Den minns man ju från förr i världen då den ofta gick på teve sena kvällar eller som en söndagsfilm på 6:an då den kanalen var relativt ny. Minns egentligen ingenting av filmen förutom grundpremissen, men gillade den inte då som ung och tror inte jag skulle uppskatta den i vuxen ålder, förutom musiken av Stones då.
Du gör nog rätt i att skippa att se om denna. Jag är för att folk skaffar sina egna uppfattningar, men den här filmen är slöseri med tid. Valfri annan film är till stor sannolikhet ett bättre val! Släng på en skiva med Stones istället
Citat:
Ursprungligen postat av PsychoChiller
Då ska jag vara tvärsöver och säga att jag älskar The Fan. Välpacead och stabil thriller med ett svettigt foto som för tankarna till Falling Down.
Kul att någon gillar filmen! Vi får se om Rakii vågar se om den och vems sida han ställer sig på
__________________
Senast redigerad av Geomeister 2018-07-22 kl. 22:38.
Äntligen en film mer i min smak. Michael J. Fox och James Woods. Är du familjär med sena 80-tal och 90-tals filmer lär du känna igen några andra också!
Filmen är oväntat rå och med oftast underhållande actionscener. Inte det alldeles för överdrivna vi ofta ser idag utan lite mer attityd. Filmen påminner lite om Arnolds Last Action Hero också.
En överlag bra film med några oväntade vändningar för sin genre och stil. Min enda kritik är att Michael J. Foxs karaktär kan bli lite flamsig ibland. Annars är det bara att tuta och köra!
En dansös hittas död och Wyatt Earp tar på sig uppdraget att hitta mördarna. På resans gång möter han bl.a. Doc Holliday ...
Filmens ramhandling inbegriper en åldrad Earp som i flashbacks återberättar historien för en författare. Denna åldrade version av Earp spelas av Val Kilmer, som spelade samma karaktär i Tombstone. Filmen är som en dime novel och ökar kulten, och myten kring den "amerikanske hjälten" Earp. Fakta och fiktion blandas - mordet på dansösen är "based on a true story", dock inte att Earp hade en romantisk relation med henne...
Kul att någon gillar filmen! Vi får se om Rakii vågar se om den och vems sida han ställer sig på
Jag inser att jag förmodligen är i minoritet, den har rätt låg metascore bl a, men så är jag en sucker för Tony Scott. Eller, antingen älskar eller hatar jag Scotts rullar och The Fan hör till dom förstnämnda.
Mord inträffar återigen i Woodsboro , detta i samband med att Sidney Prescott återvänder till staden i samband med utgivningen av hennes biografi...
Till en början är det för mycket meta - referenser till Stab och alltför mycket hoppande i tid och rum. Det blir för mycket. Säkerligen ett medvetet val och en kommentar på hur mycket sensationsmedia kan mjölka ur - både ekonomiskt och kommersiellt - på personliga tragedier. Men när väl dom första morden ägt rum börjar saker och ting bli mer intressanta, och resultatet är en sevärd resa, inte minst för att stjärntrion från dom tidigare filmerna återvänder till sina respektive roller. Det är blandningen av humor, hommage, intertextualitet och skräck som gör denna film värd att se! Att placera den i jämförelse mellan dom övriga filmerna i serien känns överflödigt...
En försäkringsagent blir förtjust i en söt fotomodell med dyrbar smak.
Hon, Joan Dixon, gör klart för agenten Joe att han inte har råd med henne.
Men han är jättekär, och säljer information om en pengatransport.
Joan ändrar sig, och tycker är en toppenkille och vill gifta sig med honom även om han inte har en massa pengar.
Men det är försent, rånet har redan begåtts, och en postman har dödats.
Några smådetaljer gör att Joes arbetspartner blir misstänksam, och föreslår att dom två ska ta en drink.
Väl på baren avslöjar kollegan att han har listat ut allt, och ska avslöja Joe, men först ska dom ha en drink.
Joe bankar kollegan i huvudet med en flaska, och smiter.
