Vilken film såg du senast?

Rear Window | Året var 1954
https://www.imdb.com/title/tt0047396/?ref_=nv_sr_1

Alfred Hitchcock #5 för mig och delad första plats med Psycho eller kanske #2 (precis efter).

En känd film med mycket originellt upplägg som känns fräscht än idag. Detaljrikedomen är stor. Någon sa att man kan se filmen tio gånger och fortfarande upptäcka något nytt. Det kan mycket väl stämma. Det finns några små bitar som ser daterade ut idag, men vi pratar om sekunder av filmen... Inget att ligga sömnlös över.

Skådespeleriet är bra och sättet dom flesta karaktärerna är inlagda på fungerar mycket bättre än vad man kan tro. Filmen är intressant, men aningen långsam och någon riktig nerv kände jag aldrig. Missförstå mig inte. Jag ville få reda på vad som skulle ske, men någon riktig spänning kändes inte av. Slutet känns aningen hastigt också.

Då jag hört talas om filmen förut hade jag fått en bild i huvudet om hur den var. Den var annorlunda ifrån det och i det mesta positivt.

Betyg?

Swingers | Året var 1996
https://www.imdb.com/title/tt0117802/?ref_=nv_sr_1

Relativt känd film med 7,3 / 10 i betyg.. Seriöst? Introt ger dåliga lågbudget vibbar och dessa vibbar stannar med hela filmen.

Ett grabbgäng som ständigt splittras av och till försöker ragga brudar. Huvudpersonen är den blyga lite tafatta som jämt tänker på sitt X. Andra är den coola killen som ser tjejer mer som ett mål än en individ. Sedan har vi några andra. Vince Vaughn spelar den coola killen och får till något enstaka skämt. Annars är det här en extremt förutsägbar och tråkig "komedi". Egentligen är det mer något slags drama, men man struntar totalt i hur det går för karaktärerna. Hela filmen känns som en misslyckad utekväll med polare du knappt tycker om.

Känns som något halvdant projekt dessa gjorde innan någon slog igenom på riktigt. Det var länge sedan en film på cirka 1, 5 timmar kändes så låååång. Jag vet inte om ni litar på mig eller IMDB, men min rekommendation? UNDVIK.

OK. Det positiva då? Några snygga tjejer (några kanske du känner igen), kanske tre skämt av Vince Vaugh som var lite roliga.. Sedan fanns det lite musik som var okej. Hur någon kan ge detta över 5 / 10 i betyg är för mig helt obegripligt.

Jarl Kulle?

The green mile (1999). Den gröna milen

Till ett cellblock i ett fängelse kommer en dag en ny fånge med märkliga krafter.

Så har jag, tillsist, även sett denna rosade film.
Jag blev varken förvånad eller överväldigad, den var ungefär som jag hade väntat mig.
Utspelar sig under 1930-talet någongång.

På tok för lååång, men mycket fina tidstypiska detaljer, trots tejpen.

3/5

Cop Land | Året var 1997
https://www.imdb.com/title/tt0118887/?ref_=nv_sr_1

Mängder av stora (och mindre) skådespelare inom action/thriller genren är med i denna film. I starten uppkommer något ansikte du känner igen i ny scen nästan. Det är många skådespelare och filmen har många händelser. Spontant känns det som att denna film skulle kunna vara ännu längre, men den är i normallängd vilket gör att vissa skådespelare som skulle kunna ha en större roll mest blir en liten karaktär vid sidan om. En del händelser som i många andra filmer kunde varit ett fokus blir mest något i förbifarten.

En bekant pratade nyligen med mig om att många av dagens filmer "håller en i handen" och nästan dumförklarar tittarna med vad som händer. Allt ska förstås av alla. Den här filmen är nästan tvärtom. Det blir aningen rörigt. Ett mellanting är kanske det bästa?

Med kritiken skriven över gillade jag denna film. Det är kul att se så många olika skådespelare i samma film. Handlingen har action och medmänsklighet. Sylvester Stallone som i många liknande filmer mest är där för action och one liners blir mer av en riktig karaktär. Att filmen är rörig gör att den inte är överdrivet förutsägbar heller vilket är den positiva delen av samma mynt.

