Vilken film såg du senast?

"Beyond Rangoon" - (1995)
https://www.imdb.com/title/tt0112495/


Patricia Arquette, Frances McDormand, m.fl.

---

Detta är en film jag länge, länge har letat efter.
Jag såg den för länge, länge sedan, och med jämna mellanrum har den dykt upp i mitt huvud, sedan dess. Men jag har aldrig kunnat komma ihåg vad den hette ...
Så jag har letat, och letat ...
Till slut lyckades jag hitta rätt tema och sökord, så jag hittade titeln.



"Beyong Rangoon" utspelar sig i Burma/Myanmar, under militärdiktaturens tid, med Aung San Suu Kyi som kämpade mot militärerna för demokrati.
Patricia Arquette och Frances McDormand är glada turister som rest till Burma för att fly Patricia Aquettes hemska minnen från när hennes man och barn lömskt lönnmördades i deras hem när hon var på jobbet.

Men hon lyckas inte släppa taget, ens i Burma.
Iaf inte förrän den dag då hon från sitt hotellrum vaknar mitt i natten av höga rop på demokrati.
Så hon smyger ut på Burmas mörka nattgator och blir djupt impad av demonstranterna och framför allt av deras ledare - Aung San Suu Kyi.

Men säg den lycka som varar, och militärerna får snart reda på hennes upptåg och tar hennes pass.
Så hon tvingas stanna kvar ensam när alla turisterna deporteras ur landet.

Då bestämmer hon sig för att hämta en gammal gubbe för att åka bil på landsbygden.
Men militärerna är henne hack i häl.
SÅ hon får fly genom djungeln och även på en flodpråm.


---

Mitt minne av filmen var betydligt bättre än vad filmen kunde åstadkomma.
Tyvärr ...
För det var ett himla dåligt skådespeleri från hennes sida. Det var nästan som om det vore en B-film faktiskt.
Inte i någon scen lyckades Patricia Arquette ge sin karaktär någon trovärdighet. Det kändes som om hon hade "lärt" sig allt om skådespeleri från Keanu Reeves i "Point Break."

Inte heller var miljöerna något att hänga i julgranen.
Det enda som var roligt var när en unge trillade ner från huvudet på en stor Buddhastaty ...


---

Betyg

2 av 5

The Bounty | Året var 1984
https://www.imdb.com/title/tt0086993...nm_flmg_act_87

Anthony Hopkins. Mel Gibson. Daniel Day-Lewis. Laurence Olivier och Liam Neeson. Ingen dålig lista med skådespelare ifrån olika generationer.

Musiken är av Vangelis som i sammanhang av film främst är känd för originella Blade Runner soundtracket. Stämningen som musiken ger är en av filmens starkare inslag.

Filmen startar med handlingens slut. Något jag kunde uppskatta i första, andra eller tredje filmen jag såg denna stil av uppbyggande av. Idag är jag dödstrött på det. Handlingen berättas delvis genom att man hoppar över till detta berättande. Trots en del bra dialog ger det inte filmen särskilt mycket och förstör mer av intresset än vad det skapar åtminstone för mig.

Filmen är inte så rak i handling som man först kan tro och det finns charmiga scener och bra dialog, men det finns även överskådespel ifrån flera parter och svängningar i stämning som jag inte uppskattade. Med tanke på filmens handling, längd och lista med skådespelare gissar jag att detta skulle vara en episk film. Rent grafiskt märks inte det. 1984 hade dom kunnat göra en betydligt snyggare film överlag.

Mitt intresse under filmens gång var inte skyhögt även om det då och då tände till. Det är lite kul att se alla dessa skådespelare i samma film. Trots bra betyg på IMDB med 7,1 håller jag inte riktigt med. Jag tror inte "average joe" som vill se en bra film då och då skulle uppskatta denna film särskilt mycket idag. Möjligt att riktiga filmnördar får mer utav den. För mig känns den rätt daterad och själva ämnet i filmen har förmodligen gjorts bättre.

Betyg?

Män som hatar kvinnor | Året var 2009
https://www.imdb.com/title/tt1132620/?ref_=nv_sr_1

Med risk för spoilers.

Jag såg denna för X antal år sedan och blev överraskad av hur bra den var. Det var många filmer sedan. Har fått intresse av att se den igen. Kanske mest för att se hur den håller.

