Vilken film såg du senast?

Det var inte några kommentarer från utomstående vad jag minns (ingen moralpanik från folk som är rädda för punkvågen således), men en del intervjumaterial med bandmedlemmar och fans var det, varav en del inte tycktes vara inspelat bokstavligt talat backstage utan i vissa fall verkade det vara i folks hem.

Cannibal Holocaust (1980)

Filmen innehåller mycket våld och obehagliga scener, men jag har inte ont av detta, men den är brutal och intressant hur kannibaler lever sitt egna liv. Hur mycket filmen är baserad på "fakta" vet jag inte, men det är inte omöjligt att människor kan bete sig så här djuriskt som i denna filmen. Helt okej rulle att se mitt på natten såhär, men inget speciellt för mig. Känns som en dokumentär som inte är en dokumentär.

6/10

Helt ok rulle som man glömt dagen efter.

The Ghost Train från 1941. Ett gäng tågpassagerare, varav de flesta inte känner varandra, missar sin anslutning på en järnvägsstation i Cornwall, och måste övernatta i det gamla stationshuset. Det finns en gammal spökhistoria om att ett gammalt spöktåg, med ånglok, ibland far förbi där...

Hopplöst barnslig och daterad som en historia för vuxna med våra dagars ögon, men om man lägger bort dom ögonen och går in i tidsandan så är den faktiskt riktigt bra! Intelligent, intressant, bitvis kuslig och även rolig, med flera twists och en osäkerhet nästan till slutet om vad som egentligen pågår. Det roliga elementet står först och främst en liten (alltså kortväxt) komiker vid namn Arthur Askey som jag faktiskt aldrig hört talas om, trots att han var både rolig och sympatisk här. Märkligt!

Ger den 7/10.

Black Mass (2015)

En till film baserad på den verkliga historien om James "Jimmy"/"Whitey" Bulger (efter The Departed som var lätt inspirerad och den rena dokumentären), med Johnny Depp som Bulger, Benedict Cumberbatch som hans yngre bror Billy som blev senator och Joel Edgerton som FBI-agenten John Connolly som kände bröderna Bulger sedan barnsben och grundlade en personlig allians med Jimmy för att med hans hjälp krossa den italienska maffian i Boston, vilket gav Bulger fritt spelrum att själv ta kontroll över all organiserad brottslighet i staden.

Det är en mycket bra prestation av Depp som äntligen gör en roll som inte på något sätt är en repris av Jack Sparrow. The Departed är dock fortfarande en bättre film.

Betyget blir 8/10 eller 4/5 på Filmtipset.

Insidious 3, handlar om innan 1an och 2an. Mycket fokus på mediumet.

Den får 3 av 5. Och det för att den fick mig att hoppa till i soffan flera ggr.

Är besviken på hur demonen framställs, sedan när beter sig en demon på det sättet? Och varför skall det göras filmer som handlar om innan dom första filmerna? Som paranormal activity.

Jag såg "The Wedding Ringer" för en tid sedan, och jag har faktiskt inte glömt den. Den gjorde intryck för att jag vet att det finns många människor i verkligheten som är så ensamma. Och som ändå har de där drömmarna om att ha t.ex. en stor svensexa/möhippa och sedan ett stort bröllop, fast de inte känner tillräckligt många att bjuda. Och även detta, att huvudpersonen tänkte:

Extra pepp för mig inför "årets film" kanske t.o.m. Men varför skulle rollen överhuvudtaget likna Jack Sparrow? Depp är en rätt bred skådespelare men har satt sig fast i "tramsrolls"-facket de senaste åren av den enkla anledningen att det genererat en jävla massa pengar.

Black Mass (2015)

John Connolly och James "Whitey" Bulger växte upp tillsammans på södra Bostons gator. Decennier senare, på det sena 1970-talet, skulle de mötas igen. Vid det laget var Connolly en framstående figur på FBI:s Boston-kontor och Whitey hade blivit gudfadern av den irländska maffian. De ingick ett samarbete under bordet som fick saker och ting att spåra ur fullständigt i Bostons undre värld.

Johnny Depp återvänder i toppform i en av hans bästa rollinsatser på riktigt länge, och inte bara det. Utan också en av hans bästa filmer på länge. Vilket gör att det svider extra mycket när ingen går och ser filmen och den inte får lika stor bemötande som till exempel Alice i Underlandet eller The Lone Ranger. Visserligen floppade The Lone Ranger på bio, men den hade mycket mer marknadsföring omkring sig än vad denna har.

