Vilken film såg du senast?

Såg precis min första film från 2014 och valet föll, tyvärr, på Veronica Mars.

Som Lotso skrev så handlar den just om Veronica som rycker ut i egenskap av gammal privatdetektiv för att rentvå sitt ex. Filmen har fått rätt bra betyg av många men det är uppenbart att det är från fans av tv-serien som är blinda för filmens brister, för ingen utomstående kan på allvar tycka att det är en bra film. Platta karaktärer som inte utvecklas, tråkig handling och Veronica känns inte speciellt sympatisk när hon ligger med sitt ex fem minuter efter att ha gjort slut med sin nuvarande som hon säger sig älska.

1/5

Finns en ny uppe nu! Friend or Foe?

Såg precis The Pursuit of Happyness..

Riktigt bra film. En av bättre med Will Smith.

4/5.

Jag ger inte mycket för zigenare irl, det kan jag garantera. Men om du tycker Svart katt, Vit katt känns som en dokumentär undrar jag om vi sett samma film. Den slår ju nästan knut på sig själv i överspel och galenskaper, på ett klart underhållande sätt enligt mig.

Hmm den filmen var en av de få som slösade bort mest tid i mitt liv någonsin.

Jag skrev en lite längre recension för en gångs skull:

In the Mouth of Madness (1994)

Regi av John Carpenter, musik av John Carpenter.

I filmens inledning möts vi av dessa förtroendeingivande ord. Det kan väl inte bli dåligt? Själv har jag i alla fall blivit besviken på Carpenter, och med en historia sprungen ur en novell av H.P. Lovecraft kände jag mig full av föräntan.

Filmen inleds med att John Trent (Sam Neill) läggs in på mentalsjukhus. Han placeras i ett vadderat rum och hans enda begäran är att få en svart krita. När Dr. Wrenn besöker Trent har denne fyllt varenda yta av väggarna och sig själv med kors. Han har målat simpla kors, utsmyckade kors, kors med andra kors i. Detta är en inledning som bådar gott. På ett sant lovecraftianskt manér får tittaren snabbt insikten att Trent har varit med om något förfärligt som han vill skydda sig från. Han är inte bara en vanlig galning, och om han ändå är galen så har han blivit galen av en god orsak. Dr. Wrenn ber Trent att berätta sin historia, och filmen tar på nytt sin början med ett språng bakåt i tiden.
Trent, som vanligen arbetar med att undersöka försäkringsbedrägerier, blir anlitad för att finna skräckförfattaren Sutter Cane, som försvunnit just som hans senaste roman skulle lanseras.

In The Mouth of Madness bjuder på en atmosfär som de flesta mystikdiggare bör komma att uppskatta, särskilt de som gillar filmer som emellanåt drar mot det abstrakta. Under filmens gång hinner jag tänka på såväl David Lynch som Terry Gilliam och fler därtill. Det är snygga, kusliga miljöer, både interiörer och exteriörer. Flera gånger kommer jag på mig själv med att tänka att “det är är PRECIS så man ska visualisera det här”, vare sig det rör sig om en gammal gumma som eventuellt har något att dölja eller om det rör sig om en skräckinjagande dörr bakom vilken det definitivt finns något fruktansvärt. Filmen förklarar inte allt det underliga tittaren får bevittna, vilket även det är utmärkt lovecraftianskt. En glimt in i det fasansfulla, inte mer än så.

In the Mouth of Madness är en genomtänkt och väl genomförd hyllning till skräckmästaren framför andra, H.P. Lovecraft. Det är en av de bästa Carpenter-filmer jag sett. Jag skulle till och med placera den strax framför The Thing, men något bakom Halloween. Jag rekommenderar definitivt den här filmen. Betyg 4 av 5 eller 3.5 av 4.

EDIT: Jag bör rätta mig själv. Historian är inte alls sprungen ur en Lovecraft-novell. Däremot innehåller den många drag från Lovecrafts mytologi, och har en titel inspirerad av en Lovecraft-novell. Så den står på egna ben men kan nog ändå betraktas som något av en hyllning till Lovecrafts skräckvärld.

Tyckte att den var lite väl lång skulle enkelt kunnat vara en 2 timmars film. Captain Phillips tyckte jag var grymt grym! Men American hustle somnade jag till och har inte pallat se slutet, trist. Dallas buyers club ska jag också se (har den på skrivbordet, men vem pallar att se en film om aids...) Om du skulle bry dig

The Wolf Of Wall Street

Bra, men, herregud vad överskattad film.
Den får 6/10 av mig.

We're The Millers - 2013

Såg denna i hopp om att den skulle vara en av de bättre komedierna från det forna året, men icke. Irriterande karaktärer och dumma beslut med dålig humor på toppen får mig att ångra jag spenderade nästan två timmar framför detta. Jag kan erkänna att jag skrattade åt vissa sekvenser men det var allt.

Jag hoppas att The Wolf Of Wall Street är bättre än denna.

4/10 chips får den av mig. Inte min smak.

Salvage. Nja, inte speciellt bra film. 4/10.

Double Whammy (2001)

Tom DiCillo-film som i vanlig ordning levererade. Förstår inte IMDb:s 5,7 i betyg. Synd att han inte har gjort film sedan 2006 utan istället tv-serier. Hoppas det blir mer film i framtiden.

Tape
Linklater film, som påminner om SubUrbia, i sitt långsamma tempo. Skulle garanterat fungera lika bra som en teaterpjäs. Ethan Hawke står för den starkaste rollprestationen. Linklater är verkligen den okrönte kungen när det kommer till dialog.
6/10

My Own Private Idaho
En Van Sant film som jag inte sett förens nu. Påminner om Drugstore Cowboy i fotot, fotot är filmens stora behållning. Keanus och Rivers relation är underbart skildrad. Tyvärr innehåller den för många plotholes för att betyget ska bli högre.
7/10

Seeking a Friend for the End of the World
Mysig familje-film, Steve Carell funkar väl. Känns som att han gjort den rollen tusen gånger förut, älskar dock Keira det gör att betyget går upp. Hon lyckas med konststycket att porträttera en snygg konstig tjej, något jag tycker Natalie Portman misslyckas med i Garden State.
8/10