Accepterar ni att er partner har nära vänner av motsatt kön?

Så du hade inte tyckt det varit jävligt konstigt om din mamma ba: " hej då, nu drar jag på lite poolparty med peter och hans 3 killkompisar"?
Eller om hon drar utomlands med peter.

I ett förhållande har man gränser och respekt, att umgås med andra könet på fel sätt passerar dom gränserna.
Sen är det stor skillnad på vad för vän det är och hur man umgås, men det verkar inte du förstå.
Säg att din pappa hittar en 25 årig superhet kvinna han börjar umgås med men samtidigt säger att dom bara är vänner, din morsa skulle mest troligt inte vara okej med det.

Du verkar vara en sån som inte har några som helst gränser för vad din partner får göra, du skulle väl kunna låta hon bli knullad av någon annan medans du sitter och kollar på bara för att du intalar dig själv att du inte är en osäker man haha.
Bara för att man har gränser och vill ha ett respektfullt förhållande betyder inte att man är kontrollerande eller osäker, det betyder snarare att man värdesätter förhållandet högt och vill ha kvinnan eller mannen för sig själv, hur är det konstigt?

Jag kan inte bete mig hur som helst mot med det andra könet när jag har flickvän och förväntar mig att min flickvän tänker samma om killar.

Sen hade dina föräldrar förmodligen väldigt rätt i sina rasistiska och homofobiska uttalanden, min pappa är på samma sätt och jag umgås nästan aldrig med invandrare eller bögar.
Har själv sett hur folk förändras till det sämre av att umgås med dom och jag gillar varken bögr eller invandrare speciellt mycket heller.
Inte för att jag lärt mig att ogilla dom utan för att jag ogillar dom pga erfarenhet, eller tror du SD vuxit bara för att folk haft rasistiska föräldrar?

Ja, Arnie says they are girlie-boys! All of them! 😎

Med sista stycket bevisar du klart och tydligt att du mentalt fortfarande bara är en omogen pojke.
Dina åsikter gällande hur ett förhållande bör se ut är lika löjliga och ointelligenta som dina övriga åsikter.

Du har mycket utveckling kvar innan du är redo för ett förhållande, liksom för vuxenlivet i stort.

Fy fan! Stor jävla rödflagg på dig. Man känner andra genom sig själv..
Givetvis kan man ha vänner av motsatt kön, utan att kuken växer ut i pannan, de flesta av oss kan det. Jag har levt under ogrundad svartsjuka, dödar vilket förhållande som helst. Kunde inte ens komma hem från jobbet och berätta om något roligt som hänt, om det fanns en kvinna i bilden utan att det kom frågor om vad hon heter, hur gammal, singel, var hon bor osv.. Allt vad tillit och förtroende blev bortblåst. Om du inte redan är singel, så kommer du att bli det, genom din bristande tillit.

Givetvis kan en kvinna ha en manlig kompis, likväl som att en man kan ha en kvinnlig kompis. Men i dejtingsammanhang så funkar inte "bara vara vänner", för det är inte vad man söker.

Nu vet du ju ingenting om mina förhållanden så du kan inte säga nåt om det, du vet inte heller hur gammal jag är.
Tycker du man ska få bete sig som man vill i ett förhållande? Dra ut och festa som om man vore singel och skita i vad ens partner tycker?

Du låter som en vänstermänniska som älskar invandrare trots all skit dom ställt till med.
Jag ger dom flesta människorna en chans att visa hur dom är, men alla vet, både i sverige och utomlands hur vissa, främst män och killar från afrika och arabländerna ofta beter sig.
Det är inte rasism att säga så, det är bara fakta. ¨¨

Jag tror dig inte, speciellt när du försöker kasta in att jag är eftersatt intellektuellt.

Skit i honom, finns vissa människor som är för rädda och itne har stake nog att säga sin egentliga åsikt, han är garanterat en sån.
Går det in 3 typiska blattar i en affär och han sitter i kassan pissar han säkert i byxan men väljer att le och vara trevligt istället för han inte vill reta upp dom haha.