Jag hade glömt mycket av filmen vilket gjorde att den var kul att se om. Det kändes nästan som att se filmen för första gången utöver några scener och detaljer. Jag tycker filmen håller mycket bra. Handlingen är stark och det är mer än bara någon Beck-film (med tanke på Peter Haber..). Vilka oftast har rätt simpla och självklara eller konstiga lösningar på en händelse. Fokuset tycker jag ligger rätt med några avstickare som leder till ett större djup.

Jag kan delvis förstå tidiga scenen där huvudpersonen blev påhoppad av fulla grabbar, men i det kändes lite väl slumpmässigt. Nu är inte tunnelbanan trevligaste stället att vara, men att det skulle vara så grovt utan anledning känns lite sisådär. Sedan tycker jag den korta och udda sexscenen mellan dom två huvudpersonerna i stort var onödig. Den kunde dom skippat och haft lite pussar istället för att man ska förstå att dom gillade varandra.

Jag (igen.. Mycket Jag här!) såg för ett tag sedan kritik emot våldtäktsscenerna. Att det var överflödigt. Det däremot tycker jag inte. Delvis för att dom var bra gjorda, men också ger större förståelse till karaktären. Ibland kan man undra varför bröst ska synas, slumpmässiga sexscener eller just våldtäkter, absolut, men denna gång passar det.

Gillar även hur filmen fortsätter när filmer i andra genrer skulle avslutats. Efterföljaren ligger här hemma och det ska bli kul att se om den igen också. Det här var en egentligen rätt lång film som gick snabbt att se om. Jag undrar om dom amerikanska re-makes tillför något?

RIP. Michael Nyqvist.

Betyg?

Den är inte direkt dålig, men onödig eftersom den perfekta filmen om myteriet gjordes år 1962. Det går liksom inte att hitta en bättre Kapten Bligh än Trevor Howard (det löjliga, pompösa - men ändå fasta och redbara i nödens stund), eller Marlon Brando som Fletcher Christian (på höjden av sin manlighet, virilitet, charm och självsäkerhet). Produktionsvärdena var dessutom lika höga i filmen från 1962 - den filmen var också inspelad on location o.s.v. - så det fanns ingen anledning att göra om den med bättre teknik och mer resurser heller, vilket ibland kan motivera en modern nyproduktion.

Den senaste filmen jag såg var 龍虎風雲/Lung foo fung wan (City on Fire). Detta är den första Hong Kong-filmen jag sett. Den har legat på min »att titta«-lista väldigt, väldigt länge emedan jag läst att Tarantino inspirerades till att regissera sin debutfilm Reservoir Dogs (De hänsynslösa) på grund av denna Hong Kong-rulle – och det märktes! Den började väldigt segt, men blev riktigt bra på slutet; det förvånar mig INTE att Tarantino valde att göra en hel film baserad på slutet av denna.

6/10

Åsa Nisse slår till (1965)

Åsa Nisse med en massa påhitt.

Den här Åsa Nissefilmen minns jag inte att jag har sett förut.
Den var osannolikt dålig, inte ens kavalkadfilmen, där man använt klipp från tidigare film, kommer ner i den här klassen.
Den inleds med en underlig jenkatävling, och avslutas med en ishockeymatch.
Däremellan är det mycket spring på bikiniklädda unga damer.

Snälla Sveriges radio, göm den här filmen längst in i något arkiv, visa den bara för Isis-terrorister.

-/5

Jag såg den filmen, den tidigare versionen, när jag sökte lite kring denna! Blev lite nyfiken på den också, men då jag gissar att handlingen är snarlik väntar jag gärna med det

Flickan som lekte med elden | Året var 2009
https://www.imdb.com/title/tt1216487/?ref_=nv_sr_1

Med risk för spoilers!

Andra delen i Stieg Larssons millennium triologi. Jag tycker det var smart att hoppa på efterföljare direkt istället för att vänta ett antal år. Trots det tycker jag det är klara skillnader på denna och originalet.

Jag gillar att filmen gör en fortsättning istället för att berätta ungefär samma historia igen. Jag kan även uppskatta att den går ifrån polisdeckare till något mer av en actionfilm. Den här känns dock mer kommersiell och mer "amerikaniserad". Handlingen blir rörigare än i förra filmen. "Den onda" är nästan lite Bond-nivå (lite väl överdriven) och Paulo Robertos del av visserligen lite underhållande, men där blev det nästan b-nivå på en mindre del av filmen. Tycker även det finns en del utfyllnadsscener. Då filmen är relativt lång hade dom kunnat klippa bort kanske tio minuter åtminstone.

