Jag är normalt inget jättefan av varken John Malkovic eller Uma Thurman, men båda har intressanta roller här. Uma Thurman känns mer mänsklig för en gångs skull och John Malkovic introduceras på ett oväntat sätt. Hans scener med Andy Garcia kan vara det bästa i hela filmen!
För mig känns det som att filmen hoppar mellan olika typer av genuint bra scener till någon slags oväntad väntan på nästa. Intresset går därmed upp och ned i filmen. Det är ingen thriller som ständigt byggs upp utan idén är nog att vara mer realistisk, men går inte riktigt hela vägen. Vissa scener ger ett ökat intryck och annat känns bara som en ofärdig idé.
Filmen börjar med musiken och musiken tycker jag sitter helt rätt. Den ger filmen en något udda stämning. Vet inte hur intressant soundtracket är för sig självt, men i filmen fungerar det mer än väl.
Jag var väldigt ung när denna film kom, men har vagt minne av att det var mycket snack om den DÅ. Däremot känns denna relativt bortglömd idag. En ganska bra film skulle jag säga!
En rad olika kända skådespelare bidrar i denna film, en del mindre och en del mer. Även den numera "utkastade" Kevin Spacey som än en gång gör en trovärdig och bra roll. Jag tänker inte försvara honom som person, men bra skådespelare är han!
Filmen är lång och är inte perfekt. Det är smart dialog och bra skådespel blandat med saker som mest är där för underhållningsvärdet eller föra handlingen framåt. Karaktären som Sandra Bullock gör är visserligen charmig, men känns lite missplacerad. Klippningen mellan scener känns ibland lite tveksam också. Inte på något otroligt låg nivå, men kunde gjorts lite bättre ibland. Några frågetecken lämnas också.
Jag gillar överlag tempot i denna film och hur den tar olika svängningar på olika plan. Trots sin längd tröttnade jag aldrig. Den skulle kunnat vara ännu längre i min bok. Kontra det med "Back Door to Hell" som jag såg nyligen, en film jag knappt höll mig vaken under trots att den är dubbelt så lång.
Jag blev både berörd, underhållen och fick tänka till lite under filmens gång. Vad mer kan man begära? Det här var en film helt i min smak.
Leviatan. Rysk film från 2014. Filmen handlar om en man med sin hustru och barn som bor i ett hus utanför Moskva. En politiker vill tvinga dem att flytta, men de vägrar och tar hjälp av en advokat. Betyg 10 av 10.
Tyckte också att det var en riktigt bra film, men hade några motvändningar som jag tar inom spoiler.
Det var ju ganska så onödigt av advokaten att vänsterprassla med målsägandes fru. Liksom skapade konflikt när det inte behövdes. samt att jag har svårt att tro att en advokat som är värt sitt salt har endast en kopia av de viktiga avtalen/dokumenten som lätt kan snos/stjälas av en i fysisk format. Hade han verkligen inte något sparat digitalt på en usb eller på en fil?
James Bond stöter på en jättehemlig organisation, och som har en jättehemlig plan.
En Bondfilm jag, lustigt nog, aldrig hört talas om, inte ens när den kom.
Den titeln hade jag kommit ihåg.
Den tog vid där Casino royale slutade.
Tydligen har Bond förvandlts till gammal hederlig cliffhanger.
Filmen är knökfull med jakter flygplan, båtar, bilar, samt att dom hoppar bock över husen i Italien.
Bakom allt ligger en skum affärsman som bygger vattenledningar i sydamerika för att sälja vatten jättedyrt
Det här kändes verkligen inte som Bond, ingen elegans, Daniel Craig är en katastrof som Bond
Vilken EPA-Kojak som helst hade varit bättre.
Dessutom kändes det inte riktigt som att filmen tog slut där, fortsättning följer verkar det som.
Ingen tvekan om att det är den absolut svagaste Bond-filmen av de som Daniel Craig har medverkat i, otroligt tråkig handling och ingenting annat som egentligen lyfter den.
James Bond stöter på en jättehemlig organisation, och som har en jättehemlig plan.
En Bondfilm jag, lustigt nog, aldrig hört talas om, inte ens när den kom.
Den titeln hade jag kommit ihåg.
Den tog vid där Casino royale slutade.
Tydligen har Bond förvandlts till gammal hederlig cliffhanger.
Filmen är knökfull med jakter flygplan, båtar, bilar, samt att dom hoppar bock över husen i Italien.
Bakom allt ligger en skum affärsman som bygger vattenledningar i sydamerika för att sälja vatten jättedyrt
Det här kändes verkligen inte som Bond, ingen elegans, Daniel Craig är en katastrof som Bond
Vilken EPA-Kojak som helst hade varit bättre.
Dessutom kändes det inte riktigt som att filmen tog slut där, fortsättning följer verkar det som.
2/5
Jag tror jag såg den något år efter den släpptes. Helt glömt bort vad den ens handlar om. Minns att jag tyckte den var katastrof dock.
Filmen har blivit totalt sågad på IMDB och jag tror jag vet varför. Handlingen i denna film är INTE vad du förväntar dig av något med King Kong på framsidan. Jag välkomnar dock detta.. Stora monster som förstör städer, där alla blir stressade, dåliga effekter avlöser varandra och skådespeleriet minns man inget av.. Sådana filmer klarar jag mig utan.
Jag tänker inte ge spoilers, men detta har ett betydligt långsammare tema och långtifrån något som berör vanliga sci-fi och monster filmer. Här hittar vi Linda Hamilton känd ifrån klassiska Terminator-filmerna också. Soundtracket känns som något till en klassisk film och är filmens största bragd.
Filmen är långsam och kanske för långsam. Den blir aningen seg. Effekterna skriker 80-tal, men jag tar 80-tal framför mycket av dagens CGI varje dag i veckan så det är inga vidare problem. Skådespeleriet är ofta rätt ostigt, men med mer hjärta än vad andra liknande filmer har. Denna har åtminstone lite charm.
Jag vet inte riktigt vem jag skulle rekommendera denna film till, men trots allt ser jag nog hellre om denna än en rad andra liknande filmer.
Ung nattklubbsdam bestämmer sig för att bli fotograf, och fotar fel person.
Crime hette det.
I över en timma får vi följa en ung donna som tar kort på folk på nattklubbar.
sista kvarten börjar det äntligen hända någonting.
Tydligen har hon råkat få med en jätteskurk på någon bild, och kidnappas för att tala om var bilden finns.
Bilden har hon skickat till sin, grovt försupne, fotograflärare, som inte ens vet om att han har bilden.
Men en tidningsreporter som svansar efter henne, trots att hon inte vill ha med honom att göra, lyckas hitta bilden, och beger sig till skurkarnas näste och ger dom allihop på moppe, helt endam och obeväpnad.
Sedan gifter dom sig, tänka sig
Herrejösses vilket trams, en av de mest händlslösa filmer jag har sett.
Kul att hon använde en Rolliflexkamera, just en sådan som står i min bokhylla, fungerande såklart.
2/5
__________________
Senast redigerad av Herr.Dittling 2018-04-16 kl. 00:19.
Hur har denna film kunna bli så bortglömd/okänd? Sean Connery OCH Dustin Hoffman for fuck sake spelar far och son i en skottsk/siciliansk yrkeskriminell familj i New York som via Hoffmans son (Matthew Broderick) tillsammans inspireras att göra något i stil med en sista kupp. Det gnabbas, det skälls, det fightas och det är kärleksfullt mellan Connery och Hoffman och man tappar nästan hakan hur underbar kemin är mellan dessa två giganter. Matthew Broderick är också bra om än lite mjäkig och man hoppar till i början av filmen när Hoffman ger Broderick en fet lavett, då Broderick kaxigt proklamerar att Hoffman som hans far inte kan göra något för att stoppa honom - BAM!
Storyn i sig bestod av både toppar och dalar och det dalar mest neråt efter kuppens avslut ungefär halvvägs in i filmen, men den är värd att se enbart för Hoffmans och Connerys skull. Sidney Lumet står för regin ska tilläggas.
Hostiles Lite väl förutsägbar, förmodligen för att man glott på så många westernfilmer, men ändå bra nog för att njuta av med en kopp av kaffe och en öl. Det bästa i filmen är vyerna med berg och dalar och djupa skogar.
6/10
__________________
Senast redigerad av pethom 2018-04-16 kl. 15:05.
Den var ju ganska bra faktiskt. Det är nog det bästa jag sett av von Trier. Här känns det som han har en idé att göra en film om och inte bara försöker krysta ut ett (gärna lite farligt provokativt) konstverk. Visst är det pretentiöst men nu är det på det bra sättet.
En naiv tyskättad amerikan åker till Tyskland för att hjälpa till att bygga upp landet som nån slags god gärning. Han får det inte så lätt och dras in i en massa skit. Det finns lite thrillerinslag om Werwolf, "motståndsrörelsen" av nazister som vägrade ge upp. Snygg och bra film. Ernst-Hugo Järegård och Udo Kier i hyfsat stora roller. Det är inte så dumt.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