Låt från början bara få detta understryk och i vägen. Johnny Depp i denna filmen är fenomenal. Helt fantastisk. Han förvandlade verkligen sig till James 'Whitey' Bulger. Jag vet om att Depp är känd för att omvandla sig framför kameran med en massa makeup och gå in i karaktärerna. Men det är oftast i Tim Burton filmer och karaktärer och makeup vi har sett honom göra ett bra tag nu och han spelar de exakt identiska.
Men här gör han det på helt rätt sätt. Makeupen är helt otrolig och vad som verkligen sticker ut är hans stora blåa ögon som verkligen gör det hela. Detta är en karaktärsdriven film med Johnny Depp i huvudrollen som är filmens största höjdpunkt. Om han inte får en nominering i Februari har Akademin fått väldigt mycket i bakfoten. Fast då fick heller inte Jake Gyllenhaal någon för sin insats i Nightcrawler som var en av de bästa insatserna från 2014...

Men även de andra skådespelarna gör trovärdiga och minnesvärda insatser. Joel Edgerton som var med mer än jag trodde visar verkligen sina topptalanger här. Till en början var jag lite skeptisk till Benedict Cumberbatch, och hur hans accent var i filmen tog ett litet tag för mig att smälta in. Men efter ett tag smälte även han in i miljöerna och kändes som en del av familjen han med.
Bäst av allt var att Kevin Bacon var med på ett hörn och är lika bra som alltid. Den mannen behöver få fler huvudrolls roller i filmer. I love me som Bacon.

Vad som också gör filmen så underbar är miljöerna och de smutsiga Boston. Okej det är inte direkt djupgående in i de värsta områdena. Men man får en bra inblick på hur det var under 70 och 80-talet. Mycket tack vare ett snyggt foto och en fin redigering.

Jag var skeptisk till början att det var Scott Cooper som stod för regin. För när man kollar på hans tidigare filmer, speciellt Out of the Furnace. Så känns regin bra men inte fullträffad och det känns som det saknas något. Även att filmen lägger mer krut på karaktärerna än på sin handling, där av blir filmerna mer karaktärsstudie filmer och har mindre handling till sig.
Jag kan säga att denna filmen också har det. Men den har också ursäkten att det är en biografi om en person som lever än idag och saker som inträffat, alltså baserad på en sann berättelse. Klart det ska vara en karaktärsstudie film och handlingen skriver sig själv runt omkring karaktären. Eller ja personen då han finns på riktigt.
Scott Cooper överträffar också sig själv här och det märks han blir en allt mer erfaren regissör. Detta är hans bästa verk hittills och jag ser fram emot vad han bjuder på härnäst.

Ett litet problem jag hade med filmen är att jag aldrig hann bli riktigt känslosam hos alla karaktärerna. Främst för att det är en del personer i filmen. Men det är inte så mycket det, utan mer att filmen vid 2-3 ställen bygger upp en känslosam scen som vi tittaren ska känna oss berörda av.
Där är bland annat en scen involverad en styvdotter till en av personerna. Problemet är att vi precis blev introducerad av henne och hinner inte få någon djupare relation till henne och där av kopplar jag ingen större känslosam känsla för henne.
Likaså när det inträffar James 'Whitey' Bulger son någonting känner jag mig inte berörd när jag känner att jag borde bli det. Det är också här vi ser James 'Whitey' Bulger's flickvän sista gången i filmen spelad av Dakota Johnson. Jag hade gärna velat haft ett litet avslut på just henne.
Som tur är lägger inte filmen så stor vikt på just dessa händelserna, kanske lite mer åt sonen. Men av den anledningen känner jag också att det inte sjunker hela filmen för mig. Jag fann fortfarande otroligt mycket nöje från den.

Jag blev också förvånad över hur skarp och snabb den var med sina dialoger och scenöversättningar. Där är flertals scener som sticker ut för mig som jag redan nu känner är minnesvärda och det är ett riktigt bra tecken.
Favoritscenen måste bara vara middagsscenen när James 'Whitey' Bulger pratar om ett familjerecept som är hemligt till en annan person. Dialogerna här är så helt underbara, men ännu bättre är skådespelarnas insatser och just ansiktsuttrycket Johnny Depp använder sig utav är något av de bästa. Jag kommer inte säga scenen då det är bäst och inte veta någonting, där är en lite små glims av det i trailern, men scenen fortsätter. Klassisk och minnesvärd.

I sin helhet är Black Mass en av årets största överraskningar. Trailern sålde mig. Men även den kom liksom från ingenstans. Jag hade inte hört talas om denna filmen början på året.
Filmen är en välgjord karaktärsstudie film på en av USA:s mest efterlysta personer. Men även hela historien med FBI och att James 'Whitey' Bulger bror var senator är bara det helt sjukt att tänka sig, men så sant så sant så.
Men vad som gör filmen så pass bra och minnesvärd är mycket tack vare Johnny Depp i rollen som James 'Whitey' Bulger. Han gör sin bästa insats på år och äntligen en riktigt bra film han är med i. Men låt oss inte bara bli blinda av Johnny Depp. De andra skådespelarna gör även riktigt bra ifrån sig. Kul att se Kevin Bacon på vita duken igen, det var ett tag sen känns det som.
Filmen är inte fläckfri och de känslosamma stunderna kunde den byggt upp bättre, i nuläget kände jag inte så värst mycket när jag skulle känna någonting. Mycket på grund av uppbyggnaden av karaktären i fråga inte fick tillräckligt med utrymme. Som tur är lägger inte filmen allt krut här utan är mer en liten små detalj sidan av.
Om det är någon Johnny Depp film som förtjänar våra pengar är det denna. Han är tillbaka i högform!