Filmen når inte riktigt sin potential och det är inte en av 1990-talets bästa actionrullar, men bättre än många andra och klart sevärd.

Betyg?

SSF: Sunshine (2007) | 🌑🌑🌑🌑🌑 |

50 år in i framtiden, vår sol är döende. Inte om fem biljoner år som vi redan vet - vår stjärna håller på att slockna nu. Och med den, vi. Mänsklighetens sista hopp är ett team med åtta av våra bästa vetenskapsmän som skickas för att leverera en bomb till solen för att kickstarta den.

När jag blir sugen på bra science fiction - då vänder jag mig till Sunshine. Så är det bara. Nattens tittning är säkert den tolfte eller nåt sånt i ordningen, jag kommer aldrig tröttna på Danny Boyle's mästerliga rymdfilm.

Den hittar en perfekt balans mellan att vara lätt filosofisk utan att flumma iväg och leverera en nagelbitande spänning som är oerhört underhållande. Känslan av hopplöshet inför vår undergång, hur mikroskopiskt betydelselösa vi faktiskt är universiellt sett - den här filmen påverkar mig djupt med dessa ämnen och lämnar mig påverkad i flera dagar efteråt.

Jag älskar hur vetenskaplig den är och håller sig borta från klichéer. Ingen töntig romans mellan karaktärerna eller nåt sånt - de är där för att rädda jorden. Punkt slut. Det är en scen där de hamnar i en situation där bara en av fyra kan överleva och genast börjar de förbereda för att personen med högsta prioritet för uppdraget får leva. Det är exakt så jag vill se vetenskapsmän - inget trams och onödiga känslor vilket gör det så mycket trovärdigare. Alla karaktärer har ett djup över sig trots att vi får veta väldigt lite om dem och deras kemi är helt perfekt. De bär världen på sina axlar och det märks. Cillian Murphy är som vanligt enorm och det här är också definitivt min favoritroll av Chris Evans.

Visst, avslutningen är en drastisk förändring och jag hade helst sett en annan utveckling. Men helheten är ändå mästerlig för min del. Visuellt är den fantastisk med en otroligt återskapad sol, kompositör John Murphy skapar återigen musik (28 Days Later) som gör att man tappar andan i långa sekvenser och stämningen är hela tiden hopplös med en liten, liten chans att rädda mänskligheten.

Trettonde tittningen inatt? Jag skulle inte bli förvånad, jag känner redan suget efter mer Sunshine byggas upp. "Hey Capa, we're only stardust."

Jag har bara sett den ett par gånger men jag tvivlar inte på att även jag kommer upp i dussinet så småningom. Fantastisk science fiction som bara är just det - science fiction. I tv-serier som Star Trek och Stargate finns ju en tradition av att reflektera över samhället och tidsandan, och diverse udda romanser. Och det är ju okej (jag är en enorm Stargate-nörd) när det finns hundratals timmar att utveckla en historia över. Men när jag ser sci-fi-film vill jag bara bli serverad full patte ultranörderi, och där är Sunshine överlägsen alla andra filmer jag har sett.

Babel | Året var 2006
Varning: Lång samt andra språk än engelska.
https://www.imdb.com/title/tt0449467/?ref_=nv_sr_1

Jag tror Brad Pitt och Cate Blanchett är med i denna film som någon slags "tjänst" för att den ska nå internationella tittare. Varför tror jag det? Dessa två stora namn har en viktig roll i handlingen, men är knappt med. Cate Blanchett är med extremt lite och Brad Pitt något mer, men extremt lite för att vara filmens dragningskraft.

I filmen följer man fyra olika öden som egentligen har vaga (i flera fall) sammankopplingar. Under filmens gång hoppar den runt väldigt fritt mellan dessa handlingar. Klippningen är rätt usel då det finns noll förvarning i om den hoppar i tid och/eller rum. Något viktigt kan hända och någon sekund efter flyger man som tittare till något helt annat. Jag kan tänka mig att många stängt av denna film på grund av detta.

Om man tänker Quentin Tarantino eller "Crash" så är denna bara delvis lik upplägget. Detta är dock mer abstrakt eller vad man ska skriva.

