Den tredje filmen om professor Langdon (Tom Hanks som tidigare), baserad på den fjärde boken om honom med samma titel (The Lost Symbol är möjligen under produktion som film enligt IMDb), handlar om hur en excentrisk amerikansk miljardär (Ben Foster) planerar att släppa lös en designad farsot i världen för att motverka överbefolkning. Langdon måste försöka knäcka ledtrådarna som kan avslöja var och hur farsoten ska släppas lös.
Hyfsad thriller som vann en del på att jag inte kom ihåg handlingen i förlagan i detalj och därför kunde bli lite överraskad här och var även om jag kände igen mycket (i synnerhet i efterhand).
Betyget blir 6,5/10 eller 3/5 på Filmtipset.
Jag uppfattade en liten goof som inte finns omnämnd på IMDb. När Langdon först pratar med Sienna på sjukhuset så nämner hon att han inte hade någon plånbok eller telefon med sig när han kom dit. Senare, i hennes lägenhet när de ska fly från Vayentha och WHO-agenterna, så föreslår hon att han ska lämna sin telefon i lägenheten ifall han har en så att de inte ska kunna spåra honom. Då är det Langdon som måste påpeka för henne att han inte har någon telefon på sig.
Johan Falk-filmerna har gjorts i fyra uppsättningar. Åtminstone för en yngre publik är det uppsättning två då Joel Kinnaman dyker upp och framtida som är mest kända. Innan dessa filmer gjordes dock tre separata filmer som jag sett idag. Jag tror dessa drog stora publiker under sin tid på bio, men känns bortglömda idag. Rättigheterna, tror jag, skiljer sig ifrån dessa tre filmer och samtliga som senare dök upp.
Noll Tolernas (1999):
Alla olika vinklar och försök till realism ifrån senare säsonger går inte att hitta här. Det händer saker hela tiden, pulsen är hög och som tillfällig underhållning är den underbar. Det är lite humor, kul action och inte en tråkig minut. Beck och Wallander är ofta rätt långsamma filmer där egentligen "allt händer" under korta delar av filmerna.. Här händer det nytt hela tiden utan att man förlorar större fokus. Den här kommer aldrig dyka upp i någon lista för "bästa svenska polisfilmerna", men som lättsam kvällsunderhållning fungerar den mer än väl.
Livvakterna (2001):
Denna film försöker mer än första, men är samtidigt betydligt mer daterad. Actionscenerna är ofta pinsamma och Samuel Fröler (Skärgårdsdoktorn..) spelar över som aldrig förr. Även denna film är rätt underhållande för stunden, men går in på b-films nivå lite för ofta för min smak. Ett typiskt bevis på att man som filmskapare inte ska ta för sig mer än vad man kan hantera.
Den Tredje Vågen (2003):
Den här filmen har mest intelligent handling och känns giltlig än idag. Ibland påminner den för mycket om diverse Hollywood-produktioner, men både på gott och ont. Den här filmen är mest lik framtida filmerna och bjuder på mer överaskningar än tidigare filmer. Här verkar det även finnas fler riktiga brittiska/amerikanska skådespelare gentemote Livvakternas "ryska" skådespelare som inte höll vidare nivå. En något svagare version av det som komma skulle.
Betyg?
Noll Tolernas: Stark 3 / 5
Livvakterna: 2,5 / 5
Den Tredje Vågen: 3 / 5
Daniel Radcliffe (Harry Potter) spelar en riktigt smart FBI agent som går undercover i ett nazist gäng för att leta spår efter radioaktiva ämnen som man misstänker ska användas i ett attentat.
Radcliffe kommer ju alltid vara Harry Potter, men detta är min andra film jag ser med han utöver HP filmerna den andra jag såg var "The Woman In Black" där han gjorde en riktigt bra roll. Tycker även han här gör en bra roll.
Jag tycker att de håller en ganska jämn nivå och påminner om varandra, vilket ju är naturligt med tanke på att Ron Howard har regisserat alla tre med Tom Hanks i huvudrollen. Jag har gett alla tre filmerna 3/5 på Filmtipset. De följer de respektive böckerna någorlunda nära, men gör vissa justeringar för att bli lite mer överraskande för de som redan har läst böckerna.
