Vilken film såg du senast?

Förstår personligen inte hypen kring Green Room. Gillade premissen och tyckte att den första halvan av filmen var väldigt välgjord, Patrick Stewart är skrämmande och covern på Dead Kennedys gick också hem. Däremot kände jag att andra halvan snabbt gick ner i förutsägbara skräckfilmsklyschor, även om jag inte skrek "gör inte det där!" på skärmen så rullade jag ögonen en del på karaktärernas val.


Jag har sett flera kommentarer som pekar på både nazisterna och bandets irrationella beteenden som Saulniers sätt att inkorporera någon slags realism i filmen (folk agerar inte rationellt i en kris-situation) men jag kan tycka att det är ett löjligt sätt att bortförklara filmens svagheter (siktar verkligen Green Room på att vara en realistisk skräckfilm?). Kanske bör ge Blue Ruin en chans ändå.

Day of the Woman (även känd som I Spit On Your Grave)

Jennifer (Camille Keaton) lämnar stan och åker till en stuga ute i skogen för att skriva en bok. Där blir hon våldtagen, misshandlad och lämnad att dö av fyra män. Jennifer överlever och bestämmer sig för att hämnas på gärningsmännen, en efter en.

Jag såg remaken innan jag såg originalet och jag tycker faktiskt att båda versionerna är lika bra, även om skildringen av våldtäkten är betydligt bättre (och grövre) i originalet. Spännande och välgjort och bra skådespelare. Äger den på DVD men hoppas den släpps på Blu-ray nån gång också.

7,5/10

http://www.imdb.com/title/tt0037094/

Mr Skeffington (1944). Firad och nöjeslysten skönhet gifter sig för pengar - med en fin, snäll och välmenande men inte särskilt attraktiv man. Hon kan inte hålla sig ifrån fester och allt yngre älskare, vilket slutar i skilsmässa. Väljer nöjeslivet framför att ta hand om sitt barn, som får följa med fadern vid hans flytt till Europa. Men vad händer den dag då hon inte är så vacker längre..? Och finns det något sådant som sann kärlek..?

Filmen var med nästan 2,5 timmar alldeles för lång, innehållet räckte inte till utan den blev bitvis långtråkig. Det var synd, för själva historien är bra och tankeväckande! Slutet är rörande (ja jag grät faktiskt en tår!) och skådespelarna är förstklassiga (Bette Davis och Claude Rains i huvudrollerna). Som den är nu ger jag den:

6/10. Men med skicklig bortklippning av 30 minuter, skulle den kunna komma upp i en 8:a.

Jag kan förstå den synvinkeln. Mina problem handlar i första hand också om vissa beslut som tas senare i filmen och jag gillade inte heller det tv-spelsaktiga sätt som folk skickas in i omgångar när helvetet brutits lös om du förstår vad jag menar. Angående spoiler så tycker jag det snarare bidrog till en känsla av att vad som helst kan hända. För min del så trodde jag en annan skulle överleva till slutet än den/de som faktiskt gjorde det.

Jag tror att du hade uppskattat Blue Ruin lite mer är Green Room men samtidigt gissar jag att den inte heller kommer vara en favorit bara baserat på vilka sorts filmer du brukar gilla riktigt mycket.

Romper Stomper (1992)

En riktigt bra och våldsam film som det känns lite sanning i och nu ser jag filmen en andra gång och jag kan säga att jag tyckte den var minst lika bra andra tittningen. Russell spelar så fruktansvärt bra i filmer, så äckligt trovärdig. Jag gav filmen en 8/10, men vette fan om det ska vara en...

9/10

Nacho Libre (2006)

Komedifilm som kändes för påklistrad och uppenbar och väldigt lättsam film, men ja, det går hem hos den lättsamma publiken kanske.

4/10

Warcraft - http://www.imdb.com/title/tt0803096/?ref_=nv_sr_3

Ett jäkla mästerverk från början till slut...
CGI som slår det mesta...
Älskade verkligen denna film..

5/5

Ahh, du hittade den.