Något jag gillar med filmen är hur den tar upp vissa scener som många andra filmer skulle hantera på ett mer barntillåtet sätt. Trots att filmen är dåligt klippt och rätt flummig så orkade jag faktiskt se igenom utan större problem. Delhandlingarna i sig bjuder faktiskt på en del av intresse och dom är så olika att det inte blir för enformigt.

Ser man hela filmer undrar man dock inte om skaparen är något av en snuskhummer. Jag tänker inte ge någon spoiler, men vissa saker är väldigt udda för att vara med i någon seriös film! Överlag är det en rätt udda film jag skulle ha svårt att rekommendera, men den har en del minnesvärda scener och visar hur livet ibland kan gå till. Konstig, men ändå godkänd.

Betyg?

Lånade två filmer på biblioteket.

Den första jag såg var The Bleeder (2016).

Filmen baseras på den verkliga historien om Chuck Wepner, som 1975 gick 15 ronder mot världsmästaren Muhammed Ali och som Sylvester Stallone såg och blev inspirerad till att skriva Rocky.
Matchen mot Ali ges inte speciellt stort utrymme utan det är mer Chucks öde som tas upp.
Det är en ganska intressant film för oss som har lite boxningsintresse. Jag gillar att de låter en skådespelare gestalta Stallone med, blev lite imponerad av att han fick till Stallones röst så bra.

Berättelsen är lite dråplig och jag tyckte lite synd om korkade Chuck. Men som sagt det är en intressant berättelse, utan att någon skådespelare egentligen briljerar.

Skulle ge den betyget 6/10, godkänt.
https://www.imdb.com/title/tt1610525/

Den andra filmen jag lånade o såg, var en riktig klassiker som det var dags att se nu, nämligen Whos afraid of virgina wolf (1966)

Det är en dramafilm med Richard Burton och Elisabeth Taylor i huvudrollerna men även George Segal och Sandy Davids har framträdande roller.

Det är duktiga skådespelare och jag gillar Richard Burton och gillar hur manuset/skådespelarna växlar från att vara den drivande. Det är en intressant film att studera för att kolla in "drevet" eller "viljan" som dramalärare oftast tjatar om. Dock tycker jag att filmen känns lite långtråkig, framförallt de sista 30 minuterna då jag mer började knapra på mobilen. ångrar inte att jag såg den och kan förstå att den ses som viktig i ett skådespelarperspektiv men rent berättarmässigt blev den långtråkig. Tycker filmer med Brando från 50-60 talet känns snabbare och mer moderna.

Filmen får dock i alla fall 5/10
https://www.imdb.com/title/tt0061184/

Tycker den är väldigt charmig.
Gav den själv ett lite bättre betyg men ja, vissa scener kunde helt klart trimmats då filmen är för lång.


Visste för övrigt inte att man fortfarande lånade filmer från biblioteket.
Eller att man ens kunde det!

She devil (1957)

På en sjuk patient, utan räddning, provas ett nytt preparat.

Min nya kärlek, Mari Blanchard, avgjorde filmvalet.

Kanske är jag en gammal dåre (det behöver ni inte svara på), men Mari Blanchard är otroligt vacker.
Detta gör att jag kanske överreklmerar filmen, men visst är den värd 3/5

The Drop (2014)

Jag tar tillbaka allt ont jag har sagt om Tom Hardy, han och Gandolfini funkar riktigt bra tillsammans. Och Hardy och Rapace. Annars är det en stabil thriller som väl förmedlar känslan av novellen. 3/5.

Evil Dead (2013)

Originalet osar av höga ambitioner och skaparglädje. Remaken osar av girighet och inkompetens. Det märks att ingen av dom inblandade hyser någon kärlek till originalet eller skräckgenren som sådan - det här är bara easy money. Jag hoppade inte ens till en gång och på något sätt var det som att skräckscenerna var dom absolut tråkigaste i filmen, och det är ett skitdåligt betyg. Vill du se en film där anonyma och generiska American Pie-statister battlar folk med Hepatit C så kanske du finner någon behållning i filmen. Annars undvik. -5/5.

Destry (1954). Destry kid rendar stan.

I en laglös stad i vildaste västern utses en gammal suput till sheriff, vad man inte räknat med är han skaffar en vicesheriff.

Än en gång, Mari Blanchard, det visar sig att hon även kunde sjunga och dansa.

Ingen höjdar western, men Mari räddar showen.
3-/5