Citat:
Ursprungligen postat av IsgrimnuR
Här kommer jag med mer fakta som ni kan förneka. 
Det grekiska ord som återgetts med "kors" i många moderna bibelöversättningar ("tortyrpåle" i Nya Världens översättning) är stau-ros. I den klassiska grekiskan betydde detta ord blott och bart en upprättstående påle eller stolpe. Längre fram kom det också att användas om en avrättningspåle med tvärslå. I The Imperial Bible-Dictionary erkänns detta med orden: "Det grekiska ordet för kors, [stau-ros], betecknade egentligen en påle, en upprättstående stolpe eller planka, på vilken vad som helst kunde hängas eller som kunde användas vid inhägnande av ett jordstycke... Även bland romarna tycks crux (varifrån korset kan härledas) ursprungligen ha varit en upprättstående påle."
Det är värt att lägga märke till att Bibeln också använder ordet xy-lon om det redskap som användes. I A Greek-English Lexicon av Liddell och Scott, anges detta ord betyda: "Trä hugget och klart att använda, ved, timmer, etc... ett stycke trä, stock, bjälke, stolpe... påke, klubba, ...påle som brottslingar hängdes upp på, ... om levande trä, träd." Och sedan tilläggs det "i NT, om korset.", och så ges Apg. 5:30 och 10:39 som exempel.
"Det finns inte en enda mening i någon av de många skrifter som utgör Nya testamentet, som i den ursprungliga grekiska texten innehåller ens några indirekta bevis för att den stauros som användes i Jesu fall var något annat än en vanlig stauros; och än mindre några bevis för att den inte bestod av ett enda trästycke, utan av två stycken som var ihopspikade till ett kors... Det är inte så lite missvisande av våra lärare att översätta ordet stauros med 'kors', när de översätter kyrkans grekiska dokument till vårt modersmål, och att därtill understödja denna handling genom att sätta in ordet 'kors' i våra lexikon som innebörden i ordet stauros utan att noggrant förklara att denna innebörd i vilket fall som helst inte var den primära innebörden i ordet på apostlarnas tid, att det inte fick denna primära betydelse förrän långt senare, och då, om alls, fick den bara därför att man av en eller annan anledning förutsatte, trots avsaknaden av verifierande bevismaterial, att den särskilda stauros som Jesus blev hängd på hade just den särskilda formen." - The Non-Christian Cross sid. 23, 24 av J.D Parsons
Med detta sagt så finns det alltså tungt vägande bevis för att Jesus dog på en upprättstående påle och inte på det traditionella korset.
Märk väl att ingen av apostlarna eller senare medkristna i församlingarna som nämns i bibeln hade något kors som symbol för att dom var kristna. Det är ikondyrkan.
Det grekiska ord som återgetts med "kors" i många moderna bibelöversättningar ("tortyrpåle" i Nya Världens översättning) är stau-ros. I den klassiska grekiskan betydde detta ord blott och bart en upprättstående påle eller stolpe. Längre fram kom det också att användas om en avrättningspåle med tvärslå. I The Imperial Bible-Dictionary erkänns detta med orden: "Det grekiska ordet för kors, [stau-ros], betecknade egentligen en påle, en upprättstående stolpe eller planka, på vilken vad som helst kunde hängas eller som kunde användas vid inhägnande av ett jordstycke... Även bland romarna tycks crux (varifrån korset kan härledas) ursprungligen ha varit en upprättstående påle."
Det är värt att lägga märke till att Bibeln också använder ordet xy-lon om det redskap som användes. I A Greek-English Lexicon av Liddell och Scott, anges detta ord betyda: "Trä hugget och klart att använda, ved, timmer, etc... ett stycke trä, stock, bjälke, stolpe... påke, klubba, ...påle som brottslingar hängdes upp på, ... om levande trä, träd." Och sedan tilläggs det "i NT, om korset.", och så ges Apg. 5:30 och 10:39 som exempel.
"Det finns inte en enda mening i någon av de många skrifter som utgör Nya testamentet, som i den ursprungliga grekiska texten innehåller ens några indirekta bevis för att den stauros som användes i Jesu fall var något annat än en vanlig stauros; och än mindre några bevis för att den inte bestod av ett enda trästycke, utan av två stycken som var ihopspikade till ett kors... Det är inte så lite missvisande av våra lärare att översätta ordet stauros med 'kors', när de översätter kyrkans grekiska dokument till vårt modersmål, och att därtill understödja denna handling genom att sätta in ordet 'kors' i våra lexikon som innebörden i ordet stauros utan att noggrant förklara att denna innebörd i vilket fall som helst inte var den primära innebörden i ordet på apostlarnas tid, att det inte fick denna primära betydelse förrän långt senare, och då, om alls, fick den bara därför att man av en eller annan anledning förutsatte, trots avsaknaden av verifierande bevismaterial, att den särskilda stauros som Jesus blev hängd på hade just den särskilda formen." - The Non-Christian Cross sid. 23, 24 av J.D Parsons
Med detta sagt så finns det alltså tungt vägande bevis för att Jesus dog på en upprättstående påle och inte på det traditionella korset.
Märk väl att ingen av apostlarna eller senare medkristna i församlingarna som nämns i bibeln hade något kors som symbol för att dom var kristna. Det är ikondyrkan.
Klistrar in ett gammalt tidigare svar.
Jag sitter här med Resonera-boken, 1995 års reviderade upplaga på svenska, och ger kommentarer till ditt inlägg.
1) Sällskapet använder inte The Imperial Bible-Dictionary på ett hederligt sätt här.