4 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt1355683/...ref_=hm_cht_t1

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=CE3e3hGF2jc

Nej, jag tror naturligtvis inte att varken Depp själv eller regissören ens för en sekund övervägde att Bulger skulle gestaltas på ett tramsigt sätt påminnande om Jack Sparrow. Jag tyckte bara att det var skönt att se Depp i högform i en helt annan typ av roll.

Everest (2015)

En grupp bergsklättrare stöter på problem i form av en kraftig snöstorm när de skall bestiga Mount Everest.

Jag har tagit på mig lärdomen att efter att ha sett denna filmen att jag aldrig i hela mitt liv kommer vilja bergsklättra.
Everest är en film ungefär i samma anda som Gravity som kom ut två år sedan. I med det att det är en 3D upplevelse som ska upplevas på bio för att få det maximala utifrån den. Men jag tror ändå filmen håller lika bra som om du hade sett den hemma. Jag minns själv jag såg Gravity för första gången med min syster utanför bio, och hon blev helt tagen av den och jag själv märkte. Detta är en bra överlevnadsfilm utanför 3D och biograferna. Jag tror Everest också kommer klara av det testet.

Detta för mig är en av de mest spännande filmerna jag sett på bio. Jag satt på helspänn under hela filmen. Jag glömde bort vad som innebar tid och verklighet. Jag var fångad i filmen.
Jag vet det låter cheesy, men detta var för mig en otroligt välgjord film. Jag blev fängslad och kände mig berörd av de dramatiska scenerna.

Innan filmen kom gjorde jag kanske ett litet misstag, men min nyfikenhet var allt för stor. Jag läste mig på själva katastrofen för jag var intresserad. Så jag visst redan vilka som skulle överleva och vilka som skulle dö.
Men att filmen fortfarande lyckades få mig så pass investerad och att jag bet på naglarna vart varannan scen är för mig ett lyckat tecken.

Filmen tar dock sin tid innan saker och ting börjar komma igång. Mest för att sätta upp karaktärerna, men också för att visa förberedelserna inför själva klättringen.
Detta för mig var en av de bättre sakerna med filmen. Vi får ett bättre förståelse till varför personerna gör detta och gör oss mer investerad när olyckan väl inträffar.

Detta också mycket tack vare åter igen skickliga skådespelare. Denna dubbla biodagen bjöd verkligen på skådespelare i sin topp.
Jason Clarke är huvudrollspersonen kan man säga och han gör verkligen bra ifrån sig. Scenerna mellan honom och Keira Knightley är verkligen rörande. Av det lilla vi ser av Keira Knightley gör hon verkligen sin närvaro räknas, jag blev imponerad av henne faktiskt.
Josh Brolin som jag såg förra veckan är med igen. Båda gångerna gjorde han lika bra ifrån sig. Favoriten Jake Gyllenhaal är stört skön. Han är inte med så mycket som man tror, det vi ser i trailern är ungefär det vi får. Men ännu en gång visar han varför han är en av de främsta skådespelarna som lever idag.

Till sist måste jag nämna 3D:n. Det är inte på samma nivå som Gravity. Men det är ändå imponerande 3D som faktiskt ger effekt till det hela. Effekterna i filmen är makalösa. Nästan som jag undrar om dem verkligen var på Everest på riktigt eller inte.
Jag är väldigt fundersam hur de gjorde allt detta, men detta är verkligen toppbetyg i miljö och effekter. Även ljudet var otroligt.

Jag har inte riktigt mycket mer att berätta om filmen. Den gör sitt jobb. Det är en överlevnadsfilm och vad som händer mer exakt kommer jag inte gå in på då jag känner det räknas som spoiler för den som inte känner till historien.

I sin helhet är Everest väl värd att se på bio. Det är en av de mest spännande filmerna jag sett på bio och jag satt på helspänn flertals scener. Skådespelarna gör riktigt bra ifrån sig. Uppbyggnaden till katastrofen var bra och de dramatiska scenerna funkade faktiskt för mig.
Men det är just kampen om överlevnad och hur bra filmen lyckats fånga detta ögonblicket och tillsammans med fantastiska effekter, ljud och miljöer gör detta till en av årets bioupplevelser.
Jag blev helt indragen i den och glömde bort allt om verklighet och tid. Jag satt på helspänn och likt Gravity som gjorde att jag inte vill åka till rymden, vill jag nu inte klättra några berg, inte ens om de är 5 meter höga (hehe)...

4 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt2719848/...ref_=hm_cht_t4

Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=5ZQVpPiOji0