Letar rätt på flickvännen, och en ojämn biljakt börjar. Hela Los Angeles poliskår, i käcka Hudsonbilar, har snart stängt av varenda flyktväg, efter en mycket kort eldstrid skjuts Joe (vi får inte veta om han dör, eller ej)
Börjar väl lite stapplande, men tar sig vartefter. 3+/5
Regisör:Harold Daniels, om någon vill dreggla
VARNING: Filmen är i svarvitt, någon fick visst ont i ögonen av det.
__________________
Senast redigerad av Herr.Dittling 2018-07-23 kl. 02:24.
"When their headquarters are destroyed and the world is held hostage, the Kingsman's journey leads them to the discovery of an allied spy organization in the United States. These two elite secret organizations must band together to defeat a common enemy."
Riktigt usel film egentligen. Dålig brittisk spioninspirerad film. Mycket action, redan i första minuten av filmen egentligen. Olika karaktärer och lite humor inblandat när britterna försöker sig på amerikanarna. 1/5
Du gör nog rätt i att skippa att se om denna. Jag är för att folk skaffar sina egna uppfattningar, men den här filmen är slöseri med tid. Valfri annan film är till stor sannolikhet ett bättre val! Släng på en skiva med Stones istället
Haha, angående Stones så är det en orkester som jag i snitt lyssnar på dagligen så det hade jag gjort oavsett om jag inte sett om filmen eller ej. Senast för en halvtimme sen på vägen hem rullade Love in Vain i lurarna då jag gick hemåt.
Citat:
Ursprungligen postat av PsychoChiller
Jag inser att jag förmodligen är i minoritet, den har rätt låg metascore bl a, men så är jag en sucker för Tony Scott. Eller, antingen älskar eller hatar jag Scotts rullar och The Fan hör till dom förstnämnda.
Glömt helt bort att det var Tony Scott som hade regisserat, han är en favorit hos mig, stor sådan och har sett allt han gjorde innan han tragiskt gick bort för några år sedan. Jag såg om filmen och gillade den, en sådan där typisk 3/5-film eller vad man skall säga. De Niro var bra, lagom otäck och hans karaktär skulle då aldrig få någon Årets pappa-utmärkelse, påminde starkt om Michael Douglas i Falling Down som du var inne på. Snipes gillade jag som fan förr i tiden som ung, Money Train och Blade gick ofta på repeat på videobandspelaren, så alltid kul att se roller med honom där han fortfarande var stor och inte torskat dit för skattebrott. På det hela taget en stabil Scott-thriller, han har både gjort bättre och sämre, men hans filmer hade alltid någonting som tilltalade en, även om den inte var genomgående bra.
Glömt helt bort att det var Tony Scott som hade regisserat, han är en favorit hos mig, stor sådan och har sett allt han gjorde innan han tragiskt gick bort för några år sedan. Jag såg om filmen och gillade den, en sådan där typisk 3/5-film eller vad man skall säga. De Niro var bra, lagom otäck och hans karaktär skulle då aldrig få någon Årets pappa-utmärkelse, påminde starkt om Michael Douglas i Falling Down som du var inne på. Snipes gillade jag som fan förr i tiden som ung, Money Train och Blade gick ofta på repeat på videobandspelaren, så alltid kul att se roller med honom där han fortfarande var stor och inte torskat dit för skattebrott. På det hela taget en stabil Scott-thriller, han har både gjort bättre och sämre, men hans filmer hade alltid någonting som tilltalade en, även om den inte var genomgående bra.
Jag såg om Man on Fire häromsistens och jäklar vilken bra rulle det är, den blir bättre och bättre för varje titt. Trots att Denzel röjer loss helt solo i Mexiko framstår han som väldigt mänsklig, och han och Fanning fungerar bra tillsammans.
Jag såg om Man on Fire häromsistens och jäklar vilken bra rulle det är, den blir bättre och bättre för varje titt. Trots att Denzel röjer loss helt solo i Mexiko framstår han som väldigt mänsklig, och han och Fanning fungerar bra tillsammans.
Medhåll ifrån mig här med, Man on Fire är riktigt bra, Denzel i högform där, snacka om kanonfin actionfilm som samtidigt har den där mänskliga sidan som lyfter upp den.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!