Man hoppar över ett viktigt parti i framställningen, eftersom det inte stämmer med den föreställning som Jvs ledning vill förmedla. I stället skriver sällskapet tre punkter för utelämnat material, och man avbröt citatet mitt i en mening som var inledningen till väsentlig information. I citatet nedan ger jag hela framställningen som ger ett helt annat intryck än det Jv vill förmedla:
"Det grekiska ordet for kors, staurós , betecknade egentligen EN PÅLE, en upprättstående stolpe eller planka, på vilken vad som helst kunde hängas eller som kunde användas vid inhägnade av ett jordstycke. En modifering infördes emellertid efter hand som Roms herravälde och bruk utsträcktes till grekisk-takande länder. Även bland romarna tycks CRUX (varifrån vårt kors härleder sig) ursprungligen ha varit en upprättstående påle, och denna förblev alltid den mest framträdande delen. Men från den tid då det började att användas som ett straffredskap tillades vanligen ett tvärgående trästycke, fastän detta inte skedde alltid ens då. ". (kursiv i artikeln har skrivits med VERRSALER i mitt citat.)
Detta står på den undre halvan på sid. 376 i Fairbairns bibelencyklopodi, första bandet, daterat 1874.
Citatet i sin helhet ger ett helt annat intryck än Sällskapets brottstycken av det. Genom stympningen slipper Jv få reda på att det redan var i förkristen tid som stauros och crux kunde användas om en avrättningspåle med en tvärslå. Den kunskapen ville inte sällskapet att Jv skulle få.
2) Argumentet beträffande XYLON är ohållbart. Jag har visserligen ännu inte kollat vad det stora verket av Lidell och Scott säger om detta ord, men Sällskapet har stympat citatet precis som man gjorde med Fairbairns verk. Jag vågar en slant på att man utelämnat det som framförs i andra grekiska lexikon, nämligen att xylon användes om vad som helst som tillverkats av trä, även de mest komplicerade föremål, så att ett kors mycket väl kunde kallas xylon. Vi vet att xylon i 5 Mos. 21:22,23 i LXX användes om en påle med påbyggnad av annat trä. Beträffande återgivandet "träpåle"i NT 81 (och den senare Bibel 2000) får man inte glömma det som sägs i noten till Apg. 5:30: "Självfallet menas korset, men uttrycket anknyter till det gammaltestamentliga straff som beskrivs i 5 Mos. 21:22 f."
Träet upphörde inte att vara trä, och träpålen upphörde inte att vara en träpåle för att en tvärbjälke eller någon annan påbyggnad tillfördes. Översättningen "trä" i 1917, Åkeson m fl är alldeles utmärkt och raserar på inget sätt att Jesus dog på ett kors. Ett kors bestod av trä och var trä!
Det är uppenbart att Sällskapet här har en yxa att slipa - an axe to grind - man vill att det bara skall ha varit en enkel påle.
3) Citatet från J.D. Parsons bok är också bedrägligt. Det Parsons skrev berättigar INTE till Sällsklapets halsbrytande slutsats: "Det finns således tungt vägande bevis för att Jesus dog på en upprättstående påle och inte på det traditionella korset."
I verkligheten säger Parsons ingenstans att Jesus dog på en enkel påle. Han var inte övertygad om att han dog på ett kors men heller inte säker på att han dog på en enkel påle.
4) Hänvisningen till The Companion Bible, appendix 162, är däremot äkta. Men detta appendix har fel i att de grekiska orden måste inskränkas till en enkel påle. Verket är pinsamt okunnigt om vad Mishna säger om xylon. Och det ignorerar alla vittnesbörd som visar att stauros användes om riktiga kors. Och slutligen har det inte kunnat väga in alla upptäckter som gjorts på 1900-talet.
5) Citaten på sid.211, 212 är alla irrelevanta för frågeställningen. Att korset använts i hedendomen visar inte att Jesus INTE dog på ett kors med allt vad det innebär. Hedendomen använde också den bevingade solskivan, men det hindrade inte att Mal. 4:2 använde "rättfärdighetens sol" som skulle gå upp "medl läkedom under sina vingar". Charles T. Russell använde en bevingad sol på pärmen till "Studier i Skriften". Han har blivit anklagad för hedendom och frimureri på grund av detta. I själva verket var det Bibelns egna ord i Mal. 4:2 som låg bakom HANS solskiva. På samma sätt är det JESU kors som ligger bakom den kristna korssymbolen, inget annat. Någon påverkan från hedendom föreligger inte.
6) W.E Vine som citeras på sid. 212 är antikverad. Det han påstår är rent strunt, i strid med fakta, och sedan han levde för rätt länge sedan har mycket tillkommit som förvandlat allt han säger i ämnet till rena löjan.
7) De första kristna var mindre benägna att avbilda något än Jv är i dag. Det finns ingen konst värd namnet under de första århundradena. Därför finns det inte heller någon konst med korsfästelsen. Men korssymbolen fanns på olika sätt.
8) Till slut kommer så Sällskapet fram med Tammuz och hans tecken (s. 214). Man ignorerar Hes. 9:4 och "tav" (som skrevs som ett kors) som det räddande tecknet. Tammuz har inte spelat någon roll i kristen tro, hur mycket Jv än påstår detta. Men Hes. 9:4 och det korstecken som inbegrips i "tav" här har spelat en stor roll. Det är ganska magstarkt att man från Jv-håll vill kalla "tav" i Hes 9:4 för Tammmuz tecken! De borde veta hut!
