll, forutsatt att det inte ligger fusk bakom.
Citera
2007-10-31, 03:51
  #12
Medlem
Slupens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rangel
Grymt jobbat! Man tackar! apropå detta, någon som läst http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9173746223 ?? Tar den upp att staten skall trycka sina egna pengar?


Staten trycker sina egna pengar i Sverige i form av myntverket (forutom mojligvis falskmyntning).

Pengarna privatbanker skapar ex nihilo finns bara digitalt i systemet och darmed "trycks" inte. Det fungerar lite som en IOU.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback