Jag håller med om allt du skriver, speciellt om Dern, men snälla var inte en dom som säger att dom förstår filmen. Den ska inte gå att förstå. Jag hoppas inte det, du verkar klok i övrigt. IE är Lynch mörkaste tankar filmade utan mening och editerade i oordning av en spastiker.
Nej, förresten, Twin Peaks: Fire Walk With Me är tidernas bästa film.
Tror inte jag skrev någonting om att förstå filmen någonstans, tbh.
Warcraft
Väldigt underhållande, men fört kort och ytlig, särskilt för att folk som inte är fans av franchisen ska kunna tjusas av den ordentligt. Gav en 8 i betyg efter första titten, men sänker till en sjua efter andra.
7/10
Att den var kort och ytlig var det enda som gjorde att jag gillade den så mycket som jag gjorde. Hade dom gått in på all lore så hade det bara blivit för fansen.
En helt okej skräck film om en grupp av tonåringar som blir instängda och jagade av en blind man i hans hus.
Då trenden på filmstil när det kommer till skräckfilmer är / har varit found footage på senare år (vilket som är ohyggligt okreativt) så var denna filmen till skillnad en frisk fläkt.
7/10
The drop
Mafians undangömda pengar blir stulna från en resturang och ägarna får inget annat val än att lösa situationen.
En väldigt enkel och bra handling i denna film men dessvärre så finns det ingen kemi mellan någon karaktärerna vilket som gör att dialogerna faller platt.
I värsta fallen är det samtalen mellan Naomi Rapace och tom Hardy, vilket filmen spenderar en hel del tid på. Men det känns tyvärr som att dom läser direkt från manus för första gången.
Scenerna mellan tom och james gandolfini är väl de enda som känns genuina.
En stormig natt ertappas en beryktad smugglarkung med smuggelgods.
Han låter mörda tulltjänstemännen, men många år senare hinner sanningen ifatt honom.
Börjar riktigt lovande, men övergår vartefter till ett romantiskt drama.
Det visar sig att smugglarkungens dotter blir förtjust i den mördade tulltjänstemannens son
Kanske en Merwinnafilm (som tyvärr är avstängd, men kanske läser det här i alla fall).
Baraka (1992). 10/10
Alldeles visuellt slående film. Man kan tro att den är filmad i fjol. Så mycket känslor - kärlek och misär - har jag aldrig sett under 96 minuter någonsin. Nu ska jag se "del 2", Samsara.
Såg nyss Vem älskar Yngve Frej (1973) för första gången och jag är väldigt förbluffad och tagen över hur fantastiskt bra den var. Bästa icke omtittade film jag sett på väldigt länge!
Älskar den lågmälda stämningen av självklarhet som löper från första till sista sekund. Älskar det låsta fotot. Älskar manuset som växer sig fram så diskret som en självklarhet. Älskar Yngve Frej.
Har ingen som helst aning om vad att ens säga om denna film, men den gjorde ett så stort intryck på mig att jag var tvungen att logga in och skriva första inlägget på några år på filmforat här på flashback.
Jag såg The Searchers av John Ford med John Wayne i huvudrollen. Sjuhelsike vilken bra film alltså. Den var oerhört dramatisk och allvarlig fast den samtidigt kunde vara väldigt rolig. Det var med många intressanta rollfigurer som, även om de var små kändes viktiga.
Utskälld rymdrulle som jag såg därför att jag är inne i en liten De Palma period för tillfället. Den handlar om ett gäng austronauter som ska kolonisera Mars. Väl där gör dom någon revolutionerande upptäckt. Var det något att ha då? Kort och gott, nej. Den är inte genomusel men den är sådär sjukt töntig som bara amerikanska filmer kan vara. Tänk Stallone och Van Damme i sina sämsta stunder typ. En har ju sett och uppskattat sin beskärda del amerikansk 90-tals action så jag kan leva med en del ostiga repliker i den här typen av filmer men slutet är så otroligt töntigt att inte ens jag kan förlåta det.
1 / 5 måste det bli.
American Honey
Dekade tonåringar gör en road-trip genom USA. Det knullas och knarkas. #yoloswag.
Tankarna förs till Easy Rider men kanske än mer till filmer som Dom kallar oss Mods, Drugstore Cowboy och Kids.
Är det något att ha då? Ja och nej. Regin är ypperlig, casting fungerar, fotot är starkt, men filmen lyckas inte förvalta en god grundidé till något som håller hela vägen. Tyvärr består filmen nästan uteslutande av chockerande lössläppthet och droganvändning. Jag hade velat veta mer om mindre karaktärer i sällskapet ELLER sett att filmen försökt fånga mer av det som är typiskt 2010-tal. Som det är nu hade filmen likaa gärna kunnat utspela sig på 80-talet om det inte var för hip-hopmusiken.
Jag känner att regissören blåste en film med god potential genom för mycket effektsökeri men den är iallafall sevärd trots att min recension låter ganska skeptisk. Andrea Arnold visar att mästerverket Fish Tank inte var någon slump och att hon är en regissör att hålla koll på.
2 / 5
The Square
Nya Östlundrullen, för mig årets mest efterlängtade tillsammans med Song to Song. Den här är klart bättre. Vi följer en ytlig dansk vars manlighet och ego försätter honom i olika jobbiga situationer. Det är pinsamt, det är jobbigt, det är satiriskt och det är sanslöst roligt. Östlund är Östlund helt enkelt.
Många jag pratat med tycker att den här är ganska kass men jag och mitt sällskap hade en fantastisk stund. Fantaster av Östlunds tidigare filmer eller folk som allmänt vill se en skarp dissektion av vår samtid gör rätt i att kolla in denna.
Östlund befäster sin position som Sveriges bästa levande regissör, Roy Andersson har inte en chans.
3.5 / 5
__________________
Senast redigerad av Chenille 2017-10-10 kl. 22:13.
Big Night Bröderna Primo och Secondo har en restaurang på USAs östkust som det inte går vidare bra för och planerar med hjälp av ägaren till en grannrestaurang för en sista natt för att rädda den. Det utlovas ett besök av en känd jazzmusiker och kan bli antingen succé eller fiasko.
En grupp med Jason statham i huvudrollen begår ett bankrån som leder till att dom blir jagade av olika människor med olika motiv.
En godkänd heist film. Det har varit snålt med dom i mitt tyckte så denna var ett trevligt fynd.
Plus, gillar man guy ritchies verk, likt mig själv, så bör man finna nöje i denna film då andra halvan hade en del ritchie vibbar.
Det enda negativa är väl att det tar ett tag för filmen att finna ett fotfäste vilket som fördröjer att man som tittare kommer in i berättelsen mer engagerad.
Sen ska det tydligen vara ”based on a true blablabla” men hur sant det är vet jag inte. Tvivlar på att det är mycket.
Men kanske en dag så läser man på om ämnet lite mer.
Hitchcock-film som blivit sönderanalyserad av akademiker världen över. Varför? Kanske på grund av alla överhängande Freudianska och sexuella teman? Eller rent stilistiskt på grund av kinematografin och hur protagonistens höjdskräck gestaltas rent filmiskt? Eller rentav på grund av filmens kryptiska klimax? Hursomhelst en mångbottnad film med mycket intertextualitet; hotellet i filmen är t.ex. skrämmande likt Norma Bates hus i Psycho.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!