Juristprogrammet

Sett strikt till antalet sidor är det minst det dubbla. Vidare är det en annan sorts juridik, "tänket" är inte samma.

Skulle rekommendera att du närvarar på allt och läser böckerna minst två gånger. Då lär åtminstone ett B vara säkrat.

Eller så ordnarjag helt enkelt en väsklösning som fungerar för mig (jag drar hellre än bär t ex, men uppskattar valmöjligheten), och så får du tycka den är 'ärkelöjlig' eller ej helt efter eget tycke =)

(Det fanns mer saker jag gillade med den där, bla datorfacket och att jag ser fler användningsområden för den, alltså förutom frakta runt kurslitteratur med).

Jag är fortfarande nyfiken på vad andra har för lösning, och på hur mkt böcker som släpas till lektioner/etc eg? =)

Jag pluggar nästan uteslutande i skolan och har alltså med mig stor del av kursmaterialet. Jag har nämnda axelproblem. På de flesta seminarium och föreläsningar känner jag annars att det oftast räcker med anteckningsmaterial och relevant lagtext.

Hur ser utbildningsmiljön ut i Lund?
Jag snubblade över både interiör- och exteriörbilder på utbildningslokalerna i Uppsala tidigare i tråden och blev mäkta imponerad. Jag värderar omgivning och trivsel högt och hävdar att det är viktigt för motivationen.

Har försökt hitta bilder på lokalerna på Juridicum i Lund utan resultat. Någon som kan peka i rätt riktning och dela med sig av eventuella länkar? Alternativt dela med er av era åsikter angående föreläsningssalarna, biblioteket, och så vidare.

_____________________________________________

Undrar också över skillnaden mellan UU och LU, och då mer specifikt över skillnaden i antal obligatoriska moment. Har förstått att UU i regel har fler obligatoriska moment per vecka än LU. Jag vill helst ha så mycket frihet som möjligt i mina studier. Är skillnaden verkligen _så_ stor mellan UU:s PBL (?) och LU:s traditionella utbildning? Viktigare: hur stor är skillnaden?

Manade uppsala- och lundastudenter i tråden kanske hade kunnat dela med sig av sina uppfattningar?

Djupt tacksam för svar,
-TF-

Personligen tyckte jag T1 var semester. T2 höjer tempot rejält, från dag 1. Men som någon sa, det finns en rad underbara lärare. Patrik och Eva är guld värda...

Avtalsrätt I och II är dock trevligare andra gången du läser dem, jag lovar. Första gången, not so much.

T2 Lund hade 15-16 seminarier varav 12 var obligatoriska.
T3 däremot bjöd på cirka en månad med obligatoriska temaövningar, visserligen med en del tid emellan, men där krävdes också lite förberedelser.

T1 på SU, ser i mitt schema att det är typ tre seminarier per vecka + föreläsningar. Trodde inte det skulle vara så många seminarier varje vecka. Har inga problem med det öht, men trodde det skulle vara mer frihet. Nu har jag visserligen noll koll eftersom jag är "ny", det kanske är lite jämfört med andra lärosäten.
Läste ekonomi innan, där var det verkligen lekstuga genom majoriteten av allt. Känns som att jag kommer behöva prioritera om och plugga extremt mycket mer nu, för att klara detta!

Angående hur man bär böckerna. Det är väl skitsamma om man har en ryggsäck, sån där gratisväska eller en ful plastpåse. Det känns som det är det minsta problemet enligt min uppfattning. Är orolig om jag ens kommer klara studierna med goda betyg.....

JIKen är en av få kurser med någon obligatorisk närvaro under seminarierna - du fick missa 3 av 16 tillfällen utan dispens.

Europarätten, som är kursen efter, har 2 seminarier i veckan. Statsrätten ungefär samma.

Skulle någon kunna redogöra överlag om hur den obligatoriska närvaron ser ut? Jag är lite för att gå på föreläsningar/seminarier och annat skit. Och även jag såg att början av T1 består av 3 seminarier i veckan med obl närvaro Vafan ska man göra där? Lära sig saker eller?

Du får ett arbetskompendium med frågor som du ska lösa i grupp. På seminarierna går ni igenom frågorna. Det är roligare än det låter.

Har en till oro: Hur svårt är egentligen juristprogrammet? Får lite panik över att juristprogrammet ofta talas om som riktigt svårt och helt klart över det normala. Har av ren nyfikenhet börjat öppna en del rättsfall som kommer användas och vafan, meningsuppbyggnaden i det juridiska språket kan stundvis känns helt absurda. Nu är jag inte van med språket, men blir man det? Eller är jag helt efterbliven?

Exempelvis:

EU-domstolen har i förhandsavgörandena C-433/05 Sandström och C-20/05 Schwibbert behandlat frågan om ändringar av tillämpningsområdet av en teknisk föreskrift. I målet C-267/03 Lindberg behandlades betydelsen av tillägg med nya specifikationer, krav eller skärpningar av dessa.

Så man kan enkelt glida igenom?