Det är dock fina bilder på Stockholm och det händer mycket så intresset vacklar inte. Ska se om del nummer tre inom sinom tid också. En underhållande efterföljare, men för mig, ett steg nedåt i kvalitet. Det kanske säger sig självt, men se filmerna från första och se framåt. Ser man denna direkt kan det bli en del frågetecken!

RIP. Michael Nyqvist och Per Oscarsson.

Betyg?

"Er is wieder da". Fan vilken grym rulle. Ett måste, fattar inte att jag väntat så länge att se den.

Ja, det är viss risk att handlingen är snarlik!


H (gör gesten "så här högt hoppar min hund): Und das tut man gar nicht mehr..?

Väldigt, väldigt, väldigt bra! Och intelligent - varje scen är genomtänkt i alla sina konsekvenser, som skulle bli om H kom tillbaka. Och porträttlikheten. Man skulle kunna tro att det ÄR han! Synd bara att de inte gav skådespelaren ett par blå kontaktlinser, för det tyckte jag förstörde det lite. Alla vet ju att Herr H hade blå ögon.

Fantasic beasts and where to find them (2016)

Spinoff historia till Harry Potter som utspelas i 1920-talets New York.


Rätt trevlig familjefilm i Harry Potteranda.
Fint arbete med de tidstypiska detaljerna, och visst är den fint gjord.
Det här är väl inte riktigt min typ av film.
3/5

"Lansky" - (1999)
https://www.imdb.com/title/tt0173974/


Richard Dreyfuss, m.fl.

---

Gangstern Meyer Lansky spelas av en tillbakadragen, och för honom underspelande, Richard Dreyfuss.
Meyer Lansky var, för den som inte vet, en av de ökända gangstrarna i innerstan kretsen kring Lucky Luciano och Bugsy Malone osv.

Filmen kretsar kring Lanskys ålderdom i exil i Israel, var han vistas i ett försök att undvika den amerikanska rättvisan. Och väl i Israel får han tilfälle att minnas tillbaka på sitt liv - som filmen gör återblickar i.

Lanskys familj flydde de Östeuropeiska pogromerna för frihetens New York, men under uppväxten i de fattiga judisk-italienska stadsdelarna hamnade pojken i "dåligt sällskap."
Bla stiftade han bekantskap med en mordisk italiensk pojkvasker, som gillade att hantera sina problem med kniven.

Sen gick allt snabbt - genom spel och fusk längst med trottoarkanterna, till spritsmugglingens mera hierarkiska organisationsformer, steg den räknekunnige Lansky i graderna. Och tog sina brutala kompanjoner med sig uppåt.

Snart var de på toppen, och bestämde sig för att den organiserade brottsligheten måste få en mera företagsliknande organisationsform, med styrelsesammanträden och samarbeten över gränserna med gemensamma mål.

Till slut hade pojkgänget nått de högsta höjderna inom maffian, och de började få ögonen på sig. Bla den amerikanska underrättelsetjänstens ögon ... Och de bad nu om hjälp inför de Allierades invasion av Sicilien och Italien. Något Lansky etc ställde upp med.

---

Som sk maffiafilm är den något långsam och lätt slätstruken.
Här är inga gangsters gestaltade som de rockstjärnor andra motsvarande filmer ofta gör, utan det är mera av en stillsam biografi.

Och Richard Dreyfuss är långt från "sig själv" här.
Vi är annars vana vid att se honom som en sprudlande och väldigt "livsbejakande" figur.
Så inte i denna filmen.
Han försöker givetvis efterlikna en verklig förlaga, som kanske inte var någon vidare festprisse kanske, men det är ändå en udda insats han gör.
Inte dålig ... bara udda.

Att det är just Meyer Lansky filmen handlar om blir väldigt tydligt iom att samtliga andra karaktärer nästan suddas ut, och de blir aldrig mer än bifigurer.

Men ... trots allt en lite "informativ" liten film.
Inget att kanske gå upp i brygga över, men ändå något att titta på när man inget annat gör.


---

Betyg

2.8 av 5