Hur mycket man än hade klippt, så hade den knappast vunnit mitt gillande.

Jason Bourne (2016)

Jason Bourne jagas återigen av CIA, liksom en tidigare medhjälpare som försöker avslöja några av CIAs hemliga projekt genom att hacka deras system och kopiera en uppsättning topphemliga dokument. CIA-agenten Heather Lee (Alicia Vikander) upptäcker intrånget och får uppdraget att leda operationen för att fånga eller eliminera Bourne.

Klart bättre än filmen med Jeremy Renner och bitvis i klass med de första tre filmerna.

Betyget blir 5,5/10 eller 3/5 på Filmtipset.

SSF: Good Will Hunting (1997)

Will Hunting är en jävla bråkstake. Slagsmål, domstolar och skitjobb han aldrig lyckas hålla är hans vardag och hans ambition i livet är egentligen inte mycket högre än så. Men, han är också ett matematiskt geni med fotografiskt minne som har läst och kan citera varenda bok som skrivits. Det här upptäcker en professor och får Will att söka terapi - som ett led i att slippa fängelse - hos en gammal vän till honom, Sean McGuire som nu får uppdraget att leda Will in på en bättre väg. Samtidigt träffar Will en tjej och den svåra resan att finna sin egen identitet och släppa sin tuffa fasad har därmed börjat.

Matt Damon och Ben Affleck skrev ett underbart manus och Gus Van Sant fyllde filmen med så mycket värme, humor och charm att man inte kan kalla det här nåt annat än ett mästerverk. Dem gripande terapisessionerna med Will och Sean, när Will förgör en äcklig Harvard-besserwisser i baren, Stellan Skarsgård, dialogerna, musiken... den är bara sprängfylld med oförglömliga scener och saker att älska. En film som alltid lämnar en med en skön känsla och funderingar över sitt eget liv.

Den introducerade mig också för Elliott Smith vars underbara musik har använts flitigt av Gus Van Sant även i många av hans övriga filmer. Här sätter den tonen perfekt till det melankoliska livspussel vi alla försöker lägga, och avslutande låten "Miss Misery" blev också nominerad för en Oscar. Utan tvekan Robin Williams bästa film och det är omöjligt att inte älska hans karaktär. Matt Damon är perfekt i huvudrollen och Minnie Driver är alldeles ljuvlig som hans kärleksintresse och tillsammans har dem en relation och kemi som känns mycket mer verklighetstrogen än dem flesta andra filmer. Det har också kompisgänget som såklart ÄR ett riktigt kompisgäng och det märks väldigt tydligt med härligt smågnabb och en uppenbar lojalitet mot varandra.

Det är en av väldigt få filmer som om jag råkar zappa in när jag tittar på tv inte kan göra annat än att stanna och se klart den. Händerna upp och total kapitulation liksom, och när den är slut känns det alltid lika vemodigt. Om jag tvingades se en film om och om igen resten av mitt liv skulle jag förmodligen välja Good Will Hunting.

Jag tror att den är skriven mer i ett kvinnligt perspektiv. Många åldrande kvinnor kan känna igen sig i Fru Skeffington (normalt åldrande menar jag, det behövs ingen sjukdom heller). Och även detta, att hon får betala för att hon försummat sitt barn, när barnet är vuxet och inte vill veta av henne.

Det var mycket kopia på de andra filmerna. Det bästa i filmen var hur den före detta CIA agenten, som har blivit jagad i tre andra filmer, använder en dator för att avkoda en usb-sticka utan att försäkra sig om att datorn inte är uppkopplad till nätet. Han måste ha undvikit att läsa allt om Snowden med tankegången att NSA inte samarbetar med CIA.

Sedan har vi det så många gånger tidigare berättade ämnet om hämnd på den som skadat någon släkting som så klart nu även vill döda hjälten.

Filme får 4/10

Master and Commander: The Far Side of the World (2003)

Har sett den förut och jag kollade på den igen igår och jag är fortfarande såld på vilket mästerverk till film det är. Perfekt film!

10/10