Lumpen i Finland

En av de roligaste grejjerna som jag tyckte var iallafall hur mycket man stängde av hjärnan så att säga, vet inte om fler här känner så men så kändes det för mig. Man slutade o tänka helt enkelt. Jag menar, dem sa vad man skulle ha på sig, när man skulle äta, sova, gå på toa (praktiskt taget), när man skulle vakna, när man skulle stå o vänta på att få lämna stugorna.

Och det man fick höra för det mesta "Sen när jag säger gör det, så gör det, gör det". Först visar de hur man gjorde sen gjorde man bara en repris av det man hade sett, om och om hela tiden. För mig kändes det lite konstigt när man kom tillbaka efter hemförlovningen och man var tvungen o "kickstarta" huvudet igen.

Bara jag som upplevt det som så?

Usch jag hatar folk som bara står still och glor när man ska göra något. Oavsett om det är tråkigt så ska det bli gjort annars blir man kvar ännu längre och får kanske frysa eller hålla på med den tråkiga uppgiften länge.


Är det någon som har siffror eller vågar uppskatta hur många som blir underofficer, är det svårt att bli antagen som UO?

Tänkte eftersom jag bor i Sverige kanske de inte vill slösa utbildningspengar och låta mig söka UO och ATU?

Har funnits flera svenskboende som har fått bli UO så det ska du nog inte oroa dig för, fast det kanske är ett litet minus för dig som är svenskboende. Men du kan alltid gå till enhetschefen eller enhetsofficern när du kommer dit och lägger fram ditt önskemål. Sen kämpar du på riktigt bra på varje moment och gör bra ifrån dig. Du måste ju kunna sakerna bra först o främst.

Ja precis, det gäller att lära sig sakerna lite fortare än de andra och ha lite lättare att greppa saker skulle jag gissa.

Skulle nog känna lite obehag att gå till en officer och lägga fram önskmål att bli UO, utan de får hitta mig om jag är lämpligt matrial. Ska göra mitt bästa och hoppas det räcker för att bli antagen, blir jag inte antagen så måste jag haft ett felaktigt tänkade eller dylikt.

Eller skulle det vara mycket större chans om jag talade med en officer om UO?

Först och främst ska du aldrig känna obehag för att prata med en enhetsofficer eller enhetschef. Enhetsofficern är som din far under din vistelse där. Även om han skriker lite, men det är helt normalt. Men du kan alltid fråga din stugförman (tror det heter så, dvs underseargeanten som är "stugledaren", alla stugor får en) först och främst. Tänk även att US:ar behöver du inte vara det minsta rädd för, de har ju bara gått millin ett halvår mer än dig och är således helt vanliga beväringar. Vissa är snälla och vissa utövar maktmissbruk och tror att de är jättehäftiga.

Men oftast brukar man göra såhär. Du tar först kontakt med US, hjälper inte detta så tar du kontakt med Enhetsofficern, hjälper inte detta och du känner att du absolut måste ta kontakt med någon högre så ta kontakt med enhetschefen (dock brukar det aldrig gå såhär långt som till enhetschefen).


Men det kommer som sagt mer information den första veckan, då får ni praktiskt taget bara lyssna en massa och göra några små övningar, öva på att stå i asento o lepo osv. Men ta kontakt med en US om exakt allt du vill veta så kommer du få dem flesta svaren av just US:arna.

Tack för svaret, vilken jäkla tur den här tråden finns.

Tror jag var runt 15-16 när jag började gilla skogsmarken och började intressera mig för militärlivet, så kom mönstringen här i Sverige, blev nekad pga synen och blev deppig, så fick jag syn på internet att avkomlingar till en f.d finsk medborgare kunde bli det så sökte medborgarskapet fort som attan och här är jag nu =)


Kommer jag få kryssa i på uppbådspapperen att jag är intresserad av UO-tjänst samt ATU, eller ska jag säga detta till enhetsofficeren?

Du kommer att få kryssa i dem båda konstigt nog, för att slippa till ATU måste du bli Undi, men bara en vanlig US behöver inte ATU, så du vet, Kryssa bara i dem båda och hoppas på det bästa.

Satt på en fundering till, angående träningen inför Finland.


Ligger Finlandspackning på 39kg istället för 35kg?

Om någon känner sig sugen och vänlig så kan ni gärna knåda ihop ett litet schema jag ska klara innan inryckning.

Tänkte iallafall börja gå med ryggsäck och försöka vänja upp ryggen till 30-35kg därnågonstans.

Har för mig att det vägde nånstans runt 36kg på min tid (då dinosaurerna härskade på jorden. )

Dock så tillkommer det ofta lite plutonutrustning som t.ex. såg, vattendunk, kamin eller (gud förbjude) det förbannade tältet.

Du kan också hamna att släpa på minor eller pansarskott och dylikt. I vilket fall som helst så kommer du att vilja bära extra vatten (jag hade en gammal 1,5 liters petflaska men idag finns det bättre alternativ som t.ex. Nalgeneflaskor) och lite mat som energybars eller ett par burkar tonfisk (ja det lägger till lite vikt men det är guld värt efter ett par nätter på en iskall och blöt klippa mitt ute i havet.)

Träna upp dig till en ca. 40kg tung ryggsäck men börja lågt (under 20kg) och lägg på nåt enstaka kilo per vecka. Det handlar om att vänja kroppen, inte att chocka den. Om du inte brukar springa annars så skall du springa/träna vecka 1 och 2 sen hoppa över vecka 3 helt och hållet för att sedan träna regelbundet från vecka nr 4. Detta för att du inte skall få marschfrakturer under vecka 3 då din kropp inte hunnit vänja/återhämta sig än.

Spring inte med ryggsäck bara, pajjar knäna bl.a. Henkka menar såklart utan, men tänkte vara lite övertydlig.

Tack för svaret =)


Alltså jag ska aldrig-neverever springa med ryggsäck utan bara gå med den?


Varje springvecka hur ofta bör jag springa 1-3 gånger/Vecka?

Du kommer få springa med ryggsäcken när du ligger i SA, men det absolut inte ergonomiskt för kroppen, du kan skada dig rejält om du först kör med ryggsäck hemma, sen där borta. Diskuterades i Träningsforumet att det är rejält med slitage på kroppen.