Anspråk på inspiration
Ordet inspiration definieras i Sällskapet Vakttornets uppslagsverk Insight on the Scriptures som "egenskapen eller tillståndet att drivas av eller frambringas under direkt ledning av en ande från en övermänsklig källa". (Vol. 1, sid. 1202) Som artikeln sedan visar behöver detta inte alltid innebära direkt, ordagrann diktamen. Gud kunde tala genom profeterna "på många sätt". (Hebr. 1:1) En människa som gör anspråk på "inspiration" menar ofta inte att hennes uttalanden ordagrant har dikterats för henne, utan snarare att Guds ande på något sätt har "påverkat" eller "väglett" henne till att framföra ett visst budskap.
Det är visserligen sant att Vakttornets ledare ibland, särskilt när det stått klart att deras förutsägelser slagit fel, har urskuldat sig med att de inte är inspirerade. Men vad betyder dessa få medgivanden, när de samtidigt oupphörligt påstår sig vara Guds enda "kanal" och "språkrör" på jorden, hans "trogne och omdömesgille slav", som man måste gå till för att kunna förstå bibeln? I den ovannämnda artikeln citeras ännu ett "medgivande" som gjordes i Vakttornet för den 15 juni 1981:
"De bröder som framställer den här litteraturen är visserligen inte ofelbara. Det de skriver är inte inspirerat, som fallet var med det Paulus och andra bibelskribenter skrev. (2 Tim. 3:16) Och därför har det ibland varit nödvändigt att rätta till olika uppfattningar, allteftersom förståelsen blivit klarare. (Ords. 4:18)" (Sidan 17)
Men redan i nästa stycke på samma sida betonar artikelförfattaren att "vi kan inte finna den bibliska vägledning vi behöver utanför den 'trogne och omdömesgille slavens' organisation."
Man kan därför fråga: Om Vakttornets ledare inte anser sig vara inspirerade, hur kan de då hävda att den bibliska vägledning en människa behöver bara finns i deras organisation och ingen annanstans?
Medgivandet i det ovan citerade Vakttornet från 1981, att "det de skriver är inte inspirerat, som fallet var med det Paulus och andra bibelskribenter skrev", står i skarp kontrast till det anspråk på inspiration som framfördes redan året därpå, i Vakttornet för den 1 oktober 1982 på sidan 10:
"I våra dagar finns en kvarleva av denne trogne slav ännu kvar på jorden. ... De innehar en ställning som liknar den Paulus och hans medarbetare innehade, då denne apostel sade följande om de underbara sanningar Gud ger sitt folk: 'För oss är det ju som Gud har uppenbarat det genom sin ande.' (1 Korintierna 2:9,10)"
I själva verket anser Sällskapets ledare att det bara är Vakttornets organisation som vägleds av Guds heliga ande:
"Tänk också på det förhållandet att på hela jorden är det bara Jehovas organisation som vägleds av Guds heliga ande eller verk-samma kraft." - Vakttornet, 15 nov. 1973, sid. 520...........
Källa http://user.tninet.se/~oof408u/fkf/artiklar/fprofet.htm
mycket intressant sida.
Ordet inspiration definieras i Sällskapet Vakttornets uppslagsverk Insight on the Scriptures som "egenskapen eller tillståndet att drivas av eller frambringas under direkt ledning av en ande från en övermänsklig källa". (Vol. 1, sid. 1202) Som artikeln sedan visar behöver detta inte alltid innebära direkt, ordagrann diktamen. Gud kunde tala genom profeterna "på många sätt". (Hebr. 1:1) En människa som gör anspråk på "inspiration" menar ofta inte att hennes uttalanden ordagrant har dikterats för henne, utan snarare att Guds ande på något sätt har "påverkat" eller "väglett" henne till att framföra ett visst budskap.
Det är visserligen sant att Vakttornets ledare ibland, särskilt när det stått klart att deras förutsägelser slagit fel, har urskuldat sig med att de inte är inspirerade. Men vad betyder dessa få medgivanden, när de samtidigt oupphörligt påstår sig vara Guds enda "kanal" och "språkrör" på jorden, hans "trogne och omdömesgille slav", som man måste gå till för att kunna förstå bibeln? I den ovannämnda artikeln citeras ännu ett "medgivande" som gjordes i Vakttornet för den 15 juni 1981:
"De bröder som framställer den här litteraturen är visserligen inte ofelbara. Det de skriver är inte inspirerat, som fallet var med det Paulus och andra bibelskribenter skrev. (2 Tim. 3:16) Och därför har det ibland varit nödvändigt att rätta till olika uppfattningar, allteftersom förståelsen blivit klarare. (Ords. 4:18)" (Sidan 17)
Men redan i nästa stycke på samma sida betonar artikelförfattaren att "vi kan inte finna den bibliska vägledning vi behöver utanför den 'trogne och omdömesgille slavens' organisation."
Man kan därför fråga: Om Vakttornets ledare inte anser sig vara inspirerade, hur kan de då hävda att den bibliska vägledning en människa behöver bara finns i deras organisation och ingen annanstans?
Medgivandet i det ovan citerade Vakttornet från 1981, att "det de skriver är inte inspirerat, som fallet var med det Paulus och andra bibelskribenter skrev", står i skarp kontrast till det anspråk på inspiration som framfördes redan året därpå, i Vakttornet för den 1 oktober 1982 på sidan 10:
"I våra dagar finns en kvarleva av denne trogne slav ännu kvar på jorden. ... De innehar en ställning som liknar den Paulus och hans medarbetare innehade, då denne apostel sade följande om de underbara sanningar Gud ger sitt folk: 'För oss är det ju som Gud har uppenbarat det genom sin ande.' (1 Korintierna 2:9,10)"
I själva verket anser Sällskapets ledare att det bara är Vakttornets organisation som vägleds av Guds heliga ande:
"Tänk också på det förhållandet att på hela jorden är det bara Jehovas organisation som vägleds av Guds heliga ande eller verk-samma kraft." - Vakttornet, 15 nov. 1973, sid. 520...........
Källa http://user.tninet.se/~oof408u/fkf/artiklar/fprofet.htm
mycket intressant sida.
Du kanske missade det? Eller så vill du ha fler svar...
)