Juristprogrammet

Det är en smaksak och min kommentar var ju självklart subjektiv och i linje med denna personliga uppfattning anser jag familjerätt vara ofattbart tråkigt. Jag ser inte något intresse i att sitta och göra bodelningar, hålla på med vårdnadstvister och skriva äktenskapsförord osv. Hela grejen med juridik och sociala relationer, speciellt på familjenivå tilltalar mig inte (det kanske märks att jag inte gillar humanjuridik i stort). Helt ovetenskapligt underbyggt vågar jag påstå att relativt många juriststudenter delar min uppfattning om att familjerätt är ett mindre attraktivt yrkesval, t.ex. var det för något år sedan ingen på SU som fick stipendium för bästa examensarbete i familjerätt av den enkla anledningen att ingen skrev ett examensarbete i familjerätt.

Vad gäller affärsjuridik och huruvida det är värre så kan det vara lite vanskligt att generellt anse affärsjuridik tråkigt då det är ett brett samlingsbegrepp för väldigt mycket (ja, familjerätt är ju också ett samlingsbegrepp men ett relativt begränsat sådant) men visst, tycker man alla olika rättsområden som kan samlas in under affärsjuridik är tråkiga så gör man väl det. Personligen tycker jag vissa områden inom affärsjuridik verkar roliga (immaterialrätten t.ex.), andra mindre roliga (bank & finans t.ex.) och det allra mesta ett såpass outforskat territorium att jag inte vågar uttala mig (vilket egentligen inkluderar även bank & finans).



Finns många andra rättsområden och många jurister jobbar inte ens med något som kräver juristexamen (dvs. mer eller mindre inga renodlade "juristjobb"). Annars kan man väl också ha i åtanke att man inte nödvändigtvis måste brinna för affärsjuridik om man har en ingångslön på strax under 30, en lönetrappa på nästan 7-10 de första fem åren och år 4-5 börjar plocka in provision + bonusar på det samt några år senare dragit ett så tungt last att ryggen är s-formad och slickat sig så brun om tungan att man blir delägare och således ekonomiskt säkrad!



Straffrätt och processrätt (förutom rättskraften!!!), immaterialrätt, lite avtalsrätt och folkrätt.

Har ingen aning, generellt kan dock sägas att du bör vara väldigt försiktig med juridikutbildningar som inte ger juristexamen dvs alla juristutbildningar förutom juristprogrammet då

Är det någon idag praktiserande alt annan person med riktig insyn som kan bekräfta eller dementera om/hur stor skillnad det är mellan en de olika inriktningarna rent lönenivåmässigt? Vad ligger lönerna på?

Kanske det är en god idé att välja en viss typ av specialité om det är stora löneskillnader....

Jag har noterat att en del arbetsplatser som erbjuder praktikplats har som krav att praktikanterna ska kunna tillgodoräkna praktiktjänstgöringen som en del av sin utbildning så det jag undrar är om det finns någon möjlighet att som studerande på juristprogrammet praktiktjänstgöra och tillgodoräkna praktiktjänstgöringen som en "kurs" i juristprogrammet?

Nja. Man kan göra examensarbete genom praktik sista terminen. Tror det är det man menar där. Har för mig att det funkar som så att man skriver 15 hp uppsats istället för 30 hp och resten jobbar man på byrån eller vad det nu är för arbetsplats. Någon nuvarande eller före detta T9:a får gärna korrigera.

I Lund finns det fördjupningskurser där praktik ingår.

Exempelvis den här:

http://www.jur.lu.se/Quickplace/juzn01/Main.nsf/h_Toc/8fade60fe91f3d41c1257726004ab7e1/?OpenDocument

Praktiktjänstgöring under examensarbetet låter som ett alternativ men denna kurs låter ännu mer passande, faktiskt precis vad jag sökte. Finns det någon motsvarande kurs i Uppsala?

Jag vänder mig till er som pluggar i Lund och Uppsala, då det är dit jag har sökt i höst och förmodligen kommer in. (På någon av dem alltså.)

Hur ser folk på juristprogrammet på nationalister? Jag talar då inte om SD-mjäkon, utan folk som jag som är med i ND och som inte viker undan för att ta en diskussion om judars makt, olika rasers IQ och hela det köret.
Kommer jag bli totalt utfryst om mina åsikter "kommer ut" eller är det relativt lugnt? Hittills vet bara mina närmaste vänner om mina mest "extrema" åsikter, ska jag fortsätta så och glatt le åt genusseminarier och kommunistdravel och bara smälta in, eller kan jag stå upp för det jag tycker utan att det påverkar hur jag bemöts och vilka jobb jag kan få senare osv?

Jag tror inte dina åsikter kommer falla i speciellt god jord. En del genussocialister, mycket PK-människor. SD ses som idioter och skräp av de flesta, verkar det som. Om jag var du skulle jag nog hålla mina åsikter för mig själv, åtminstone för allmänheten och i början.

Juriststudenter är ungefär som resten av människorna i Sverige kanske generellt lite mer pålästa om samhället och nyheter mm och de drar en aning mer åt alliansen än de rödgröna. I princip är det dock inga skillnader. Därför kan du förvänta dig samma bemötande och samma resultat som du får från anda människor i samhället.

Nationalism är väl inte den coolaste åsikten man kan ha här i Lund, men att ha åsikter som ligger utanför riksdagen är absolut acceptabelt så länge du diskuterar sakligt och med väl underbyggda argument. Kraven på saklighet och solida argument är enligt mina erfarenheter betydligt högre på juristutbildningen än på många andra ställen, eftersom det alltid finns de som inte håller med dig och som faktiskt har tillräckligt bakom pannbenet för att upptäcka hål i dina resonnemang. Här i Lund finns det, iaf. på min termin, en ganska stor motvilja till allt vad genus heter.

Och apropå det så börjar genusskiten nu även nå Lund. Vi hade en hel timmes föreläsning i ämnet häromdagen, och det var en hel timme mer än vad vi haft öht fram till nu.

Kul frågeställning. Känns äntligen som att jag kan få vara med och svara på frågor.

Nu har inte jag några extrema åsikter såsom du beskriver men anser precis som Frasse att icke PK åsikter är fullt acceptabla på programmet, givetvis beroende på vem du pratar med. Jag vill även påstå att ribban ligger betydligt högre än vad som talades i min förra gymnasieklass. Även antisemitism är inte helt främmande. Mycket beror säkert på att klassen du hamnar i är av högsta grad homogen, vad jag sett är studenter med utländskt ursprung synnerligen sällsynta. I övrigt är klassen väldigt högervriden, jag känner endast 2 personer som röstade rött i förra valet, och dessa två är lite udda i min mening.

Jag tror inte att många skulle känna sig besvärad av att man sympatiserar med SD, men ND är fortfarande lite väl kontroversiellt. Även om många, inklusive mig själv, har andra saker att bekymra sig över.

Tänk även på att tiden du lär känna folk är minst lika viktig som tiden du lägger ner på plugget. Dels för att många är beroende av hjälp från andra, typ frågor, anteckningar, framtida jobb, det sociala livet etc. Att bli socialt utfryst skulle för många innebära en dödsdom rent studiemässigt. Om du nu måste yttra dina åsikter så rekommenderar jag att du gör så med folk du verkligen känner, eller så håller du tyst om dem.