Att vara kontrollerande är ju en sak, men att tycka att ens partner ska gå att resonera med och bete sig som om man faktiskt är tillsammans är nåt annat.
Jag skulle inte dra ut på krogen om jag hade flickvän tex, jag skulle heller inte sova över hos hos nån tjejkompis om jag hade flickvän, handlar mest om respekt och att man inte vill oroa ens partner i onödan.

Jag har en stor kuk och brukar gå utan kalsonger under byxorna bara för att kvinnor ska se den, det funkar helt okej men jag skulle aldrig göra så när jag har en flickvän.
På samma sätt förväntar jag mig att min flickvän inte klär sig som en slampa när vi är tillsammans eller att hon sitter och snackar med massa killar online.

EDIT: Har läst flera av dina inlägg i tråden, och du verkar ha en sund syn på detta med att det är olämpligt att festa så man måste sova över hos kompisar när man är i en relation. Etc.

Tyvärr är det väl så, att man ofta måste kunna argumentera för sig,och liksom förhandla, om man skall kunna sätta några gränser över huvud taget.

Och i praktiken så behöver man även kunna följa upp sina ord med lämpliga handligar, liksom för att demonstrera att man har en ryggrad och integritet som människa.

Gäller dina två exempel en och samma kvinna? Hoppas inte.

För mig som aldrig har varit sjukligt svartsjuk, så är det hur lätt som helst att se skillnad på om en kvinna "söker flörtig uppmärksamhet", eller om hon bara pratar glatt. Prata glatt är 100% ok, men att söka flörtig uppmärksamhet är inte ok.

Frågan är snarare, varför vill hon ens jobba över ensam med chefen? Inte många jobb där det kan finnas nåt annat än egoistiska skäl till det. Eller så kan hon själv inte sätta gränser till honom. Och för mig som kille, så är båda icke önskvärda.
Om hon har svårt att sätta gränser gentemot sin chef på ordinarie arbetstid, varför vill hon då ens jobba solo med honom efter kontorstid?!

Och om båda frågorna gäller samma kvinna, då låter det som att ni har en kommunikationsförbistring som är lika stor som hennes uppmärksamhetssökande (om inte större).

Det beror helt på vem/hur snubben är och hur hans tidigare relation till min tjej ser ut.

Det har funnits gånger jag inte brytt mig alls, och det har funnits gånger när jag sagt nästan direkt att hon behöver fundera på hur hög prio en viss killkompis ska ha om vi ska träffas. Någon gång har jag sagt rakt ut "ser du inte att han är kär i dig och vill mer, jag vill inte ha han springandes efter dig".

Men man kan inte begära av sin partner, vad man inte begär av sig själv: Självklart etablerar jag en viss distans till mina kvinnliga vänner och kollegor om jag träffar en tjej och jag undviker situationer där jag kan tolkas som flirtig.

Alla är olika. Nyckeln är att man har, eller etablerar, en hyfsat gemensam värdegrund i de här frågorna som båda kan stå för och känna sig bekväma med. Men framförallt bör man städa framför egen dörr innan man far ut efter sin partners vänner av motsatt kön: Flirtar du med kollegan på jobbet har du ingen rätt att klaga på om din tjej gör likadant - ni har etablerat en kass värdegrund från början och gått in i relationen med osunda värderingar.

Är jag med en partner litar jag på den till 100%, hon får ha vilka vänner hon vill. Jag bryr mig inte ens om hon skulle ligga runt, är hon otrogen erbjuder jag analsex som lösning som förlåt eller dissen.

Det hade betytt att hon gått och blivit svenska.

Enda kvinnliga vän jag hade kunnat tänka mig att ha är typ en katolsk nunna eller liknande.Det funkar liksom inte annars.Detta oavsett om jag är singel eller inte.