Toute une nuit (1982)
En natt i Bryssel i tvåsamhetens tecken. Ingen huvudroll i den här filmen utan olika scener med olika par; ibland dansandes och kramandes, mycket oftare sura, grälande och i färd med att bryta upp. Mycket upp till tittaren att själv fylla i vad det är för par det rör sig om.
Kännetecken från de tidigare filmerna jag sett av Akerman är avsaknaden av dialog, det glåmiga och det nedstämda - för att inte säga deprimerande - som ligger som en våt filt över allt, och trots att den här filmen som sagt handlar om relationer så är känslan av alienation väldigt närvarande.
Akerman kan låta skittråkig på pappret men både Jeanne Dielman (nr 16 på min Topp 100) och Les rendez-vous d'Anna (som jag gav för lågt betyg) är mördande effektiva i att med små medel få fram sina budskap. Den här filmen är dock exakt vad den låter som - tråkig. Att ha typ 50 par istället för ett eller två är absolut inte ett lyckat grepp och karaktärerna är så anonyma så att man inte bryr sig ett dugg eller ens håller reda på vilka de är och om de dykt upp tidigare i filmen. En film som inte bör prioriteras av den som vill kolla upp madame Akerman.
2-/5