Det är ju också intressant att notera att filmversionen av Angels & Demons, som ju var den första boken som släpptes om Langdon, kom tre år efter filmversionen av The Da Vinci Code. Det går alltså möjligen ännu att någorlunda realistiskt hoppas på att det ska komma en filmversion av The Lost Symbol.
I en stad befolkad av alla tänkbara djur söker sig en kaninflicka sig till polisen, hon tas inte på allvar av, eftersom poliskåren består av bufflar och elefanter, och sätts som parkeringsvakt, men snubblar på ett stort fall.
Oväntat klurig intrig för en barnfilm (vilket jag tror att målgruppen är), bitvis riktigt rolig.
Lite omväxling från de filmer jag normalt tittar på.
Den andra filmen om Åsa-Nisse, det skulle bli många fler.
Egentligen en bedrövlig film som bara räddas av Sjökvist, som är så härligt sliskig.
En liten romantisk sida visar sig också hos den stele landsfiskalen.
Slutscenen är faktisk ganska rolig, synd att filmen slutar där, man undrar lite över vad Eulalia hade haft att säga sin make, efter att ha blivit dumpad mitt i sjön.
Jag ger denna film att det är en sportfilm med udda vinkling. Speciellt för att vara baserad på verkligheten, men kan inte påstå att det är mycket annat jag gillar i denna.
På tok för lite dialog för att en del händelser ska bli begripliga om man inte känner till originella historien sedan innan.
Se inte spoilern om du inte redan sett filmen.
Den udda miljonären tar sig som uppdrag att hjälpa Wrestlingen i USA och tar in ett antal wrestlare för att bygga ett team. Egentligen händer inte särskilt mycket mellan huvudkaraktären och den riktiga miljonären, men miljonären spårar ut en gång och kallar den andra för "dum apa" (något i den effekten) och det tar hårt på huvudpersonen som tar direkt avstånd ifrån miljonären efter det sedan blir det ingen mer dialog mellan dessa ..
Huvudpersonen har en bror som hjälpt honom i karriären. Miljonären vill få brodern till sin anläggning, men lyckas inte under en längre period. Sedan en dag är bordern bara där och vill satsa hela sitt liv där.
Vid ett tillfälle hetsäter huvudkaraktären efter att förlorat en match i ringen. Brodern ser detta och hjälper honom att komma igång på nästan. På mindre än 90 minuter lyckas han gå ner 5,5 kg (bättre förklaring ges inte) och han gick upp lika mycket på att hetsäta en gång??
I slutet skjuter miljonären den endast hjälpande och snälla brodern helt slumpmässigt...
Filmen är lång, långsam och det lilla som händer känns för slumpmässigt. Filmen är nominerad till mycket, men filmen känns mest som ett skämt jag inte förstår.
Betyg? 2,5 / 5
__________________
Senast redigerad av Geomeister 2016-11-12 kl. 19:19.
Jag tycker att de håller en ganska jämn nivå och påminner om varandra, vilket ju är naturligt med tanke på att Ron Howard har regisserat alla tre med Tom Hanks i huvudrollen. Jag har gett alla tre filmerna 3/5 på Filmtipset. De följer de respektive böckerna någorlunda nära, men gör vissa justeringar för att bli lite mer överraskande för de som redan har läst böckerna.
Ungefär så känner även jag angående de två första filmerna. Jag har dock hört att man fegade ut fullständigt vad gäller slutet i Inferno och om det stämmer är det lite tråkigt.
Henry Fonda som alltid bra när Lumet regisserar (jag tänker på 12 Angry Men). Gripande scen när Koniev och Bogan talar med varandra i slutet. Något för trögstartad för att nå ett högre betyg.
Denna film är i stort sett en kopia (inga anklagelser!) på Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb (1964), men utan all humor. Definitivt värd att se.
Ungefär så känner även jag angående de två första filmerna. Jag har dock hört att man fegade ut fullständigt vad gäller slutet i Inferno och om det stämmer är det lite tråkigt.
Jag minns inte exakt hur boken slutade med alla detaljer, men i stora drag skulle jag säga att det var ungefär samma slut i filmen.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
